Lågvatten på Rhen och Donau

Vi som mera varaktigt har seglat till sjöss har säkerligen besökt Rotterdam oräkneliga gånger. Dit in leder kanalen Nieuwe Waterweg och flodarmen Nieuwe Maas, som är en av mynningsgrenarna i Rhens väldiga delta. Ändå har vi nog aldrig tänkt tanken att den träckan skulle röra sig om flod- och kanalsjöfart längs inre vattenvägar. Rotterdam är ju en av världens ledande oceanhamnar, dit betydande delar av världshandelsflottan söker sig.

Motsvarande skulle kunna sägas om Hamburg längs Elbe, Antwerpen längs Schelde, Gent längs Gent-Terneuzen-kanalen och flera andra kontinenthamnar, som är belägna en bit inåt land.

Men ännu längre inåt Kontinenten härskar en helt annan typ av sjöfart.

Bilden visar en modern kanalpese på Oude (Gamla) Maas, som är ytterligare en av Rhendeltats armar ut mot Nordsjöns öppna vatten. Längre uppströms hade hon kanske inte klarat djupgåendet.

Klimatförändringarna tycks även påverka sjöfarten på Europas inre vattenvägar. Vattennivån längs Rhen och Donau  rapporteras ha varit låg sedan början av augusti förra året, till följd av osedvanligt lite regn. Mellan november och februari rapporteras läget ha varit akut.

Lågvatten 1

I början av april kom nya larmrapporter. Fraktfartyg på det tyska flod- och kanalnätet kan inte gå fullastade, till följd av den låga vattennivån. Exempelvis är Rhen syd om Köln alltför grund för normal fartygstrafik, med Schweiz som destination.

Rhen är en viktig transportled för exempelvis spannmål, kol och oljeprodukter kors och tvärs genom Europa.

Till för ett tusental år sedan hade Rhen sin mynning vid Katwijk, strax nordost om Haag-Scheveningen. Ett tiotal mil uppströms sprang bifloden Lek ut från huvudfåran. Just vid den förgreningen, Wijk bij Duurstede några mil öster om Rotterdam, låg under vår vikingatid den hägrande handelsmetropolen Dorestad. Men på 800-talet slammades Rhens sista sträcka mot mynningen igen, vilket bidrog till Dorestads nedgång. Fåran dämdes upp och den rännil som återstår kallas Oude Rijn. I stället blev bifloden Lek nu Rhens huvudfåra ut mot havet. 863 lär floden ha ändrat sitt lopp något, så att Dorestad översvämmades.

Handeln har varit många städersmoder. Städerna uppstod vid floder, som medgav samfärdsel både mot- och medströms, utåt världshaven. Just vid det som kring 1270 började utvecklas till Rotterdam, uppkallat efter den från norr tillströmmande floden Rotte, sammanflödade Lek med Maas. Den drygt 90 mil långa Maas ärsegelbar ända från källan i nordfranska Lothringen och står i förbindelse med exempelvis Marne-Rhenkanalen till Strasbourg och Albertkanalen till Antwerpen.

Den 132 mil långa Rhen formas där två källflöden förenas strax söder om Liechtenstein, en av flodens sex strandstater. Under sitt lopp genom inlandshamnar som Basel, Strasbourg, Mannheim, Ludwigshafen, Köln och Duisburg bildar Rhen Västeuropas längsta flod och viktigaste inre vattenväg. Via olika kanalsystem förbinds den med Donau, Rhone, Marne, Weser Elbe och Ems.

Vid kusten lurar andra faror än lågvatten.  Den 1 februari 1953 översvämmade en häftig flodvåg eller springflod hela Rhendeltat i sydvästra Nederländerna. Katastrofen tvingade fram ett gigantiskt byggnadsprojekt, bestående av ett komplicerat system av skyddsvallar, fördämningar och slussar. Det sista steget, som kunde invigas först 1997, är Rotterdams väldiga Maeslantbarriär just innanför Hoek van Holland.

Sedan 1992 förbinds Nordsjön med Svarta havet via den 17 landmil långa Rhen-Main-Donau-kanalen, som sträcker sig från Bamberg vid Rhens biflod Main via Nürnberg till Kelheim vid Donau.

Den 280 landmil långa Lågvatten 2Donau är Europas näst längsta flod, efter Volga, och samtidigt den vattenrikaste. Redan under antiken användes floden som transportled, och på 700-talet hade Karl den Store planer på att låta bygga Fossa Carolina, en kanal mellan Rhen och Donau. Troligen fullbordades den aldrig.

På 1700-talet inleddes regelbundensjöfart på övre Donau. Men borta för alltid är de pråmkonvojer, som på den tiden drogs fram av levande hästkrafter längs ändlösa stränder.

Ångdriften revolutionerade trafiken, men nu som då är det av stor betydelse om man färdas med- eller motströms. Medströms kunde resan mellan Wien och Budapest ta 14 timmar, motströms två dygn.

Min egen närkontakt med sjöfarten på Europas inre vattenvägar är begränsad, men på 1970-talet vistades jag periodvis i Österrike och färdades då ibland på Donaus sträckning genom Wien. På den tiden var det österrikiska rederiet Ersten Donau-Dampfschiffahrts-Gesellschaft (DDSG) fortfarande bland de stora aktörerna på floden. (Det påstods rentav att fartygsskepparnas titel

Donaudampfschiffahrtsgesellschaftskapitän var det tyska språkets längsta ord...) Intresset ledde till ett reportage i Nautisk Tidskrift nr 2 1975, under rubriken Omfattande sjöfart på Europas flodnät.

Rubrikens ord gäller fortfarande, om inte ett allt lägre vattenstånd helt sätter stopp för trafiken.

Sommaren 2002 fick jag förnyad kontakt med Donau, nu genom ett besök i den sydvästukrainska hamnen Izmail en bit in i flodens vidsträckta mynningsdelta. På flodarmens sydsida bredde Rumänien ut sig. Izmail ingår i Ukrainas multietniska lapptäcke Budjak, som bebos av ukrainare, ryssar, bulgarer, moldaver och turkisktalande gagauzer. Om det och Donaudeltats rika natur finns mycket mer att berätta, men det får ske i andra former.


Lämna en kommentar på "Lågvatten på Rhen och Donau"

  • Hasse Wik Svara

    Hej Torbjörn, alltid underhållande att läsa dig, har hittat ett längre ord på tyskan 79 bokstäver, Donau­dampf­schiffahrts­elektrizitäten­haupt­betriebs­werk­bau­unter­beamten­gesellschaft

  • Anonym Svara

    Tack för dina trevliga och fortbildande artiklar,