En dag på Donsö

20170221_095034_IMG_1171

Den snabbgående färjan Valö är ett av Styrsöbolagets fartyg som går i trafik till Donsö.  

Jag hade för några dagar sedan tillsammans med en kollega nöjet att besöka Donsö och hälsa på några av de rederier som har sitt kontor på ön. Det var en ganska blåsig dag med vind från väst på drygt 10 meter per sekund – de härdade öborna ansåg inte att det var speciellt mycket – men från ön var utsikten över Västerhavet imponerande med brytande vågtoppar så långt ögat kunde nå. Jag har själv mina rötter i en helt annan skärgård, där man likaså sysslat med sjöfart sedan urminnes tider, och när jag ser den omedelbara närheten till det upprörda och stora havet tror jag mig förstår vad det har betytt och fortfarande betyder för ön. Det har inte enbart dikterat livsvillkoren för öborna, det har också i alla tider utgjort en källa till utkomst, oberoende av om vi talar om fiske eller sjöfart. 

Förutom den fantastiska miljön noterade jag en annan intressant sak nästan omedelbart efter att jag steg iland från färjan och hade fast ö-mark under fötterna. Donsö är ett aktivt skärgårdssamhälle med liv och rörelse även denna helt vanliga vintervardag. Överallt såg jag folk på väg, små elbilar körde omkring och det dröjde inte heller länge innan jag noterade några bekanta ansikten med anknytning till vår shippingkrets. De flesta skärgårdssamhällen och öar som jag har besökt vintertid har varit tämligen tysta och man har inte sett så många livstecken, åtminstone inte utomhus. Här utgör Donsö ett undantag.

Utan att ha några som helt empiriska belägg för mitt påstående så är jag rätt säker på att det är sjöfarten som gör Donsö till ett aktivt och livskraftigt samhälle. Närheten till Göteborg är förstås en fördel och ön har frekventa färjeförbindelser till Saltholmen, där både buss och spårvagn ansluter om man föredrar att åka kollektivt. Givetvis använder sig många donsöbor av egna båtar för att ta sig till fastlandet.

Men tillbaka till sjöfarten. Intill hamnen finns ett antal rederikontor som sköter en betydande del av den svenskägda produkttankerflottan. Däremot sköts befraktningen i stor utsträckning från kontor i Göteborg.

Inom en radie på drygt 100 meter från hamnen finns Donsötank, Terntank, Sirius, Furetank, Veritas Tankers, Älvtank, Swedia och Vinga Ship Management. Några andra donsörederier som Ektank, Oljola och Northern Offshore Service har sina kontor på fastlandet.

Gemensamt för alla dessa rederikontor på ön är den gemytliga och familjära stämningen. Rederierna är familjeföretag som byggts upp, drivs, förvaltas och utvecklas av entreprenörer i flera generationer. Givetvis hör det till att ägarna arbetar på kontoren eller ombord på fartygen. Men låt inte de ombonade kontoren och den trivsamma stämningen ge en felaktig bild av själva affärsverksamheten. Om det är något som man kan här på ön så är det shipping. Donsörederierna är mycket bra på affärer, vilket givetvis är den grundläggande faktorn för framgång.

När man sedan tittar på vad dessa rederier gör är det ganska klart att de utgör motorn för innovationer med anknytning till energieffektivitet, miljösmarta lösningar, effektiva sjötransporter och kvalitetssjöfart. Deras inflytande på produkttank är inte enbart nationell. Donsöflottan förknippas med kvalitet och pålitlighet åtminstone i hela norra Europa. Den sätter en ”donsöstandard” som många tankrederier på andra håll i världen har svårt att nå upp till.

Eller vad sägs om detta: Terntank har under 2016 tagit leverans av tre LNG-drivna tankfartyg. Furetank har låtit konvertera ett av sina tankfartyg till LNG-drift. I order finns ytterligare 11 tankfartyg för donsörederier. Aktiviteten på ön är anmärkningsvärd!

Samtidigt vill jag betona att det inte enbart är på Donsö som det svenska kunnandet inom produkttank finns. Vi har rederier som exempelvis Tarbit Shipping, Stena Bulk, Concordia Maritime, Thun Tankers och Wisby Tankers, som alla bidrar till att positionera Sverige som en viktig leverantör av kvalitetssjöfart inom produkttank.

ternsund_lng-tank_DSC1708

Här är de tankfartyg som för närvarande är i order för Donsörederier:

Ektank
Två ”LNG-ready” produkttankfartyg om 18.800 dwt.

