Vackra segelfartyg

En del av våra lite äldre läsare kommer säkert ihåg Sven-Anders Boman, som i många år medverkade i Sjöfartstidningen med sina trevliga teckningar av fartyg. Sven-Anders har skickat tre fina skisser från segelfartygsparaden i Göteborg, då fartygen den 6 september lämnade Frihamnen efter Tall Ships Regatta, som vi publicerar här.

DAR MLODZIEZY,Gdynia,Gbg160906

 

MORGENSTER, den Helder,Gbg160906

Jag tycker att en teckning kan ta fram det essentiella i en händelse och att Sven-Anders lyckats fånga det där lite speciella med segelfartyg. Det talas mycket om förnybar energi, och det är ju vindkraft i allra högsta grad. Även om de inte för segel på dessa bilder är det farkoster som i första hand använder naturens egen energi.  

SWAN,Lerwick,Gbg160906

Containerfartyg i bergrum?

Här kommer ett tips för dig som gillar den måhända något ovanliga kombinationen marint måleri och containerfartyg: i Stenungsund på Västkusten pågår nämligen just nu konstutställningen ”Traveler”, där bland annat konstnären Sten-Yngve Johansson ställer ut sina akrylmålningar av containerfartyg. 

Den minnesgode Sjöfartstidningen-läsaren kommer kanske ihåg att Sten-Yngve var med i tidningen för ett tag sedan, närmare bestämt i marsnumret 2015, där han berättade om sitt stora intresse för just containerfartyg och hur han brukar åka ned till Brunnsbüttel och Rotterdam för att fotografera fartyg som han sedan överför med pensel till duk. Minns att jag blev både fascinerad och imponerad över Sten-Yngves ambitiösa och drivna konstnärskap under ett supertrevligt besök hemma hon honom och hans fru Lena i deras charmiga hus – där han också har sin ateljé – strax norr om småländska Nässjö.

Nu ställer Sten-Yngve Johansson alltså ut i Stenungsund, i en så udda utställningslokal som ett bergrum tillhörande Vattenfall. Utställningen pågår från 16 september till 16 oktober, och mer information hittar du här. Här är även en länk till Sten-Yngves egen hemsida.

sten_yngve_foto_lra_webb
Sten-Yngve Johansson i sin ateljé i Nässjö.

 

Ett nytt sätt att se på den globala handelsflottan

Kolla in den här fascinerande visualiseringen av den globala handelsflottans rörelsemönster under 2012, gjord av det brittiska analysföretaget UCL Energy Institute ihop med digitaljournalist-studion Kiln. Kartan visar på ett grafiskt och närmast hypnotiserande sätt hur olika typer av fartyg – container-, torrlast-, tankfartyg etc – rör sig över världen.

Man kan med fördel börja med att kolla in den instruktiva film som följer med kartan, och sedan välja om man vill se mönstren för någon särskild dag eller i någon särskild del av världen. Testa till exempel att "stänga av" den geografiska kartan; kontinenter och länder framgår ändå, bara av fartygens rörelsemönster.    

Av kartan framgår massvis med intressanta saker, till exempel hur extremt intensiv trafiken är i Malackasundet, Panamakanalen och Suezkanalen. Och hur fartygen noga undvek att passera utanför Somalia (kartan visar som sagt fartygsrörelserna under 2012, då piratattackerna vid Afrikas horn var betydligt mer förekommande än idag).

Dessvärre visar kartan också hur mycket koldioxid den globala handelsflottan släpper ut – under 2012 rörde det sig enligt kartan närmare bestämt om 796 miljoner ton koldioxid. Kanske kan de alltmer frekventa LNG-drivna bulk-, tank- och containerfartygen råda bot på detta?

P.S. Tipstack till kollegan Adam, som nu har gått på föräldraledighet!

Nu får kaptenen bestämma

I slutet av förra året skrev jag en krönika i Sjöfartstidningen (nr 10/2015) om hur min då nyfödda son helt tagit kommandot i familjen. Jag jämförde honom med en skeppare fast utan utbildning och konsekvenstänk. Han styrde med järnhand utan att ta något ansvar för sina handlingar.

