Om bråkiga (?) hamnarbetare och splitvedsjäntor

Den aktuella konflikten i Göteborgs containerhamn är uppenbarligen ovanligt svårlöst, och måhända är det lätt att slentrianmässigt tänka att hamnarbetare är mer bråkiga och konfliktbenägna än andra yrkeskategorier.

Att detta inte är helt och hållet sant fick jag förklarat för mig för ett par år sedan, när jag intervjuade Jesper Hamark, ekonomihistoriker och forskare vid Handelshögskolan på Göteborgs universitet. Han hade då precis blivit klar med en avhandling i det här ämnet, och berättade för mig att den historiska bilden av hamnarbetare som bråkstakar inte riktigt stämmer.

Han poängterade dock att hamnarbetare är en väldigt viktig länk i distributionskedjan och att strejker och konflikter i hamnar därför får stor uppmärksamhet – vilket ju stämmer i fallet med den nu pågående konflikten.

Här kan du läsa intervjun med Jesper Hamark, som också förklarade för mig varför hamnarbetare har mer makt än andra yrkesgrupper i samhället.

På tal om hamnar så har jag ett annat tips, som handlar om en helt annan aspekt av de svenska hamnarna. Häromdagen lyssnade jag nämligen på det förträffliga P1-programmet Släktband, som i ett av sina program berättade om de kvinnor som började arbeta i småhamnarna längs norrlandskusten kring förra sekelskiftet. Kvinnorna fick yrkesbeteckningar som knubbkärringar, splitvedsjäntor och ströjäntor – som väl gissningsvis är beteckningar som inte många längre känner till vad de betyder.

Sorgligt nog tycks många av kvinnorna ha blivit beskyllda för prostitution i hamnarna och ombord på fartygen, något som senare inte riktigt visade sig stämma.

Hursomhelst är programmet – som du hittar här – väl värt att lyssna på, och det är väl inte utan att man är rätt tacksam över att ens dotter inte längre behöver riskera att jobba som bakpiga, märkflicka eller kaffekärring.

 

  • Lasse L Svara

    Jesper verkar ju fokuserat på tidsperioden fram till andra världskriget. Hade varit intressant att veta hur det sett ut de senaste 30 åren också. Framförallt i Göteborg.

  • Håkan Johansson Svara

    Teckna avtal med Hamnarbetar förbundet dvs majoriteten anställda.

  • bengt bönström Svara

    Är Problemet (det till synes eviga) ett lokalt problem vid Göteborgs Hamn?
    Har LO förbundet monopol på avtal, så att HF måste följa detta?
    Den erfarenhet jag har av hamnarbetarna är enbart positiv. (Utan att ha läst Hamarks avhandling så är jag beredd att dela hans positiva syn på hamnarbetarna.)

  • Rolf B Bertilson Svara

    Att hamnarbetarna i Göteborg håller på som de gör för närvarande är högst beklagligt.
    Jag var stuverichef i Holmsund 1982-1988 och där fanns en gång i tiden det största antalet sk splitvedsjäntor. Jag kan inte för en minut tänka mig att dessa jäntor vid något tillfälle tog till strejkvapnet utan bara tänkte på att göra ett bra jobb när det behövdes. Det tycker jag stuvarna i Göteborg skall börja göra också.

  • Stig Palm Svara

    JA och beror på att det styrs av Kommunister som inte växt upp.

Boktips om Göta älvdalen

Nya Hisingsbron, den ovissa framtiden för slussarna i Trollhättan och en ökad godstransport på de inre vattenvägarna. Göta älv har en central roll i många aktuella sjöfartsfrågor. Vill man ha en historisk beskrivning av älvens betydelse för sjöfarten i landet finns nu en ny bok ute om ämnet. I Bo Björklunds Göta älvdalen kan man läsa om hur timmermosor flottades från Vänerland till Göteborg och hur Alesnickare flottade hus till Göteborg och Bohuslän. Men också om hur träskroven ersattes av komposit och stål och hur slussarna med tiden växte.

För att kunna se framåt måste man ibland även se bakåt och ta historien till hjälp. Hur som helst hoppas jag att beslutsfattarna framöver fattar rätt beslut som innebär att man även om hundra år kan läsa nyskrivna böcker om hur sjöfarten blomstrade på Göta älv under 2000-talet.