Furetank
Tre LNG-drivna produkttankfartyg om 18.300 dwt

Sirius
Två ”LNG-ready” produkttankfartyg om 8.000 dwt och ett hälftenägt LNG-bunkerfartyg om 3.000 dwt

Terntank
Ett LNG-drivet produkttankfartyg om 15.000 dwt som levereras inom kort.

Älvtank
Två LNG-drivna produkttankfartyg om 18.300 dwt.

En sjöfartsreporter kapar trossen

Det händer en hel del här på Sjöfartstidningen. Inte nog med att redaktionen byter adress och flyttar från Lindholmen in till centrala Göteborg, så meddelas härmed den likaledes världsomvälvande nyheten att undertecknad har gjort sitt på tidningen.

Efter över fyra år på redaktionen – först som reporter och därefter som redaktionschef – är det nu dags för mig att hasta vidare till ett annat jobb. För den intresserade (ja, jag vet att ni är jättejättemånga) handlar det om ett jobb som trafikredaktör på något som heter Trafik Göteborg och som är ett samarbete mellan Göteborgs stad, Trafikverket och Västtrafik.

Jag gör min sista arbetsdag här imorgon onsdag, och sedan flyttar Sjöfartstidningen på torsdag. Det innebär som ni alla förstår att jag dessvärre missar den stora flytten, men det är smällar man får ta.

Med dessa sorgesamma avskedsord ber jag att få tacka för mig, och hoppas på förliga vindar framöver för alla och envar.

    • Anonym Svara
      @Sten Göthberg:

      Tack, Sten!
      / Lars

  • Anonym Svara

    Tack och Lycka till Lars!

  • Fredrik Ahlman Svara

    Tack för de artiklar du gjort och lycka till på nya redaktionen!

    • Anonym Svara
      @Fredrik Ahlman:

      Tack, Fredrik!
      / Lars

  • Göran Andersson Svara

    Tack Lars för artiklar men du vet väl att man kapar bara trossen i nödfall , vanligtvis så lägger man av den och tar den med sig till nästa hamn.

  • Rolf B Bertilson Svara

    Tack Lars Andersson för alla dina fina artiklar i Sjöfartstidningen genom åren. Men, hur kan Du välja att sluta skriva om sjöfart till förmån för tråkig landsvägs- och järnvägstrafik? Det finns väl ingen verksamhet som är så rörlig och spännande som sjöfartens. Dessutom internationell i alla avseenden. Men, lycka till med det nya jobbet. Du kommer säkert att skriva väl även där! Är ersättaren redan på plats eller finns det en chans?

    • Profilbild på Lars Andersson
      Lars Andersson Svara
      @Rolf B Bertilson:

      Tack, Bertil – det var trevligt skrivet! Ja, ersättare till mig lär ju bli svårt… Men du kan ju alltid skicka in en ansökan..! 🙂
      / Lars

  • Berit Blomqvist Svara

    Lycka till Lars! Ska bli intressant att följa dig i Trafik Göteborg.

Ta chansen – sök stipendium!

Pluggar du sjöfart i Sverige, Finland eller på Åland? Är du inne på ditt andra år i din utbildning? Då har du chansen att söka pengar ur Gustav B. Thordéns Stipendiestiftelse.

Enligt information på stiftelsens hemsida planerar man i år att dela ut 35 stipendier à 1.000 euro, och hur stor ungefärlig chans en har att bli en av dessa 35 lyckliga sällar kan ni ungdomar säkert snabbt räkna ut när jag nu upplyser er om att det förra året inkom 162 ansökningar till stiftelsen. 

Några specifika krav för att ansöka om pengarna finns inte, dock begär stiftelsen att du vid ansökan ska ange om stipendiet ska gå till en studieresa, till ”allmänna studiemedel”, till examensarbete eller till obetald praktik.

Stiftelsen har sitt ursprung i Gustaf B. Thordéns finska rederiverksamhet som han drev i över 20 år fram till 1944 innan han flyttade till Sverige och bland annat startade Uddevallavarven.