Nu tio månader senare kan jag meddela att det inte hänt värst mycket vad gäller hans ansvarstagande. Han är fortfarande lika oduglig som kapten och bryr sig fortfarande lika lite om vad andra vill, bara han får som han själv vill. Men så ska de få vara.

Min fru har varit hemma sedan han föddes, nu är det min tur att ta över. De kommande cirka nio månaderna kommer jag och Frans försöka skapa en vardag tillsammans och försöka få dagarna att gå utan att vi går varann på nerverna.

Jag går hem idag, på dagen två år sedan jag började på Sjöfartstidningen. Det har varit två mycket händelserika år både personligt och professionellt. Men mer sentimental och nostalgisk än så kommer jag inte bli!

Jag kommer fortsatt följa utvecklingen av alla olika frågor som drivs i branschen från soffan där hemma. Det är en typ av yrkesskada att vilja hålla sig uppdaterad. Men vill ni mig något är det stor chans att hittar mig ute på Donsö, ön där jag är uppväxt, promenerandes med en barnvagn!

Allt gott och hej så länge,

Adam

Föga klädsamt politikerpåhopp

Efter en lång process fylld med kraftiga protester från sjöfartsbranschen och en mängd juridiska överklaganden blev det i våras helt klart att Göteborgs stad får bygga sin nya lågbro över Göta älv.      

Föga förvånande visar sig den nya bron nu bli dyrare än beräknat. Hela 600 miljoner kronor, närmaste bestämt. Vilket innebär att bron enligt Göteborgs-Posten kommer att kosta totalt 3,5 miljarder kronor (i 2009 års penningvärde).

Skulden för de ökade kostnaderna läggs nu tyvärr lika föga klädsamt till stor del på nämnda överklaganden.

Hälften av nämnda 600 miljoner kronor – som göteborgarna kommer att få stå för via skattsedeln – uppges nämligen bero på att Göteborgs stad har suttit i långvariga rättsprocesser.

  Vi har haft rätt hela tiden och ska ändå stå för notan. Det gör mig tvär, säger trafiknämndens ordförande Johan Nyhus (S) till Göteborgs-Posten och får medhåll av nämndens vice ordförande Axel Josefson (M), som tycker att det är orimligt att juridiska processer ska få ta ”sådan tid”.

– Visst ska man få överklaga, men efter ett utslag i Mark- och miljödomstolen vore det rimligt att man måste begära prövningstillstånd för att gå vidare, säger Axel Josefson (M) till Göteborgs-Posten.

Inte vet jag, men istället för att anklaga de parter – däribland ett flertal Göta älv- och Vänerkommuner, Sjöfartsverket och Föreningen Svensk Sjöfart – som på sakliga grunder oroat sig för den nya lågbron och i demokratisk ordning utnyttjat sin rätt att överklaga projektet – så kanske det istället det hade varit mer klädsamt av göteborgspolitikerna att redan från början inkludera en budgetpost för dylika extrakostnader som kan tänkas uppstå till följd av eventuella rättsprocesser i ett sådant här gigantiskt byggprojekt? Så slipper man lägga skulden på de som överklagar? 

Eller trodde kanske nämnda herrar att det inte skulle droppa in några protester mot den nya lågbron?

  • Rickard Andersson Svara

    Självklart, är detta ett sätt att skyla över framtida kostnadsökningar för lågbro-eländet!
    Det blir alltmer aktuellt med en granskning av dessa lokala diktatorers förehavanden inför upphandlingar o dyl. Lågbron är ytterligare ett starkt uttryck för Gbgs-politikernas egoism, men även historielöshet och inkompetens. Upprörande att man i kommunerna tillåts missköta riksintressen på detta sätt.

  • Göran Värmby Svara

    Såg detta först nu, men instämmer helt med flera av föregående inlägg. Ja, det är bedrövligt agerande fr gbgs-poltiker. Sådana här uttalanden och påhopp på de som egentligen har ”alla rätt” på sin sida spär på det politiker-förakt som politikerna själva beklagar och ställer sig oförstående till. Jobbade många år nära Göran Johansson, en politiker av helt annan kaliber. Strax innan han gick bort hörde jag via säker källa att han tyckte lågbron var ”åt helvete”, även om han var med och p g a mp ”var tvungen” att besluta om projektet. Det betyder – enligt min mening – att han hade ändrat sig och stoppat detta idiotiska projekt om han varit kvar vid makten.

