Företagen i norr behöver sjöfarten

Den 13 februari arrangerade Norrbottens Handelskammare seminariet Framtidens sjöfart i Luleå som initierats av Redareföreningen som medarrangör tillsammans med Luleå kommun, Kalix Hamn, Piteå Hamn, SSAB, Shorelink och Luleå Hamn.

Niklas Nordström, kommunalråd i Luleå lyfte inledningsvis fram att sjöfarten är en kritisk fråga för såväl Luleå som företagen inom gruvnäringen, skogen och stålet. Sven Erik Bucht, landsbygdsminister som också medverkade i seminariet, pekade på vattenvägens betydelse för att hålla ihop hela Sveriges möjligheter med en fungerande transportsektor.

Luleå hamn prioriterad

Luleå har påbörjat ett muddringsarbete i hamnen: projekt Malmporten, för att kunna ta emot större fartyg. Malmbanan till Narvik är hårt belastad och Luleå hamn behöver en större kapacitet för att möta företagens behov av ökade transporter. Luleå är den hamn som valts ut som strategiskt prioriterad hamn av EU och projektet får även ekonomiskt stöd från EU. Med projektet höjs kapaciteten så att man sommartid kan ta emot fartyg som kan lasta 160 000 ton gods mot dagens maximala  55 000 ton.

Större fartyg är till nytta för miljön genom lägre bränsleförbrukning och utsläpp per transporterat ton gods. Planerade åtgärder innebär också ökad sjösäkerhet eftersom sjövägarna uppgraderas till att följa Transportstyrelsens rekommendation och internationella riktlinjer för utmärkning och säkerhetsmarginaler.

"Järnvägen har nått taket"

Mikael Sundelin, båt och importledare inom SCA som är Sveriges största skogsägare med 2,6 miljoner hektar skogsmark, konstaterade att transportkapaciteten med järnvägen nu nått taket. Båttransporterna är lösningen och att den kustnära sjöfarten får en allt större betydelse. Med större och färre sågverk blir det också allt större volymer som ska fraktas.

– Vi vill välja sjöfarten, sade Susanne Jangdal, VD Shorelink och påpekade att det kostar för mycket för sjöfarten att göra extra anlöp.

– Sänk avgifterna för sjöfarten och planera för fungerande logistiknav. Det är ju enklare att förlägga flygplatser vid en hamn än tvärtom.

Vill se en kustpendel

Ulrika Nilsson, VD Piteå hamn var inne på samma linje och ville se en ökad inrikestransport på sjö med bland annat en kustpendel mellan Piteå och Mälardalen.

Ragnar Johansson, VD Svenska Orient Linien efterlyste rätt inställning från sjöfartens aktörer och inte minst politiska beslutsfattare för att sjöfarten ska kunna bli en vinnare. Både väg- och järnvägstransporternas infrastruktur finansieras via skattsedeln och de skatter och avgifter brukarna betalar täcker inte på långa vägar kostnaderna, medan sjöfarten tvingas betala varje krona.

"Isbrytning är väghållning"

Frågan om isbrytningens finansiering, som var en punkt på eftermiddagens agenda, kan sammanfattas med Sjöfartsverkets generaldirektör Ann-Catherine Zetterdahls kommentar till flera som uttryckt:

Isbrytning är väghållning på vatten och borde finansieras via skattsedeln.

Seminariet avslutades med en paneldebatt med bland andra Pia Berglund, Redareföreningen och Niklas Nordström som båda var eniga om att konferensen sjungit sjöfartens lov och att den får vara början på ett årligt återkommande möte. Sjöfartens aktörer vill vara med och bidra till en fungerande infrastruktur för hela Sverige. 

ragnar_johansson_pia_berglund_niklas_nordström_mikael_sundelin_foto_irene_fällström_webb

Fr.v.: Ragnar Johansson, vd för Svenska Orient Linien, Pia Berglund, vd för Sveriges Redareförening, Niklas Nordström, kommunalråd i Luleå samt Magnus Oldenburg, kansliråd vid Näringsdepartementet.

  • Anonym Svara

    Sverige behöver sjöfart runt hela vår kust. Tyvärr skattesubventionerad järnväg till Göteborg från många hamnstäder i dag.

Handling saknas i handlingsplan!

Elmsäter-Svärd

Regeringens mål är att förbättra konkurrenskraften för den svenska sjöfartsnäringen. Det sade Catharina Elmsäter Svärd när hon presenterade regeringens handlingsplan för sjöfarten den 21 januari på ett välbesökt möte i Göteborg.