Just det: senast den 28 februari ska ansökan vara inskickad.  

Nytt nummer på väg!

Likt en efterlängtad jultomte som gör entré bland otåligt väntande barn kliver brevbäraren in här hos oss på redaktionen i slutet av varje månad. Visserligen vet vi redan vad som finns i paketen hen släpar med sig och med ett bullrande ”ho-ho!” räcker över, men strunt samma – det är lika kul ändå.

jonatan2

Om vi nu inte skulle anat innehållet i paketen med utgångspunkt från tidpunkten i månaden känner vi det på doften. Efter att ha bockat och bugat oss för den snälle tomten/brevbäraren (som idag valde att kalla sig ”Jonatan”) och hen (ibland är det tomtemor som kommer) åter lämnat oss ensamma och vi med ivriga händer (nåja) ryckt upp paketen andas vi nämligen in den omisskänliga lukten av nytryckt tidning.

Därför är det nu med både stolthet och glädje vi på det här sättet meddelar omvärlden att januarinumret av Sjöfartstidningen har lämnat tryckeriet, tagit vägen om bokbinderiet och slutligen anlänt hit till oss ute på Lindholmen och därmed också är på väg ut till er prenumeranter.

Från och med i morgon fredag skickas sedan tidningarna ut till koja och slott, företag och myndigheter, och om ni prompt inte kan ge er till tåls till tidningen dimper ned på hallgolvet eller i brevlådan kan vi redan nu berätta lite om innehållet: ett långt reportage om Transpulp, intervju med en toppolitiker i trafikutskottet, ett besök hos Svenska Skeppshypotek, en djuplodande fartygspresentation av Meriauras miljövänliga nybygge, med mera med mera.

Just det! Ni prenumeranter missar väl förresten inte att ni har möjlighet att läsa tidningen digitalt via tidningssajten Ztory? ”Surfa” in på deras sajt – som du hittar här – och följ bara instruktionerna, så kan du läsa din tidning på surfplatta eller i dator – lätt som en plätt!

PS. Jag sa ju ovan att tidningarna anlände ”hit till oss ute på Lindholmen”. Ja, det stämmer förvisso – men inte länge till! Från och med den 20 februari befinner sig nämligen Sjöfartstidningen och dess anställda på en ny adress i centrala Göteborg, nämligen Västra Hamngatan 13. Mer om det i kommande bloggposter, men planera alltså inte in nåt besök hos oss på Lindholmen efter vecka 11 – då är ni bara ute i s.k. ogjort väder.

Unik chans till modellkoll

Här är ett tips till alla er därute som gillar sjöfartskultur och framförallt då kanske fartygsmodeller: den 4-5 februari anordnas de så kallade ”Modellbyggardagarna” på Sjöhistoriska museet i Stockholm.

Dels får man chansen att träffa båtmodellkonstruktörer och kolla in nybyggda fartygsmodeller, dels ges en guidad temavisning om alla de ”över tusen” fartygsmodeller som museet har i sina samlingar. Guldkorn ur samlingen visas upp, och historiken bakom berättas. 

Kan kanske vara ett gyllene tillfälle att spana in gamla fartygsmodeller som i annat fall bara står och samlar damm i något undangömt magasin?

Den minnesgode läsaren tänker nu förstås genast att ”vänta nu, har inte Sjöfartstidningen skrivit om historiska fartygsmodeller rätt nyligen!?” – och jo, det har vi ju såklart. Närmare bestämt i nr 6 förra året, då vi besökte det magasin på Hisingen där Sjöfartsmuseet i Göteborg förvarar alla sina fartygsmodeller. Som är exakt 1.350 till antalet. Fler än i Stockholm?

  • Maria O Svara

    Fartygsmodeller är kul! Har ni chansen så besök det maritima museet i Hamburg – 40 000 modeller (väldigt många mini-modeller).

Om bråkiga (?) hamnarbetare och splitvedsjäntor

Den aktuella konflikten i Göteborgs containerhamn är uppenbarligen ovanligt svårlöst, och måhända är det lätt att slentrianmässigt tänka att hamnarbetare är mer bråkiga och konfliktbenägna än andra yrkeskategorier.