  • Anders Trewe Svara

    Johan Nyhus vill inskränka rättssystemet och möjligheten att överklaga myndighetsbeslut. Han säger sig ha justitieministern med sig.

    Sist jag kollade kallades ett styrelsesätt där politiker beslutar, utan möjlighet för allmänheten att överklaga, för diktatur.

    Nyhus och kompisarna i Göteborgs kommunala lekstuga har suttit på sina höga hästar alldeles för länge. Det är inte bara i brofrågan de gått bortom kompetens, bättre vetande och befullmäktigande.

    De ökande kostnaderna för andra politiska projekt, t.ex västlänken, skyfflas undan och göms i de kommunala verksamheterna för att minimera insyn från offentligheten. De förvaltningar som får mycket stryk kommer att klappas medhårs och ja-sägande chefer lär bli generöst behandlade av politikerna genom t.ex. studieresa av karaktären ”linbanesystem i Singapore”

  • Sten Göthberg Svara

    Det är anmärkningsvärt att framträdande politiker inte förstår eller accepterar ett juridiskt processystem som framtagits i demokratisk ordning. Att politisera en korrekt rättsprocess är uppseendeväckande och hör inte hemma i en rättsstat. Juridik och politik är helt olika saker som borde vara allmänt kända även för politiker.

  • Anders Strömstedt Svara

    Detta blir ett nytt vansinnes projekt såsom Hallandsåstunneln. Det kommer bli mycket dyrare och ändå inte avhjälpa problemen samt skapa helt nya problem.

    Rikspolitikerna har senaste tiden pratat om att gods skall flyttas från väg till tåg och båt. Nu hindrar lokala politiker i Göteborg att båt inte kommer kunna användas. Har de lokala politikerna påbörjat utbyggnaden av tågtrafik och omlastningsplatser mellan tåg och båt för att klara det ökade transportbehovet?

    Gissningsvis kommer ett helt ny godstågbana bli tvungen att byggas mellan Karlstad och Göteborgs hamn. Denna bana måste självklart betalas av Göteborgsstad. Vore lämpligt om Trafikverket snabbutredde denna tågbana och presenterade kostnad samt skickade krav om förskottsbetalning till Göteborg.

    Vill Göteborgarna isolera övriga städer så måste de självklart vara beredd att betala för det kalaset. För det är inte rimligt att värmlänningarna skall betala för att några cyklister inte orkar trampa över Göta Älvbron.

  • Anders B Svara

    Bra skrivet! Det är inte utan att man får en fadd smak i munnen när politiker, tillsatta av folket, vill begränsa folkets möjligheter till påverkan på besluten de fattar och sedan dessutom skyller kostnadsökningar på överklaganden istället för på sin egen oförmåga att fatta bra, genomtänkta och begripliga beslut. Göteborgs politiker är tyvärr överrepresenterade när det gäller just detta.

  • Henrik Börjesson Svara

    Göteborgs Stad i allians med SVT Västnytt
    mörkar fakta för Göteborgarna

  • BMR Svara

    Om Göteborgspolitikerna hade haft något vett i skallen skulle de självfallet valt att renovera den existerande Göta Älvbron. Det är precis lika möjligt som att byta plåt i äldre fartyg och mycket snabbare och billigare än en ny skrytbro med för låg höjd. Men politikerna i Göteborg, närmast oavsett parti, spenderar hellre stora belopp på skattebetalarnas bekostnad. Sanslöst!
    Det senaste utspelet är förmodligen ett fräckt försök att dölja oväntade kostnadsökningar för bygget av den nya bron!

    • Profilbild på Lars Andersson
      Lars Andersson Svara
      @Leena Tegevi:

      Tack, Leena!

      Med vänliga hälsningar
      Lars Andersson

Trevlig sommar!

Ett intensivt första halvår ligger bakom oss, som för oss på redaktionen toppades med några dagars hektisk och spännande bevakning av Almedalsveckan i Visby. 

