Vilket rabalder för en struntsak!

Jag vågar nog påstå att jag reser tämligen ofta med färja mellan Sverige och Finland och sett ett och annat ombord. Jag sticker inte heller under stol med att det är ganska störande när man råkar hamna i en hytt där det är fest i grannhytten fram till småtimmarna. Ibland är det så att man av en eller annan orsak är tvungen att resas under helgen och köra några hundra kilometer följande morgon. Eller kanske man bara vill sova i lugn och ro. Även om man skulle råka vara på en nöjeskryssning kan det trots allt vara skönt att återvända till en lugn miljö i hyttavdelningen när festen är över.

Nu verkar det som om många passagerare börjar få nog. För kryssningsresenärer på Viking Grace har Viking Line infört förbud att köpa alkohol från taxfree-butiken samma kväll som kryssningen påbörjas. Förbudet gäller avgångar fredag och lördag kväll. Då får kryssningspassagerarna istället köpa sin sprit från taxfree-butiken under returresan följande dag. Förbudet är ett svar på de önskemål rederiet fått från kunder som vill ha lugnt i hytterna och få njuta av en god natts sömn ombord.

Jag tycker att det är strongt gjort av Viking Line att på Viking Grace ta itu med detta problem. Faktum är att det finns en hel del gäster som sysslar med att köpa sprit i taxfree och sedan festa i hytten. Man samlas ett gäng, sitter med hyttdörren öppen. Roligt, javisst, men kanske inte för alla andra i avdelningen. Bara för att man är på kryssning behöver man inte helt upphöra med att ta hänsyn till andra.

Nu verkar det som om inget annat hjälper än att strypa taxfree-kranen i butiken. Detta har väckt en hel del diskussion i media i Finland. Kryssningsresenärer är rasande enligt vissa kvällstidningar. Spriten är tydligen enligt en del passagerare alltför dyr på utskänkningsställena och nu talar man redan om att Viking Grace är ett fartyg endast för rika. De fattiga, som inte har råd att tanka tillräckligt stora volymer sprit i restaurangerna, diskrimineras... Håhåjaja.

Jag tycker att Viking Line har fått djupt orättvis kritik för denna struntsak. Jag förstår inte ett skvatt av denna storm i ett vattenglas, eller kanske man borde säga drinkglas.

  • Att hyttsupandet flyttas till barer gör inte att det blir tystare i korridorerna

Jubilar i Finlandstrafiken

Den 15 januari 2013 var det jämnt 60 år sedan Sveabolagets Birger Jarl sjösattes vid AB Finnboda Varf. Mindre än fem månader senare, den 4 juni, var hon leveransklar, lagom till sommarsäsongen 1953. Hon var den tredje och sista enheten i de samseglande rederiernas (Svea, Bore och FÅA) storsatsning på nya passagerarfartyg i Finlandstrafiken. Trots att hon i dagens läge nog måste betraktas som ett litet fartyg, var hon på sin tid det största passagerarfartyg som byggts i Stockholm. Dimensionerna verkar idag tämligen anspråkslösa: 92,4 meters längd, 14,3 meters bredd och ett bruttotonnage på 2.900.

Åtminstone jag tycker att utrustningsskedet mellan sjösättning och leverans var kort. Visserligen var hon ett relativt litet fartyg, men hade trots allt 125 hytter och elegant inredda salonger, restauranger och andra publika utrymmen. Varvet sysselsatte nog många skickliga hantverkare för att ro iland med ett sådant projekt.

Jag har aldrig själv gjort en resa med Birger Jarl, men jag kommer ihåg henne sedan jag var liten grabb på 1960-talet och vi någon gång besökte Stockholm med familjen. Hon brukade ligga vid Skeppsbron, med sin karaktäristiska svartvita skorsten som pryddes av Sveas S.

birgerjarl_DSC2153

När jag såg henne senast i Stockholm för någon vecka sedan, slog mig tanken att exakt där hon nu ligger upplagd för en tid har hon prytt stadsbilden i sextio år. Visst, hon var borta ett tag under 1970-talet, men återvände till Skeppsbron 1979 som Panamaflaggade Baltic Star. Speciellt trevligt var att hon återfick sitt ursprungliga namn 2002, då hon såldes till Ånedin-Linjen/Rederi Allandia AB.

Enligt rederiet kommer Birger Jarl att ligga vid kaj fram till den 11 februari och därefter kryssa till Mariehamn samtliga dagar under veckorna, 7, 9, 11, 13, 15, och 17. Information om trafiken därefter kommer inom kort, står det på Ånedin-Linjens webbplats. Vi ska hoppas att det ordnar sig med det ekonomiska och att passagerarna strömmar till i tillräcklig omfattning så att k-märkta Birger Jarl kan fortsätta att ånga på med sitt dieselmaskineri. 60 år är en anmärkningsvärt hög ålder för ett passagerarfartyg. Lycka till Birger Jarl med jubileumsåret!