Att detta inte är helt och hållet sant fick jag förklarat för mig för ett par år sedan, när jag intervjuade Jesper Hamark, ekonomihistoriker och forskare vid Handelshögskolan på Göteborgs universitet. Han hade då precis blivit klar med en avhandling i det här ämnet, och berättade för mig att den historiska bilden av hamnarbetare som bråkstakar inte riktigt stämmer.

Han poängterade dock att hamnarbetare är en väldigt viktig länk i distributionskedjan och att strejker och konflikter i hamnar därför får stor uppmärksamhet – vilket ju stämmer i fallet med den nu pågående konflikten.

Här kan du läsa intervjun med Jesper Hamark, som också förklarade för mig varför hamnarbetare har mer makt än andra yrkesgrupper i samhället.

På tal om hamnar så har jag ett annat tips, som handlar om en helt annan aspekt av de svenska hamnarna. Häromdagen lyssnade jag nämligen på det förträffliga P1-programmet Släktband, som i ett av sina program berättade om de kvinnor som började arbeta i småhamnarna längs norrlandskusten kring förra sekelskiftet. Kvinnorna fick yrkesbeteckningar som knubbkärringar, splitvedsjäntor och ströjäntor – som väl gissningsvis är beteckningar som inte många längre känner till vad de betyder.

Sorgligt nog tycks många av kvinnorna ha blivit beskyllda för prostitution i hamnarna och ombord på fartygen, något som senare inte riktigt visade sig stämma.

Hursomhelst är programmet – som du hittar här – väl värt att lyssna på, och det är väl inte utan att man är rätt tacksam över att ens dotter inte längre behöver riskera att jobba som bakpiga, märkflicka eller kaffekärring.

 

  • Lasse L Svara

    Jesper verkar ju fokuserat på tidsperioden fram till andra världskriget. Hade varit intressant att veta hur det sett ut de senaste 30 åren också. Framförallt i Göteborg.

  • Håkan Johansson Svara

    Teckna avtal med Hamnarbetar förbundet dvs majoriteten anställda.

  • bengt bönström Svara

    Är Problemet (det till synes eviga) ett lokalt problem vid Göteborgs Hamn?
    Har LO förbundet monopol på avtal, så att HF måste följa detta?
    Den erfarenhet jag har av hamnarbetarna är enbart positiv. (Utan att ha läst Hamarks avhandling så är jag beredd att dela hans positiva syn på hamnarbetarna.)

  • Rolf B Bertilson Svara

    Att hamnarbetarna i Göteborg håller på som de gör för närvarande är högst beklagligt.
    Jag var stuverichef i Holmsund 1982-1988 och där fanns en gång i tiden det största antalet sk splitvedsjäntor. Jag kan inte för en minut tänka mig att dessa jäntor vid något tillfälle tog till strejkvapnet utan bara tänkte på att göra ett bra jobb när det behövdes. Det tycker jag stuvarna i Göteborg skall börja göra också.

  • Stig Palm Svara

    JA och beror på att det styrs av Kommunister som inte växt upp.

Boktips om Göta älvdalen

Nya Hisingsbron, den ovissa framtiden för slussarna i Trollhättan och en ökad godstransport på de inre vattenvägarna. Göta älv har en central roll i många aktuella sjöfartsfrågor. Vill man ha en historisk beskrivning av älvens betydelse för sjöfarten i landet finns nu en ny bok ute om ämnet. I Bo Björklunds Göta älvdalen kan man läsa om hur timmermosor flottades från Vänerland till Göteborg och hur Alesnickare flottade hus till Göteborg och Bohuslän. Men också om hur träskroven ersattes av komposit och stål och hur slussarna med tiden växte.

För att kunna se framåt måste man ibland även se bakåt och ta historien till hjälp. Hur som helst hoppas jag att beslutsfattarna framöver fattar rätt beslut som innebär att man även om hundra år kan läsa nyskrivna böcker om hur sjöfarten blomstrade på Göta älv under 2000-talet.

Svenska nybyggen uppmärksammade i USA

maritimereporter-2016-12-1

Det är givetvis inte endast Sjöfartstidningen som noterar alla de investeringar som svenska rederier gör för att minska sjöfartens miljöpåverkan och förstärka dess roll som en långsiktigt hållbar transportlösning. Svenska och nordiska nybyggen har även uppmärksammats på andra sidan Atlanten av Maritime Reporter and Engineering News, som publicerat sin egna lista över tio ”Great Ships” under 2016.