Likt många arbetsplatser varvar vi nu ned och kommer med start i nästa vecka ha begränsad bemanning på redaktionen och endast skicka ut ett nyhetsbrev i veckan.

I början av augusti drar vi igång med sedvanlig sjöfartsbevakning och utkommer sedan med nästa nummer av Sjöfartstidningen i slutet av augusti.

Tills dess önskar vi på redaktionen alla våra läsare en riktigt härlig sommar!

Jordgubbstarta_foto_wikimedia_commons

 

Trevlig midsommar!

lanterna

Jag tror att få personer som kommer från andra platser i världen egentligen förstår vad sommaren betyder för oss här uppe i Norden. Denna korta och intensiva tid av ljus och grönska, som kulminerar med firandet av midsommarafton.

Jag har under åren råkat befinna mig på olika platser denna dag, men ingenstans verkar den ha lika stor genomslagskraft som i Sverige, Åland och Finland. Sommarens höjdpunkt, de ljusaste och längsta dagarna på hela året, markerar en skarp kontrast till den långa och mörka vintern. Att uppleva midnattssolen norr om polcirkeln är en oförglömlig upplevelse, men även lite längre söderut känns den långa och ljusa sommarnatten smått magisk. Solen tar en kort vila bakom horisonten, för att några timmar senare åter stiga upp.

I kväll tänker kanske inte så många på vad brexit innebär för EU eller när tonnageskatten egentligen kommer att klubbas igenom i riksdagen, även om många intressanta och världsförbättrande diskussioner säkert kommer att föras under småtimmarna. Detta är en kväll då man umgås med släkt och vänner, med människor som är viktiga i ens liv, gärna ute i skärgården eller på landsbygden, äter traditionellt sill och nypotatis, tar en nubbe och njuter av tillvaron i gott sällskap. Om vädret dessutom råkar vara bra är det förstås en fördel.

Detta är också en helg då en stor del av våra läsare är på jobb, precis som vilken annan dag som helst. Jag tänker då närmast på alla er som arbetar ombord på fartyg. De flesta av er befinner sig antagligen på Nordsjön eller Östersjön, en del på oceanerna. Sjöfarten tar aldrig ledigt.

Oberoende av var ni är just nu önskar vi på Sjöfartstidningen er alla en fin midsommarhelg och en trevlig sommar!

Siffror, siffror, siffror…

Här kommer ett blogginlägg för er som gillar siffror. Läs det på bussen hem eller på balkongen ikväll. Diskutera gärna i kommentarsfältet, som vi har öppet speciellt för den här bloggposten.

Häromveckan skrev jag en nyhet baserad på Trafikanalys senaste siffror över svenska och utländska fartyg i svensk regi 2015, där det bland annat framkommer att den svenskregistrerade flottan dessvärre är den minsta sedan mätningarna inleddes 1970.

I den omfattande statistiken finns en mängd uppgifter som inte fick plats i nyheten jag skrev, så här kommer lite fler siffror som kanske kan vara av intresse.

Allt färre sjödagar...

Först gäller det de ombordanställda och antalet sjödagar som de utför. Som jag nämnde i nyheten utfördes förra året 1,2 miljoner sjödagar (på svenskregistrerade fartyg över 100 brutto), vilket är en minskning med 5 procent från 2014 – då 1,6 miljoner sjödagar utfördes.

Vad värre är, och som Trafikanalys själva poängterar, har antalet sjödagar minskat med hela 29 procent från 2010 – vilket är så långt tillbaka som just den här statistiken sträcker sig. 

Nämnas kan att måttet sjödag anger ”en dag när fartyget är i drift och sjömannen är ombord”. 

...som utförs av fler kvinnor... 

När det gäller fördelningen män och kvinnor utfördes drygt 72 procent av förra årets totala antal sjödagar av män och knappt 28 procent av kvinnor. Motsvarande siffror för 2010 var 76 procent för män och 24 procent för kvinnor.

Allt fler sjödagar utförs alltså av kvinnor.