Svenska nybyggen uppmärksammade i USA

maritimereporter-2016-12-1

Det är givetvis inte endast Sjöfartstidningen som noterar alla de investeringar som svenska rederier gör för att minska sjöfartens miljöpåverkan och förstärka dess roll som en långsiktigt hållbar transportlösning. Svenska och nordiska nybyggen har även uppmärksammats på andra sidan Atlanten av Maritime Reporter and Engineering News, som publicerat sin egna lista över tio ”Great Ships” under 2016.

Terntanks LNG-drivna nybygge Ternsund pryder omslaget av tidningen, som för övrigt även kan läsas på nätet. Produkttankern Ternsund är också etta på tidningens tio i topp lista med motiveringen "LNG fueled tanker with direct drive permanent magnet shaft generator" (presenterad i Sjöfartstidningen nr 8/2016).

Nummer två är Lindanger, en metanoldriven produkktanker som ingår en en större serie där Marinvest äger två, Mari Jone och Mari Boyle, tillsammans med Waterfront Shipping Company (Sjöfartstidningen 6/2016). Initiativet till metanoldrift togs av Marinvests framlidne vd Lars Mossberg. Motivering till andra platsen på Maritime Reporters lista lyder kort och gott: "World’s first methanol fueled tanker".

Finlands nya LNG-drivna isbrytare Polaris är nummer tre. Motivering: "World’s first LNG powered icebreaker" (Sjöfartstidningen 10/2016).

Fjärde plats har tagits av det LNG-drivna biltransportfartyget Auto Eco. Wallenius är hälftenägare till UECC som beställt fartyget. Motiveringen lyder "World’s first dual fuel LNG PCTC". En teknisk presentation av de två fartygen i serien ska publiceras i tidningen under vintern.

Ytterligare ett fartyg med svensk anknytning har tidningen noterat. Det är det LNG-drivna cementfartyget Greenland, som ägs av JT Cement där Thun är hälftenägare (Sjöfartstidningen 2/2016). Greenland intar åttonde plats med motiveringen "World’s first LNG powered cement carrier".

Saldo: Fyra av de tio nybyggen som presenteras är relaterade till Sverige, ett till Finland. Det blir rätt många "världens första" på en och samma lista. Vårt innovativa miljötänk har fått sin berättigade plats på kartan även i USA.

 

  • Rolf B Bertilson Svara

    Det här är väl ett fint bevis på att vi fortfarande kan som sjöfartsnation i världen. Det trista i sammanhanget är att M/T Ternsund inte bär svensk flagga. Med tonnageskattens införande kan detta förhoppningsvis ändras på.

God Jul och Gott Nytt År!

ymer_hs

Detta är vårt sista nyhetsbrev för 2016. På webben kommer vi vid behov att publicera nyheter under mellandagarna och nyhetsbrevet återkommer efter nyår, tisdagen den 3 januari.

Julen står för dörren och nu är det dags att gå ner i varv, njuta av god mat, ge sig själv tid att umgås med familj och vänner och bara njuta av tillvaron. När allt kommer omkring är det ofta de små sakerna i livet, de som vanligtvis inte kostar någonting, som skapar glädje och är minst lika värdefulla som de stora upplevelserna. Vi ska även tänka på att de flesta av oss här i norr är i den privilegierade situationen att vi bor i en relativt lugn del av världen där man åtminstone för det mesta kan känna sig trygg. 

Många av våra läsare har inte möjlighet att fira julen hemma med nära och kära. Då tänker jag närmast på alla er som arbetar ombord på fartyg och möjliggör en fungerande sjöfart. Jag hoppas att ni har möjlighet att känna åtminstone lite av julstämningen, oberoende av var i världen ni befinner er – jag tror att alla våra duktiga kockstuertar ser till att det åtminstone finns tillräckligt med julmat på julborden.

Vi på Sjöfartstidningen tackar alla våra läsare för detta år och ser fram emot ett nytt och spännande sjöfartsår 2017 tillsammans med er!

Samtidigt vill vi önska er en fridfull julhelg och ett framgångsrikt nytt år 2017.

Sugen på lite gratisreklam..?

Här kommer ett finfint tips till alla företag, organisationer och andra typer av arbetsgivare som vill ha lite sjysst gratisreklam: berätta om era nyanställningar hos oss!

Har ni anställt någon nyligen? Låt då också hela sjöfartsbranschen få veta det!

Det enda ni behöver göra är att skicka oss en bild och lite kort info om personen, så lägger vi upp det hela i vår ”Folk på väg”-avdelning på vår välbesökta nyhetssajt PLUS att vi publicerar det i vår månadstidning.

Låter det intressant? Maila då bild + info till [email protected], så tar vi hand om resten!

Vi når rekordmånga – hur kan vi bli bättre? 