Terntanks LNG-drivna nybygge Ternsund pryder omslaget av tidningen, som för övrigt även kan läsas på nätet. Produkttankern Ternsund är också etta på tidningens tio i topp lista med motiveringen "LNG fueled tanker with direct drive permanent magnet shaft generator" (presenterad i Sjöfartstidningen nr 8/2016).

Nummer två är Lindanger, en metanoldriven produkktanker som ingår en en större serie där Marinvest äger två, Mari Jone och Mari Boyle, tillsammans med Waterfront Shipping Company (Sjöfartstidningen 6/2016). Initiativet till metanoldrift togs av Marinvests framlidne vd Lars Mossberg. Motivering till andra platsen på Maritime Reporters lista lyder kort och gott: "World’s first methanol fueled tanker".

Finlands nya LNG-drivna isbrytare Polaris är nummer tre. Motivering: "World’s first LNG powered icebreaker" (Sjöfartstidningen 10/2016).

Fjärde plats har tagits av det LNG-drivna biltransportfartyget Auto Eco. Wallenius är hälftenägare till UECC som beställt fartyget. Motiveringen lyder "World’s first dual fuel LNG PCTC". En teknisk presentation av de två fartygen i serien ska publiceras i tidningen under vintern.

Ytterligare ett fartyg med svensk anknytning har tidningen noterat. Det är det LNG-drivna cementfartyget Greenland, som ägs av JT Cement där Thun är hälftenägare (Sjöfartstidningen 2/2016). Greenland intar åttonde plats med motiveringen "World’s first LNG powered cement carrier".

Saldo: Fyra av de tio nybyggen som presenteras är relaterade till Sverige, ett till Finland. Det blir rätt många "världens första" på en och samma lista. Vårt innovativa miljötänk har fått sin berättigade plats på kartan även i USA.

 

  • Rolf B Bertilson Svara

    Det här är väl ett fint bevis på att vi fortfarande kan som sjöfartsnation i världen. Det trista i sammanhanget är att M/T Ternsund inte bär svensk flagga. Med tonnageskattens införande kan detta förhoppningsvis ändras på.

God Jul och Gott Nytt År!

ymer_hs

Detta är vårt sista nyhetsbrev för 2016. På webben kommer vi vid behov att publicera nyheter under mellandagarna och nyhetsbrevet återkommer efter nyår, tisdagen den 3 januari.

Julen står för dörren och nu är det dags att gå ner i varv, njuta av god mat, ge sig själv tid att umgås med familj och vänner och bara njuta av tillvaron. När allt kommer omkring är det ofta de små sakerna i livet, de som vanligtvis inte kostar någonting, som skapar glädje och är minst lika värdefulla som de stora upplevelserna. Vi ska även tänka på att de flesta av oss här i norr är i den privilegierade situationen att vi bor i en relativt lugn del av världen där man åtminstone för det mesta kan känna sig trygg. 

Många av våra läsare har inte möjlighet att fira julen hemma med nära och kära. Då tänker jag närmast på alla er som arbetar ombord på fartyg och möjliggör en fungerande sjöfart. Jag hoppas att ni har möjlighet att känna åtminstone lite av julstämningen, oberoende av var i världen ni befinner er – jag tror att alla våra duktiga kockstuertar ser till att det åtminstone finns tillräckligt med julmat på julborden.

Vi på Sjöfartstidningen tackar alla våra läsare för detta år och ser fram emot ett nytt och spännande sjöfartsår 2017 tillsammans med er!

Samtidigt vill vi önska er en fridfull julhelg och ett framgångsrikt nytt år 2017.

Sugen på lite gratisreklam..?

Här kommer ett finfint tips till alla företag, organisationer och andra typer av arbetsgivare som vill ha lite sjysst gratisreklam: berätta om era nyanställningar hos oss!

Har ni anställt någon nyligen? Låt då också hela sjöfartsbranschen få veta det!

Det enda ni behöver göra är att skicka oss en bild och lite kort info om personen, så lägger vi upp det hela i vår ”Folk på väg”-avdelning på vår välbesökta nyhetssajt PLUS att vi publicerar det i vår månadstidning.

Låter det intressant? Maila då bild + info till [email protected], så tar vi hand om resten!