...och av fler svenskar 

Trafikanalys har även siffror för hur många sjödagar som utförs av svenska medborgare respektive utländska medborgare. Där ser man då att under 2010 så utfördes knappt 70 procent av sjödagarna av svenska medborgare, medan resterande 30 procent alltså utfördes av utländska medborgare.

Under 2015 hade fördelningen tippat över något till de svenska medborgarnas ”fördel”. Då utfördes istället drygt 76 procent av sjödagarna av de svenska medborgarna, medan knappt 24 procent utfördes av de utländska medborgarna.

Färre antal ombordanställda...

Tittar man sedan på antalet ombordanställda på svenskregistrerade fartyg så är det även här, i likhet med antalet sjödagar, en negativ trend. 

Mellan 2014 och 2015 minskade det totala antalet ombordanställda per dag (både män och kvinnor, både svenska och utländska medborgare) med 5,5 procent – från 3.342 under 2014 till 3.158 under 2015.

Sett över en längre tidsperiod ser det ännu värre ut. Mellan åren 2010 och 2015 så minskade antalet ombordanställda per dag med knappt 29 procent.

...vilket gäller samtliga yrkeskategorier

Minskningen av antalet ombordanställda gäller samtliga yrkeskategorier. Mellan 2014 och 2015 såg det ut så här:

- befälhavare: 4 procent färre (från 191 per dag till 184 per dag)
- styrmän: 12 procent färre (från 281 till 246)
- däckspersonal: 10 procent färre (från 676 till 611)
- maskinbefäl: 11 procent färre (från 314 till 281)
- maskinpersonal: 10 procent färre (från 320 till 287)
- ekonomiföreståndare: 3 procent färre (från 185 till 179)
- övrig ekonomipersonal: 1 procent färre (från 1.374 till 1.371)   

Från en till tre

För övrigt kan nämnas att det 2010 fanns en enda kvinnlig befälhavare på de svenskregistrerade fartyg, men att den siffran hade ökat till tre förra året. Under samma tidsperiod ökade antalet kvinnliga maskinbefäl från 5 till 6. Samtidigt minskade antalet manliga maskinbefäl från 459 till 275. 

Som ni ser är det alltså en försvinnande liten andel kvinnor som jobbar som maskinbefäl – närmare bestämt bara 2 procent (under 2015).      

Antalet kvinnliga styrmän följer förresten den generella trenden och har minskat från 21 stycken 2010 till att det förra året fanns 16 kvinnliga styrmän.   

Danmark och Norge nordiska vinnare

Orkar ni med fler siffror? OK, då kollar vi in världshandelsflottan lite. Under 2015 bestod den totala världshandelsflottan av 1.170 miljoner bruttodräktighetsdagar (alltså måttet som kombinerar volymen på fartygens slutna rum med antalet dagar varje fartyg använts under året, förkortas brd).

Av dessa 1.170 miljoner brd stod den svenskregistrerade flottan för 3,1 miljoner brd, vilket motsvarar 0,3 procent.

Nämnas kan att den danska flottan samtidigt stod för 1,3 procent, den norska flottan för 1,2 procent och den finska flottan för 0,1 procent av den totala världshandelsflottan.   

Stor global ökning, mer blygsamt för Sverige... 

När det gäller statistiken för världshandelsflottan sträcker sig siffrorna tillbaka till 1990, och då framgår att det totala antalet bruttodräktighetsdagar har ökat med 196 procent fram till 2015.

Även för Sveriges del ökade antalet bruttodräktighetsdagar under den här tidsperioden, dock med mer blygsamma 6,4 procent ...

1990 var för övrigt den svenska andelen av världshandelsflottan 0,7 procent (fortfarande sett till antalet bruttodräktighetsdagar). Som nämns ovan var motsvarande siffra förra året 0,3 procent.

Minskad andel för Norge

En sak till angående ett av våra grannländer: 1990 utgjorde den norska flottan 5 procent av världshandelsflottan, räknat i antal brd. Och hur var det förra året, minns ni? Just det: då hade norrmännens andel av den globala flottan minskat till 1,2 procent.  

En sak till, om ett helt annat land: 1990 var även Kinas andel av världshandelsflottan 5 procent, medan den 2015 hade den ökat markant och utgjorde hela 12,6 procent (fortfarande räknat i måttet brd).   