Eget beröm luktar illa, heter det som bekant. Ändå kan vi på Sjöfartstidningen inte låta bli att skryta lite om att vår nyhetssajt i förra veckan faktiskt blev läst av rekordmånga läsare. Mellan den 25 september och 2 oktober hade sjofartstidningen.se över 17.000 unika besökare och genererade totalt nästan 48.000 sidvisningar – vilket alltså är fler än någonsin.

Inte nog med det. Fler än någonsin gillar oss på Facebook, där vi nu snart är uppe i 5.000 ”gillare” – vilket förstås också det är väldigt glädjande.

Så frågan är nu: hur kan vi göra en ännu bättre nyhetssajt? Vad vill ni sajtläsare att vi skriver mer eller mindre om? Vad vill ni hylla, vad vill ni klaga på?

Kanske har ni som bara (eller också) läser den månatliga Sjöfartstidningen några synpunkter på papperstidningen? Hur kan den förbättras, eller är den bra som den är?

Ordet är fritt – skriv och kommentera! Som vanligt gäller att vi läser och modererar samtliga inlägg innan de publiceras (och att vi endast gör detta kontorstid). 

  • Profilbild på Lars Andersson
    Lars Andersson Svara

    Hej Jonas Evertsson, Ingvar Bergman, Fredrik Ahlman och alla ni andra som kommit med feedback och förslag på hur vi kan bli bättre!
    Vi tar till oss alla era synpunkter till vårt utvecklingsarbete och ser vad vi kan gå vidare med utifrån våra befintliga resurser. Som alltid är det väldigt värdefullt och viktigt att höra vad ni läsare tycker om det vi gör, så hör gärna av er till oss direkt även i fortsättningen. Lättast är då att maila till [email protected].
    Med vänliga hälsningar
    Lars Andersson / redaktionschef

  • Jonas Evertsson Svara

    Kritiskt granskande och tuffare attityd tror jag skulle vara något som skulle göra tidningen till en riktig tidning. Att bara vidarebefordra pressreleraser är ju ingen journalistik!
    Tex i fallet med Wiskey Trio som låg i Varberg med stora brister i kvalitet, säkerhet och levnadsförhållanden för besättningen. Ingenstans kunde vi läsa om vem som faktiskt möjligjorde detta, dvs vem var kunden? Och vad hade denna att säga till sitt försvar? Gjordes ens något försök att få en intervju? Det nämndes i så fall inte i tidningen.
    I övrigt saknas nästan helt bevakning av fraktmarknaderna som ju all sjöfart skall leva av.

  • Ingvar Bergman Svara

    Tidningen är utmärkt i sin nuvarande form, men man saknar fraktmarknadsanalys och -bevakning. Nu hamnar tidningen i stor utsträckning utanför befraktare och redare/mäklare. Men en sådan uppjackning skulle kräva en större redaktion och prenumerationspriset skulle troligen hamna upp emot TradeWinds eller Lloyd’s list och tappa prenumeranter. Men att utan för stora kostnader hitta till beslutsfattare och styrelserum, kan vara en grannlaga uppgift att ytterligare öka läsvärdet.

  • Anonym Svara

    Jag tycker det behövs fler artiklar, dom behöver inte vara så stora men man behöver få upp ett bättre flöde på mängden artiklar annars känns det lätt som om tidningen står och trampar och inte kommer någonstans.

  • Realist Svara

    Tycker att ni skulle titta brett på varför Sverige inte lyckats behålla sin egen nyproduktion av större fartyg jämfört med våra grannländer Norge(offshore) och Finland(isbrytare, lyxfärjor). Är vårt ekonomiska klimat så annorlunda, är inte våra designutbildningar på tekniska universitet lika vässade eller har de ”fel” inriktningar?

    Jag vill också läsa fler kritiska granskningar av våra havsanknutna myndigheter och hur de använder sina anslag och inte optimerar nyttan per krona att tjäna landet Sverige, istället för den enskilda myndigheten.

    Det skulle också vara kul och enormt viktigt med fler artiklar om varför miljöaspekterna fortfarande kommer långt ner i prioritetsordning när det gäller sjöfarten, ställ rederier och myndigheter mot väggen!

    Om möjligt kanske en och annan artikel om livet ombord på olika typer av fartyg, kanske kan locka fler unga till sjöfarten.

    Tack på förhand.

