Vad bär hundens år i sitt sköte?

Vi går strax in i hundens år, enligt ostasiatiskt synsätt. Noga räknat rör det sig om jord-hundens år. Egentligen inleds det först vid den andra nymånen efter vintersolståndet, i år den 16 februari.

Sedan urminnes tid delas evigheten in i sextioårscykler, där djurkretsens tolv djur kombineras med de fem elementen. Nästa gång vankas det tolfte och sista djuret, jord-grisens år som inleds den 5 februari 2019.

Av födsel och ohejdad vana är jag själv hund, således född i hundens tecken. Det gäller oss som är födda mellan följande tidpunkter:

2/2 1946 – 21/1 1947

18/2 1958 – 7/2 1959

6/2 1970 – 26/1 1971

25/1 1982 – 12/2 1983

10/2 1994 – 30/1 1995 eller

29/1 2006 – 17/2 2007

Du som är född i början av vårt västerländska kalenderår, före den andra nymånen efter vintersolståndet, kan nog också räkna dig som hund om du så önskar. Japanerna håller sig numera till kalenderåret.

Vi hundar befinner oss i varierande sällskap. I vår krets återfinns både Brigitte Bardot och Vladimir Lenin. Hundar är även författare som Brecht, Voltaire, Molière, Proust och de Maupassant.

Vad är det då som påstås prägla vår personlighetstyp? Hunden är inåtvänd och visar sällan sina känslor. Dock anses vi ha humor och är betrodda och uppskattade i alla läger. Ändå är vi socialt obegåvade, vilket bland annat yttrar sig i att vi avskyr folksamlingar. Vi är envisa, vet vad vi vill. Hunden är fruktad för sin skarpa tunga men har en tendens till att veckla in sig i detaljer. Framför allt är hunden idealist, den förste att ryta till mot orättvisor. Hunden är inte mycket för materiella ting och bryr sig inte om pengar. När vi har några slösar vi snabbt bort dem. 

Antagligen ler någon igenkännande vid konstaterandet att vi hundar har en konservativ läggning och är obenägna till förändringar. Kanske uppvägs det i någon mån av att hunden anses vara lojal, pålitlig, trofast, plikttrogen och ärlig. Hunden skulle kunna bli en utmärkt fackföreningsman, präst eller lärare.

Årsnamnets förebild, ”människans bäste vän”, förkroppsligar trofasthet och vaksamhet. Egentligen rör det sig om identiskt samma släkte och art, vare sig hunden kallas pitbullterrier eller dvärgpinscher: Den tämjda vargen Canis familiaris, som under årtusenden har avlats fram till olika utseende, storlek och andra egenskaper. 

Hunden blev husdjur redan i en avlägsen forntid. Kanske började det med att vargungar fångades och hölls för att sluta sina dagar som pälsråvara. Så uppstod tycke mellan uppfödare och valp, och på den vägen är det. Hunden erbjöd inte enbart trevligt sällskap utan kom även till ovärderlig nytta som väktare, vid jakten och som hundspannets dragkraft. 

Vid okänd tidpunkt mönstrade hunden ut till sjöss och blev en mycket uppskattad skeppskamrat för generationer av sjömän. Skeppshundar förekom ända in på 1970-talet, då befattningen försvann – antagligen till följd av skärpta internationella rabiesregler. Nu skulle den antagligen kunna återupprättas, i fartyg som endast går mellan EU-hamnar. 

Författaren och förre chefredaktören på Aftonbladet Gunnar Fredriksson, starkt sea minded ‒ österlenpåg som han är, berättade följande historia i Utkik nr 1 2003:

”Min far var på 1920-talet förstestyrman i Brodinångaren Tyr. I engelsk hamn, där de var noga med risker för rabies, deklarerades skeppshunden för tullarna, så att hunden inte skulle springa i land utan vara med ombord när de gick till sjöss igen. Inför avgången, när befälhavaren som vanligt satt vid salongsbordet med mäklare, skeppshandlare, lastmottagare osv och drack grogg, meddelades att hunden var försvunnen. Panik: Inte kunde man inför rederiet motivera fördröjning i hamn på grund av en hund. Skepparen beordrade genast skeppshandlarklerken att ge sig iväg i land och snabbt återkomma med en ny hund. Tullarna hade i sina papper angivit hundens färg. Det visade sig att den ilandsprungna hunden var svart medan den nya var gul. Då röt skepparen till förstestyrmannen: ”Måla den jävelen!” Jag vet inte hur det slutade. Men jag har anledning tro att tullarna fick några groggar extra.”

Hundens 2018 förutspås bli ett bra år för fred och hälsa, och dessutom anses äktenskap som ingås under året bli lyckliga. Tro’t den som vill.

För råttan – zodiakens första djur – förutspås hundens år bli bekymmerslöst, även om det inte finns grund för någon ekonomisk optimism. För draken gäller att under året se om sitt hus och akta sig för ekonomiska äventyrligheter.

I japanska kretsar hör det till att skalda en haiku (fem-sju-fem stavelser) när nyåret firas. Min från förra hundåret 2006 löd så här:

Eldröd akita
skäller mot fullmånens rund
där katsura gror

Akita är en japansk spetshundras, och katsura ‒ som vilseledande nog har kallats ”det japanska judasträdet” (träden är helt obesläktade) ‒ är ett vackert träd som enligt folktron även växer på månen.

Världens mest kända akita är nog den trofasta honan Hachiko, som står staty vid Shibuya Station i centrala Tokyo. På Aoyamagravplatsen en bit därifrån finns Hachikos stoft, intill hennes husses grav. Eizaburo Ueno var professor vid Tokyo University och bodde nära Shibuya Station. Varje morgon följde Hachiko honom till stationen och varje kväll gick hon dit för att möta honom. Men en sorglig dag 1925 drabbades Ueno av en hjärtattack på arbetsplatsen och avled. Hachiko väntade och väntade. Varje kväll gick hon tillbaka till stationen. Där fortsatte hon att vänta tills det sista tåget hade passerat. Så höll hon på varje dag i sju år, tills även hon dog.

Den så kallade mårdhunden, som tillhör hundsläktet men inte har någonting med mårdsläktet att göra, försöker etablera sig i Norden. I Japan, där den ingår i den naturliga vilda faunan, kallas den tanuki. Det är faktiskt den japanerna har som motsvarighet till vårt uttryck ”sova räv”, på japanska tanuki neiri. Orsaken är dess instinkt att låtsas vara död när den känner sig hotad. 

Gott Nytt Hundår!

Kommentarer

  • En Drake

    Voff! Gott Nytt År!

Artikeln är stängd för fler kommentarer

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.