Sveriges Redareförenings ordförande Anders Boman och föreningens VD Christer Schoug konstaterade att regeringens förslag i handlingsplanen, som bland annat innebär att tonnageskatten återigen ska utredas, inte kommer att vända utvecklingen med utflaggade fartyg från Sverige till våra grannländer.

- Tyvärr är det tillräckliga åtgärder med konkreta tidplaner vi saknar i handlingsplanen, säger Christer Schoug.  Men viljan finns och infrastrukturministern signalerade att frågorna ska lösas i samverkan med sjöfartens aktörer, vilket vi välkomnar, säger Christer Schoug.

Svenska hamnar anlöps 109.000 gånger per år av handelsfartyg. Det är närmare 300 fartyg om dagen, varje dag året runt. Endast en bråkdel av alla dessa fartyg är svenska. Genom några mindre förändringar i skattelagstiftningen finns stora möjligheter att dessa fartyg blir svenska med möjlighet till många jobb för ungdomar.

- I handlingsplanen föreslås satsning på sjöfartsforskning som är mycket positivt, speciellt med hänsyn till konsekvenserna av svaveldirektivets snäva tidplan, konstaterar Christer Schoug.

- Att sjöfartsstödet breddas är också positivt och en upprättelse för rederiet Marin Mätteknik, som tidigare tvingats flagga ut till Färöarna. Det är bra, men återigen, det löser inte vårt grundproblem med  svensk sjöfarts konkurrensvillkor.

Catharina Elmsäter Svärd poängterade i sin presentation att ändamålsenliga sjötransporter är viktiga för svensk industri och svensk utrikeshandel.

Sveriges Redareförening kan tillägga att sjöfarten i sig är en betydelsefull exportindustri som säljer sjöfrakter för bortåt 50 miljarder om året. Sjöfart under svensk flagg är även betydelsefull för att Sverige fortsatt ska kunna påverka och vara pådrivande på internationell nivå, särskilt i miljö- och säkerhetsfrågor.

Praktikplatser på utlandsflaggade fartyg

Flera av våra medlemsföretag har visat intresse för att ta emot praktikanter på sina utflaggade fartyg runt om i världen. Det har stor betydelse för branschen att våra medlemsföretag på detta sätt kan bidra till att svenska sjöbefäl får en chans till praktik även på icke-svenska fartyg.

Hittills har Sirius, Tärntank , Furetank, Laurin, Viking  Supply, Väderötank och Wallenius erbjudit praktikplatser. Stort tack!

  • Anonym Svara

    Ja lägg ner skiten har varit det bästa,,,vem fasan vill vara ombord på ett fartyg som får i princip samma mat veckan om, året om, låt rederier som vill ha Fillipinare få styra sitt företag från Manila,,ja och där ligger man illa så fan låt skiten dra dit dom vill för det ända dom vill är att ha mer pengar i sina fickor, dom kan endå inte få nog

  • Anonym Svara

    Ni kan lägga ner sjöfarten!

  • Anonym Svara

    Stort Tack? De rederierna slipper ju betala ut någon lön till sina praktikanter, så det borde vara dem som ska vara tacksamma.
    Universiteten har ju inte lyckats lova det som som står i deras utbildningsbeskrivning, så jag vet inte. // befälselev

    • Lars Adrians Svara
      @Anonym:

      Visst har du har en poäng men det är ju trots allt så att under elevernas praktik så skall besättningen avsätta tid för att instruera och handleda.
      Det var ett tag sedan jag gick iland men så som det fungerade när jag seglade till sjöss så var befälseleven inte en resurs att räkna med som arbetskraft.
      Befälseleven skulle ha handledning i sitt praktiserande på i stort sett alla positioner ombord.
      För ett fartyg som har täta hamnanlöp och ett intrimmat gäng som sköter lastning/lossning och ankomst/avgång kan det vara mera krävande att ha en befälselev ombord än att inte ha en. Med dagens krav på säkerhetsutbildning och familiarization så är min bedömning att det går åt betydligt mer tid till handledning nu jämfört med för 10 år sedan.

EU: Ja till Svenskt-Finskt sjöfartsförslag

Inom Zero Vision Tool plattformen, ZVT, sjöfartens nollvision för milöarbetet, finns ett delprojekt som kallas Make A Difference. Projektet har erhållit 10,7 miljoner svenska kronor i delfinansiering från EU:s Trans-European Transport Network. Totalt räknar man med att arbetet kommer att kosta 21,5 miljoner kronor i ett första steg för implementation av en ny typ av kusttankfartyg (EVOlution). 