  • Fredrik Ahlman Svara

    Det är sant det är dumt att skryta. Det står utom allt tvivel att intresset för sjöfart växer, svensk sjöfart i synnerhet. Detta är förstås starkt tillfredsställande. Jag vill inte komma med kritik utan snarare tips till en bättre produkt.
    SSTs nyhetsrapportering går på tok för långsamt i jämförelse med andra aktörer. Kanske ni kan rapportera snabbt med en blänkare för att i senare skede uppdatera nyheten med mer fyllig information. Ibland kan man uppleva att nyheten inte längre är en nyhet.
    Det känns otillfredsställande när nyheter går från kvällspress till SST istället för tvärt om. Rapportering utanför kontorstid kan vara en dellösning.
    Vidare bredda er rapportering geografiskt men behåll fokusområdet.
    Skapa ett högre läsvärde genom mer fördjupade reportage om teknikutveckling, regelutveckling och aktuell marknadsinformation för respektive segment.
    Ibland i bland annat debatter kan man få känslan av att man söker frälsa redan frälsta istället för att kommunicera utåt, till dem med ingen eller liten kontaktyta mot sjöfarten.
    I perioder med ett växande sjöfartsintresse gäller det att fånga upp nya grupper av läsare. Kanske ni skulle kunna skapa en yta på hemsidan riktade mot dessa med basic info om sjöfart och tips till vidare läsning för att lära mer.
    SST kan ju bidra att skapa opinion för sjöfart. Man kanske skulle kunna skapa en ”interaktiv karta” av typen AIS karta över världen med samtliga svenskkontrollerade fartyg för att pedagogiskt kunna visa på det viktiga transportarbete flottan utför i realtid. En modern form av den tidigare så uppskattade positionslistan som publicerades i tidningen.
    Grävande journalistik rörande aktuella frågor inom sjöfarten skulle uppskattas.
    Vidare ge alla prenumeranter av tidningen en CD-skiva vid årets slut med alla pappersnummer så kan dessa gå till pappersåtervinning medan man har informationen kvar i digital form.
    Slutligen ge mer information i nyhetsbreven än på hemsidan så att man skapar mervärde för prenumeranter.

  • Anonym Svara

    Ta fram ett alternativ till Tradewinds. Den tidningen är så snordyr att ingen vanlig människa kan ta del av deras nyheter och information. Tradewinds verkar vara låst till företag endast också.

  • Bengt Larsson Svara

    ”Maritime Danmark”, har för länge sedan blivit mitt husorgan! News o reportage VARJE dag! Dessutom bra länklistor och även sevärda Videosnuttar om aktuella händelser! Det kan inte bli bättre, på den sajten!! Något i den stilen, vore tacksamt…med fokus utifrån svenska news, som utgångspunkt..! Lycka till!!

    • Profilbild på Lars Andersson
      Lars Andersson Svara
      @Bengt Larsson:

      Hej Bengt, tack för din kommentar!
      Frågan om vi ska ta in fler korta notiser från övriga världen är något vi just håller på och diskuterar. Vi tar till oss dina synpunkter och återkommer i ärendet!
      Med vänliga hälsningar
      Lars Andersson / redaktionschef

  • Erik Lundborg Svara

    Tack för en mycket intressant tidskrift. Har varit prenumerant sedan tidigt 60-tal. Vad jag saknar är de återkommande reportagen med utförlig bilddokumentation av nybyggen som fanns förr. Det gjorde det möjligt att följa utvecklingen ombord och känna lite ”atmosfär”.

    • Profilbild på Lars Andersson
      Lars Andersson Svara
      @Erik Lundborg:

      Hej Erik, tack för dina synpunkter – kul att ha så trogna prenumeranter!
      Vi tar till oss dina åsikter till vårt kommande utvecklingsarbete av tidningen. Under tiden hoppas vi att du uppskattar när vi breder ut oss över åtminstone två uppslag när vi har något intressant nybygge att berätta om, som exempelvis Ternsund i nr 8.
      Med vänliga hälsningar
      Lars Andersson / redaktionschef

Vackra segelfartyg

En del av våra lite äldre läsare kommer säkert ihåg Sven-Anders Boman, som i många år medverkade i Sjöfartstidningen med sina trevliga teckningar av fartyg. Sven-Anders har skickat tre fina skisser från segelfartygsparaden i Göteborg, då fartygen den 6 september lämnade Frihamnen efter Tall Ships Regatta, som vi publicerar här.

DAR MLODZIEZY,Gdynia,Gbg160906

 

MORGENSTER, den Helder,Gbg160906

Jag tycker att en teckning kan ta fram det essentiella i en händelse och att Sven-Anders lyckats fånga det där lite speciella med segelfartyg. Det talas mycket om förnybar energi, och det är ju vindkraft i allra högsta grad. Även om de inte för segel på dessa bilder är det farkoster som i första hand använder naturens egen energi.  