Sassnitz i Stena Line-färger

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Vår danske medarbetare Bent Mikkelsen har skickat en bild på tågfärjan Sassnitz, som nyligen har fått Stena Lines skorstensfärger i Warnemünde. Hon är en av de tidigare Scandlinesfärjor som Stena Line tog över i fjol tillsammans med fem färjelinjer. Sassnitz byggdes för östtyska järnvägsbolaget DR 1989 och sattes i trafik mellan Trelleborg och Sassnitz för nybildade TS-Line, som ingick affärsområde Färja i SJ:s godsdivision. Färjan Sassnitz var det sista nybygget från Aalborg Værft. Varvet klarade inte av att bygga tågfärjan färdig, istället bogseras skrovet till Frederikshavn där det färdigställdes. Sassnitz går fortfarande på sin ursprungliga linje Trelleborg–Sassnitz.

Bent kommer snart att börja blogga på vår webbsajt, vi ser fram emot att få se mer av hans bilder och ta del av hans tankar kring dansk sjöfart och intressanta fartyg.

Välkommen!

Idag sjösätter vi vår nya webbsajt sjöfartstidningen.se. Ett stort projekt som inleddes under våren 2012. En hel del justeringar återstår dock. Vår ambition är att sajten skall vara som en välskött trädgård – den blir aldrig helt färdig och kan alltid bli ännu bättre. De närmaste månaderna kommer vi att lansera flera nya funktioner och tjänster på sidan.

sjöfartstidningen.se är en interaktiv sajt där du kan kommentera, debattera och dela med dig av dina kunskaper och åsikter. På hemsidan har vi fokuserat mycket på läsarupplevelsen. Vår nyhetsbevakning omfattar allt från kortare telegram till hela nyhetspaket med bakgrund och länkar till relaterade texter. Vår databas står samtidigt till ditt förfogande, där du själv kan göra sökningar. Vi har gjort en användarvänlig sajt som anpassar sig efter dig – oberoende av om du läser på dator, läsplatta eller smartphone.

Vi kommer att bevaka både lokala och globala händelser i sjöfarten från ett nordiskt perspektiv. Den gemensamma nämnaren blir det svenska språket. Utöver nyhetsförmedling knyter vi till oss flera olika delar av sjöfartsnäringen på hemsidan. Organisationer, föreningar och studenter inom sjöfartsnäringen kommer att berika sidan med egna bloggar. Du har möjlighet att kommentera och tycka till om allt som publiceras. Tillsammans med dig som läser och kommenterar skapar vi en dynamisk sajt där det hela tiden händer något och där dina åsikter och inlägg skapar debatt och bildar opinion.

Var inte blyg, kommentera och ge uttryck för dina åsikter. Tillsammans skapar vi en samlingsplats för sjöfarten som både syns och hörs, det behöver denna fantastiska men något anonyma näring.

Välkommen till nya sjöfartstidningen.se!

  • Olle Paulsson Svara

    Tusen tack så mycket! Hör gärna av er om ni hittar buggar och annat. Vi jobbar hårt med att åtgärda alla problem!

  • Mattias jonasson Svara

    kanon snyggt.Bra jobbat.Alltid trevligt att läsa sjöfartstidningen och nu blev det ännu bättre.

    MVH
    Mattias(vaktmästare,kommunalarbetare på oljerigg:)

Finns det en vilja finns det en väg

Diskussionen kring STX Finlands vara eller inte vara är lindrigt sagt frustrerande – åtminstone till den del som relateras i media. Tusentals arbetsplatser står på spel och det väcker givetvis kraftiga känslor, men det är ändå inte konstruktivt att enbart leta efter syndabockar. Tredje Oasis byggs inte i Åbo. Punkt. Dags att blicka framåt och gå vidare och samtidigt lära något av det som hänt. 

Det är ingen idé att ensidigt lyfta fram offshore och arktiskt kunnande som den nya och saliggörande nyckeln till framtida framgång inom den finländska marinindustrin. Det ena får inte utesluta det andra. Vi borde ju vid det här laget av erfarenhet veta att varvsindustrin behöver många ben att stå på. Vi ska givetvis utveckla vårt kunnande om isbrytande fartyg lika väl som vi ska utveckla vårt världsledande kunnande om stora kryssningsfartyg. Antydningar om en dyster framtid som byggare av kryssningsfartyg är rena idiotin. Kryssningssjöfart är en starkt expanderande sektor och det finns ett kontinuerligt behov av nya fartyg. Det gäller att anpassa sig till verkligheten och vara lika bra som alla andra, även på kostnadssidan. Ställ i stället frågan varför inte vi skulle kunna bygga sådana fartyg när andra varv i EU klarar av det? Och skyll inte på EU-regler, de är de samma för oss alla.

Det som nu krävs är ett långsiktigt engagemang från alla parter för att få ett slut på domedagsprofetiorna. Industrins verksamhetsförutsättningar ska tryggas på lång sikt så att marknaden litar på den. Enklast kan man åstadkomma detta genom att få inhemska investerare att fatta intresse för branschen och där krävs hjälp från staten. Den nuvarande ägarstrukturen med ägare som verkar oengagerade bör med det snaraste avvecklas. För att få till stånd en framgånsrik verksamnhet, krävs ett tillräckligt stort inslag av inhemska ägare för att ge kontroll över verksamheten och ett statligt system som klarar av finansiering av fartyg som kostar närmare en miljard euro. Det är priset som vi får betala för att tillhöra de bästa av de bästa.

Om inte den viljan finns är det bara att lägga ned och erkänna att varvsindustrin är en för stor munsbit för lilla Finland.