Sverige och Finland tillhör de områden i världen som har högre ställda krav mot utsläpp. För sjöfarten innebär det att ny teknik måste testas för att kunna implementeras. I Make A Difference är företagen i projektet villiga att satsa egna medel för att klara målen via LNG: Att bygga och operera ett LNG-drivet fartyg, integrerat med hamn, så att transporterna kan konkurrera på marknaden. Projektet ska också erbjuda en forskningsplattform. Resultaten från arbetet kommer att spridas via samarbetsplattformen ZVT.

Preem, Sirius Shipping, Viking Line, DNV, FKAB, Sveriges Redareförening samt SSPA ska tillsammans genomföra arbetet.

Norrlandsupprop för en lösning av svavelfrågan

Sveriges Redareförening arbetar nära Svenskt Näringsliv för att försöka få till stånd en utökad tidsfrist för att klara EuropaparIamentets beslut om det nya svaveldirektivet. Detta direktiv innebär att hårdare regler införs för sjöfartens svavelutsläpp, regler som speciellt kommer tynga de nordiska länderna och dess basindustri då det inte rör sig om en global  regelskärpning utan endst regionalt.

Just nu pågår ett Norrlandsupprop, 14 företagsledare, fackliga företrädare och politiker startade uppropet den 17 december. De uppmanar nu alla att skriva på för att rädda industri och jobb. Bland de initiala undertecknarna finns SCA:s vd Jan Johansson, Holmenchefen Magnus Hall, SSAB:s Martin Lindqvist och Bolidens vd Lennart Evrell, men även Pappers ordförande Jan-Henrik Sundberg.

På EU nivå försöker Frankrike med ett brev till samtliga EU:s medlemsstater undersöka möjliga implementeringsalternativ som inte leder till att sjöfarten drabbas för hårt. Till dags dato har Frankrike enligt uppgift fått stöd av flera medlemsländer, däribland Sverige, Estland, Litauen, Belgien och Italien för att söka undantag från svavelkraven. Däremot uppges att det föreligger visst motstånd från Tysklands, Danmarks och Storbritanniens representanter. Arbetet fortsätter, då det är fundamentalt viktigt för att undvika snedvridning av konkurrens och förflyttning av last från sjöfart till järn- och landsväg, vägar som till skillnad från sjövägen redan lider av infrastrukturutmaningar och trafikinfarkter.

Vintervitt Sverige och det blå Danmark

Regeringen med infrastrukturminister Catharina Elmsäter Svärd presenterar en handlingsplan för sjöfarten i Göteborg, Lindholmen Science Park den 21 januari. Det är den efterfrågade sjöfartsstrategin som skulle kommit under hösten, men som nu istället presenteras som en handlingsplan.
Parallellt med regeringens arbete har Sjöfartsforum tagit fram ett Maritimt Manifest för som kommer att presenteras i Stockholm den 24 januari  på Sheraton Stockholm Hotel, kl 13 -17.
Manifestet tar fasta på att Sverige behöver den maritima kompetensen och att sjöfarten och våra vattenvägar bidrar till utvecklingen av vår samhällsekonomi och att den maritima näringen skapar jobb med innovationsutveckling, nyföretagande och skatteintäkter. 

 

Välkommen till Redden

Med vår blogg vill vi från Sveriges Redareförening förmedla utdrag ur stort som smått av aktuella frågor som berör sjöfarten och våra medlemsföretag. Vi vill också förmedla lite av det arbete vi gör för att öka kunskapen om svensk sjöfart och de konkurrensvillkor som krävs för att svenska rederier ska kunna verka och utvecklas i Sverige. Våra ambitioner är höga, vi vill att Sverige åter ska bli en stolt och stark sjöfartsnation och vi har massor av arbete framför oss.

Det har varit ett händelserikt år, för branschen har det varit många tunga utmaningar. Nu ser vi framåt och hoppas att vi ska möta många positiva nyheter för våra medlemsföretag under 2013.

Sjöfarten har skrivit till Anders Borg

Med anledning av att regeringen inom kort kommer att presentera ett handlingsprogram för den svenska sjöfartsnäringen har sjöarbetsmarknadens parter nu överlämnat ett brev till finansministern med kopia till infrastrukturministern. I brevet finns ett antal huvudpunkter angivna. Dessa punkter utgör ett ramverk för vad handlingsprogrammet måste innehålla. Det är viktigt att svensk sjöfart får konkurrenskraftiga villkor omedelbart. De senaste fyra åren har den svenska handelsflottan halverats. Denna utveckling måste stoppas. Sjöfartens möjligheter är stora, inte minst när det gäller jobben.

Här hittar du brevet!