Som några av er säkert vet så befinner jag mig i Hong Kong. Tidigare i veckan var det dop för Stena Bulks senaste nybygge Stena Imperative. Men jag tog några dagar extra i staden för att upptäcka den och se om det finns något annat att skriva om.

Lite av en slump fick jag reda på, av en Hong Kong-bo, att det finns ett relativt nybyggt sjöfartsmuseum i stan. Så det har jag besökt!

Museet ligger vackert precis vid vattnet på Hong Kong-ön och från fönstren blickar man ut över Victoria Harbour, som hamnen här kallas.

I det senaste blogginlägget skrev jag att staden kändes lite artificiell, som om att någon bestämt sig för att här ska en av världens största städer byggas, och så blev det så. Men efter besöket får jag nog ändra mig!

Vad jag inte riktigt insett tidigare är att staden byggts runt hamnen. Under århundraden har den fungerat som en handelsplats. Först för kinesiska sjöfarare enbart men senare – i och med de olika ostindiska kompanierna som etablerades i Europa på 1600-talet – också västerländska handelsmän.

Museet har dels en hel historielektion i hur kinesisk fartygskonstruktion utvecklats sedan 2000 år före Kristus. Speciellt mycket tid ägnas åt de segelfartyg som kallas för ”junk”.

Junks kallas den fartygstyp som ledde utvecklingen av kinesisk skeppsbyggnadskonst under flera århundraden.

Men det är från första halvan av 1800-talet och framåt som det börjar bli intressant. Det är då museet visar hur staden vuxit upp runt hamnen till det den är idag.

Det börjar när britterna ockuperar ön i samband med de två opiumkrigen (1839-42 och 1856-60). Då tar handeln fart och hela kustlinjen, både på Hong Kong-ön och fastlandsdelen av staden, förändras totalt för att göra plats för större och större kajer.

På den tiden var opiumhandeln mycket stor och bidrog till utveckling. Men framförallt handlade det om att fler och fler började skeppa gods på mindre ”junks” upp för floderna och längs kusterna, samtidigt som den oceangående trafiken ökade. Och när de största piratflottorna besegrades under en stor insats mellan 1847-49 blev resandet mycket säkrare.

Staden fortsatte att växa resten av 1800-talet och in på 1900-talet. Trots en del motgångar – bland annat tyfoner som flera gånger raderade ut hela hamnen eller två världskrig – har den växt till att idag vara en av världens största städer. Och containerhamnen är också bland de största i världen.

Hamnen fungerar fortfarande som en hub där oceangående fartyg byter gods med mindre feederfartyg som trafikerar floderna och kusterna runt om i Kina och andra delar av Asien.

Idag har staden dock utvecklats till en finanscentrum också. Under tidigt 1900-tal bidrog sjöfarten med mer än hälften av all omsättning i staden. Idag står den för cirka tio procent, enligt museet.

Dock har det faktum att så många finansinstitut finns placerade här lett till att Hong Kong är en av världens största flaggstater räknat i både grosstonnage och antal fartyg.

Allt det här fick jag lära mig efter två timmar på Hong Kong Maritime Museum. Så är du här kan det vara värt ett besök. Dock var det en stor besvikelse att de, inne i museet, berättade att värdens största ankare – en gång tillhörande världens största fartyg Seawise Giant, eller Jahre Viking som den också hette – skulle finnas placerat framför entrén. Men det lös verkligen med sin frånvaro!