Nästan 61.000 fartyg

Antalet fartyg då? Ja, 2015 bestod den totala världshandelsflottan av 60.993 fartyg (med en bruttodräktighet på minst 100). Som jag skrev i nyheten bestod den svenskregistrerade flottan förra året av 319 fartyg, vilket innebär att de svenska fartygen utgör 0,5 procent av världshandelsflottan. Vidgar man ramarna lite och jämför det svenskkontrollerade tonnaget med världshandelsflottan så ser vi att de svenskkontrollerade 888 fartygen utgör 1,4 procent av den globala flottan.  

Slutligen: sett till måttet dödvikt utgör den svenskregistrerade flottan 0,1 procent av den totala världshandelsflottan.

  • Björn Holm Svara

    ”Alla” är positiva till tonnageskatten och ”alla” säger att det blir fler Svenskflaggade fartyg och fler jobb. Det har varit ”bråttom” att få till tonnageskatten!

    Skall bli mycket intressant att se hur många fartyg som får ”bråttom” att flaggas in.

    • Jonas Svara
      @Björn Holm:

      Har du hört nån som är på gång Björn?
      Jag har det inte.

    • Björn Holm Svara
      @Jonas:

      Nej, inte vad jag har hört om, men det finns ju rederier som mer eller mindre lovade att flagga in när tonnageskatten kommer…

    • Jonas Svara
      @Björn Holm:

      Är du säker på att dom sa ”när tonnageskatten kommer”? Och inte ”när vi får likvärdiga villkor”?

  • Joel Magnusson Svara

    Angående underrubriken ”nästan 70 000 fartyg är lite missvisande när det i brödtexten står 60 993

    • Profilbild på Lars Andersson
      Lars Andersson Svara
      @Joel Magnusson:

      Hej Joel, tack för påpekandet – det är nu ändrat! Mvh Lars Anndersson, reporter

    • Anders Strömstedt Svara
      @Fredrik Ahlman:

      Hur gick det för de svenskar som jobbade ute ”i världen”? Har för mig att de förlorade rejält mot skattemyndigheten.
      Ända möjligheten för svenskt sjöbefäl att jobba för utländska rederier är att inte bo i Sverige. Är man beredd på det så finns det goda förutsättningar till en bra karriär.

    • Fredrik Ahlman Svara
      @Anders Strömstedt:

      Det skulle behöva till en ändring av 183-dagars regeln, förändring av oceanfart till fjärrfart. Någon sådan ändring är fn inte aktuell enl en skriftlig fråga i riksdagen nyligen. Jag ville bara visa möjligheten som rapporten pekar på.

  • Håkan Johansson Svara

    Varför finns det fortfarande 2 sjöbefälsskolor i lilla Sverige. Dessutom köper dom här skolorna in massa modern teknik precis som inget här hänt på Arbets marknaden till sjöss. Även lärarna m.m får sluta dröma om fornstora dagar. Det duger inte med säga att det alltid har funnits konjunktur svängningar inom sjöfart. Detta som förklaring till avgångs eleverna som har läst till något som inte efter frågas.

  • Robert Karlsson Svara

    Nu har de svenska redarna snart fått igenom sitt krav på tonnageskatt, efter decennier av lobbyarbete och tjatande. Men är det någon redare som har aviserat inflaggning när tonnageskatten väl är införd? Det verkar inte vara någon större entusiasm. I alla fall inte vad som har rapporterats i denna publikation hittils. Kanske det skall till mera? 100% TAP, total skattebefrielse, ingen myndighetskontroll angående skick och säkerhet på fartygen. man kanske skall bannlysa fackföreningar? Är det helt enkelt så att det är för sent? Varför utbilda svenskt sjöbefäl och manskap i så fall? Detta verkar vara en never ending story. Man kommer säkert att tillsätta utredningar om den svenska handelsflottans vara eller icke vara långt efter att den sista svenska flaggan halats. Lägg ner!!! FOC flaggorna har vunnit.

