Mark- och miljödomstolen gav i måndags, den 15 september, Göteborgs stad klartecken att bygga en endast tolv meter hög Hisingsbro. På söndagen förklarade i TV en nöjd trafikdirektör, Stefan Eglinger, att sjöfarten oroar sig i onödan.
”Göteborg stad garanterar att öppna det som bedöms som potential för sjöfarten framöver”. Som vanligt lämnar man fritidsbåtarna därhän och det kan nog garanteras att Göta Kanal, Dalslands kanal och båtturismen på Vänern kan se fram emot en tynande tillvaro.
Konflikt mellan kollektivtrafik och sjöfart
Men låt oss återvända till handelssjöfarten. Göteborg stad garanterar i ett avtal att öppna för 15 fartyg per dygn. Mer tål inte kollektivtrafiken på bron. Öppningstiden per passage beräknas till mellan 8-10 minuter vilket utesluter fler än en passage per öppning och definitivt inte någon blandning av handelsfartyg och fritidsbåtar.
Nya slussar ger ökad kapacitet
Vem har då gjort den bedömningen som Eglinger hänvisar till?
Svaret är Göteborg stad, någon annan har inte uttalat sig ”om potential för sjöfarten framöver”. Det finns ett PM från 2011 skrivet av Trafikverket i region Väst. PM:et konstaterar att de nuvarande slussarna i Trollhättan har en maxkapacitet av 15 fartyg per dygn. Men dessa slussar måste ersättas med nya senast 2030. Med de nya slussarna som nu projekteras blir slussarnas kapacitet 48 fartyg per dygn. Någon prognos för sjöfarten på älven efter 2030 finns inte.
Idag har vi redan upp till tolv fartyg per dygn som skulle kräva öppning av en 12-metersbro och godsvolymerna i landet ökar över tid. Det är en politisk fråga om sjöfarten i framtiden skall få möjlighet att konkurrera på lika villkor med lastbilen och tåget och därmed utnyttja älvens kapacitet fullt ut. Godsunderlaget finns i regionen, nu och i framtiden.
Dyrt och dåligt alternativ
Det är ingen bra idé att bygga en låg bro med tät kollektivtrafik i Göteborg. Både trafiken på bron och sjöfarten på älven störs allvarligt även med endast 15 fartyg per dygn. Någon beräkning av vad all väntetid kostar samhället finns inte. Någon enkät som visar vad Hisingsborna tycker om att sitta i kö finns inte. De analyserna kanske vi får se 2020?
En lågbro kostar 3,7 miljarder kronor. Det är tre gånger mer än en högbro eftersom en lågbro kräver att E45:an sänks, det vill säga grävs ner ”under” bron. Detta kanske spelar roll nu när Göteborgs stad efter folkomröstningen om trängselskatt kanske måste börja hushålla med skattebetalarnas pengar?
Sista ordet inte sagt
Förra gången Mark- och miljööverdomstolen prövade frågan om en lågbro i Göteborg, november 2009, konstaterade Svea Hovrätt i sin dom att farleden är av riksintresse men det är inte Göteborgs stads utveckling. Domstolen sa nej till en lågbro.
Vi får se om Svea Hovrätt har ändrat sig, Mark- och miljödomstolens beslut kommer vad jag hört att överklagas. Det är hög tid för berörd industri, båt- och turistorganisationer samt berörda kommuner att göra sin röst hörd. Överklagandet skall lämnas in före den 6 oktober.
Vad göteborgarna tycker får vi som vanligt inte veta.