SWAN,Lerwick,Gbg160906

Containerfartyg i bergrum?

Här kommer ett tips för dig som gillar den måhända något ovanliga kombinationen marint måleri och containerfartyg: i Stenungsund på Västkusten pågår nämligen just nu konstutställningen ”Traveler”, där bland annat konstnären Sten-Yngve Johansson ställer ut sina akrylmålningar av containerfartyg. 

Den minnesgode Sjöfartstidningen-läsaren kommer kanske ihåg att Sten-Yngve var med i tidningen för ett tag sedan, närmare bestämt i marsnumret 2015, där han berättade om sitt stora intresse för just containerfartyg och hur han brukar åka ned till Brunnsbüttel och Rotterdam för att fotografera fartyg som han sedan överför med pensel till duk. Minns att jag blev både fascinerad och imponerad över Sten-Yngves ambitiösa och drivna konstnärskap under ett supertrevligt besök hemma hon honom och hans fru Lena i deras charmiga hus – där han också har sin ateljé – strax norr om småländska Nässjö.

Nu ställer Sten-Yngve Johansson alltså ut i Stenungsund, i en så udda utställningslokal som ett bergrum tillhörande Vattenfall. Utställningen pågår från 16 september till 16 oktober, och mer information hittar du här. Här är även en länk till Sten-Yngves egen hemsida.

sten_yngve_foto_lra_webb
Sten-Yngve Johansson i sin ateljé i Nässjö.

 

Ett nytt sätt att se på den globala handelsflottan

Kolla in den här fascinerande visualiseringen av den globala handelsflottans rörelsemönster under 2012, gjord av det brittiska analysföretaget UCL Energy Institute ihop med digitaljournalist-studion Kiln. Kartan visar på ett grafiskt och närmast hypnotiserande sätt hur olika typer av fartyg – container-, torrlast-, tankfartyg etc – rör sig över världen.

Man kan med fördel börja med att kolla in den instruktiva film som följer med kartan, och sedan välja om man vill se mönstren för någon särskild dag eller i någon särskild del av världen. Testa till exempel att "stänga av" den geografiska kartan; kontinenter och länder framgår ändå, bara av fartygens rörelsemönster.    

Av kartan framgår massvis med intressanta saker, till exempel hur extremt intensiv trafiken är i Malackasundet, Panamakanalen och Suezkanalen. Och hur fartygen noga undvek att passera utanför Somalia (kartan visar som sagt fartygsrörelserna under 2012, då piratattackerna vid Afrikas horn var betydligt mer förekommande än idag).

Dessvärre visar kartan också hur mycket koldioxid den globala handelsflottan släpper ut – under 2012 rörde det sig enligt kartan närmare bestämt om 796 miljoner ton koldioxid. Kanske kan de alltmer frekventa LNG-drivna bulk-, tank- och containerfartygen råda bot på detta?

P.S. Tipstack till kollegan Adam, som nu har gått på föräldraledighet!

Nu får kaptenen bestämma

I slutet av förra året skrev jag en krönika i Sjöfartstidningen (nr 10/2015) om hur min då nyfödda son helt tagit kommandot i familjen. Jag jämförde honom med en skeppare fast utan utbildning och konsekvenstänk. Han styrde med järnhand utan att ta något ansvar för sina handlingar.

Nu tio månader senare kan jag meddela att det inte hänt värst mycket vad gäller hans ansvarstagande. Han är fortfarande lika oduglig som kapten och bryr sig fortfarande lika lite om vad andra vill, bara han får som han själv vill. Men så ska de få vara.

Min fru har varit hemma sedan han föddes, nu är det min tur att ta över. De kommande cirka nio månaderna kommer jag och Frans försöka skapa en vardag tillsammans och försöka få dagarna att gå utan att vi går varann på nerverna.

Jag går hem idag, på dagen två år sedan jag började på Sjöfartstidningen. Det har varit två mycket händelserika år både personligt och professionellt. Men mer sentimental och nostalgisk än så kommer jag inte bli!

Jag kommer fortsatt följa utvecklingen av alla olika frågor som drivs i branschen från soffan där hemma. Det är en typ av yrkesskada att vilja hålla sig uppdaterad. Men vill ni mig något är det stor chans att hittar mig ute på Donsö, ön där jag är uppväxt, promenerandes med en barnvagn!

Allt gott och hej så länge,

Adam