    • Anders Strömstedt Svara
      @Robert Karlsson:

      Varför skall en redare flagga svenskt? Bara för att det just nu kanske eventuellt blir ungefär samma villkor som våra grannländer? Knappast. Finns ingen anledning att flagga svenskt om inte avtalet är bättre än andra länders. Sedan finns alltid risken att politikerna vänder kappan igen. Säkraste en svensk redare/företagare kan göra är att hålla sig så långt som möjligt ifrån svenska politiker och myndigheter.

    • Jonas Svara
      @Robert Karlsson:

      Det är inte många svenska redare som sagt att dom skall flagga in till Sverige om dom får tonnageskatt. Det dom sagt är att dom flaggar ut från Sverige om dom inte får tonnageskatt. Och det fick dom inte, därför flaggade dom ut. Det är en väsentlig skillnad på dom två kraven.
      ACL kanske målade in sig i ett moraliskt hörn men tex tankredarna har hela tiden varit tydliga med att dom behöver ”likvärdiga villkor” som tex Danmark. Och det innebär så mycket mer än tonnageskatt så dit är det långt kvar.
      Hade tonnangeskatten kommit när den skulle för tio år sedan så kunde den varit bra, nu kan det nog tyvärr kvitta.

    • Robert Karlsson Svara
      @Jonas:

      Skriv en kommentar…Jamen dåså När de befintliga fåtal fartygen som är kvar har gjort sitt, så är det finito. Så varför ett sånt ståhej om att få tonnageskatt då? Om avsikten inte har varit en ökad inflaggning.?

    • Jonas Svara
      @Robert Karlsson:

      Hör du nått ståhej, från nån av dom det verkligen berör alltså?
      Svensk Sjöfart (fd SRF) är naturligtvis glada då dom kämpat för detta men det är inte dom som skall ta beslut om flaggskiften utan dom enskilda medlemmarna.
      Och Sjöfartstidningen är i deras ledband av naturliga skäl.

Någon som minns Skeppsredaren..?

Jag har ett problem. Visst, det finns säkert värre problem här i världen men icke desto mindre är detta något som gnager inom mig och inte ger mig någon ro. För att få min nattsömn åter ber jag nu er läsare om hjälp.

Det rör sig om två saker: sjöfart och tv-serier. Lägger man ihop de två faktorerna kommer säkert ni, liksom jag, att tänka på sådana självklarheter som svenska maratonsåpan Rederiet och brittiska 70-talsserien Onedinlinjen. Och så kanske man tänker på Färjan, Landgång, Hurtigruten och Love Boat.

Men är det någon av er som minns den svenska serien Skeppsredaren??

Här är hjälp på traven: Skeppsredaren var en svenskproducerad dramaserie i sex delar á 50 minuter som sändes i dåvarande TV1 under mars och april 1979, och som rimligen bör ha varit något av en föregångare till nämnda Rederiet. Serien skrevs av ett engelskt par vid namn Norman J. Crisp, Luanshya Greer och regisserades av svensken Hans Abramson. 

I rollistan hittar vi storheter som Gunnar Björnstrand, Isa Quensel, Per Ragnar, Thomas Hellberg och den norske skådisen Per Aabel – som jag misstänker hade huvudrollen som just ”skeppsredaren”.

Som grädde på moset medverkade även blivande ”bondbruden” Britt Ekland. Vilken roll hon innehade har jag ingen aning om (det var för övrigt hennes sista/senaste insats i en svensk tv-drama-produktion), men en vild gissning är att hon agerade ansvarslös dotter till den patriarkale skeppsredaren.

Eller en lycksökerska av dunkel härkomst på lömsk jakt efter redargunst och -pengar.  

Britt_Ekland_photo_Allan_Warren 
Britt Ekland – redardotter? (Foto: Allan Warren / Wikimedia Commons)

Men här gissar jag bara. Mitt problem är nämligen att jag inte minns någonting av Skeppsredaren! Nästan ingenting, i alla fall. När serien sändes var jag nämligen bara 14 år och hade annat att göra än att glo på larviga tv-serier på torsdagskvällarna (ja, den sändes på torsdagar).

Men av allt att döma handlade serien om en redarfamilj och jag har fått för mig att den var rätt så mycket inspirerad av familjen Olsson och/eller familjen Broström i Göteborg. Jag har också för mig att den utspelades just i Göteborg och att den innehöll en del exteriörscener från Göteborgs hamn.

På det världsomspännade informationsforumet world wide web finns inte mycket hjälp att få. Svensk Filmdatabas har ytterst knapphändig information, Wikipedia likaså. Andra liknande sajter ger heller ingen hjälp.

På SVT:s Öppet arkiv finns den inte upplagd, och trots enträgen begäran från min sida vägrar de att lägga upp den.

Inte heller går den att köpa från SVT – materialet är upphovsrättskyddat och därför har de inte rätt att sälja några kopior.

Men kanske det är nån av er därute som har mer att berätta om serien Skeppsredaren? Jag misstänker nämligen att detta är ett guldkorn och ett bortglömt tidsdokument som skulle kunna berätta mycket om hur man såg på den tidens sjöfartsvärld och shippingbransch.

Eller så är bara det en riktig usel kalkonserie som med all rätt förpassats till kulturvärldens sophög.

Hur som helst är det märkligt att den är så bortglömd, medan en tramsig såpa som Rederiet blivit så kultförklarad.

Så är det nu någon som har nåt att berätta om Skeppsredaren, skriv gärna ett par rader i kommentarsfältet här nedan. Kanske vi gemensamt kan kräva en SVT-reprisering av Skeppsredaren? 

Ropen skalla – Skeppsredaren åt alla! 

  • Viktor A Svara

    Apprå på det temat. Hur är det med programserien Kust & Hav som sändes en tid, De gjorde ju reportage i näringen. Vill minnas att ACLs Kockumsbyggen var med kan ha fel där..
    Det saknas inblick om näringens omfattning bland ”vanligt folk”.

  • Anonym Svara

    Kanske vore kul att se, på samma sätt som Åsa-Nisse filmerna…

    För mig är dock Martha störst i hjärtat.

  • Jonas Svara

    Själv såg jag knappt ens på barnprogram då (om det gick några?), men vill du ha ihop en namninsamling för en repris så är jag med!

  • Henke H Svara

    Ja du, den dar serien har jag faktiskt tankt pa nagon gang ocksa.
    Jag var sjalv bara 14 ar nar den gick.
    Det enda jag minns ar att den spelades in I Goteborg och att nagon I serien korde runt I en AMC Pacer-X vilket var ganska frackt pa den tiden.
    jag skulle précis som du onska den serien tillbaka eftersom du formodligen har helt ratt I att den kan ge en del ledtradar till hur man pa den tiden sag pa sjofart I varat avlanga land.

RRS Boaty McBoatface

För en tid sedan gick brittiska Natural Environment Research Council, också kallat NERC, ut med en förfrågan till internet-samfundet att namnge deras kommande forskningsfartyg. Forskningsfartyget kostar cirka 200 miljoner brittiska pund och ska vara klart 2019.

Till en början strömmade namnen in med jämn takt. De flesta rätt väntade namn, så som Shakleton, Endeavour och Falcon. Namn som säkerligen hade passat ett fartyg som ska utforska polarregionerna.

Men internet ville annorlunda.

Det var i mitten av förra veckan som en tidigare anställd på BBC anmälde förslaget Boaty McBoatface – och internet blev som galna.

“I thought I would throw one into the ring. By Friday night it was leading by a couple of thousand, and when the site crashed on Sunday it was leading by 8.000. It’s been utterly bizarre.”, säger James Hand till BBC.

Sedan dess har Boaty McBoatface dragit iväg i omröstningen ännu mer, enligt BBC leder den med över 25.000 röster mot tvåan Henry Worsley.

Men NERC hade inte räknat med så högt tryck på omröstningen och tidigare idag blev trycket så hårt att hemsidan kraschade.

Frågan är dock om fartyget kommer döpas till RRS Boaty McBoatface (RRS=Royal Research Ship). Det återstår att se.

Bland de andra förslagen finns både seriösa namn – till exempel RRS David Attenborough och RRS Pillar of Autumn – och mindre seriösa namn – till exempel RRS Pingu och RRS Usain Boat.