Tankar på Santorinis caldera

grand_celebration_DSC9723För en dryg vecka sedan satt jag på en hyttbalkong på ett kryssningsfartyg. Jag njöt av min semester, hänförd av det sagolika landskapet på calderan vid den grekiska vulkanön Santorini. Calderan är resultatet av ett våldsamt vulkanutbrott för 3.600 år sedan, då stora delar av ön bokstavligen sprängdes i luften och kollapsade. I dag är den populärt tillhåll för kryssningsfartyg.

Ett annat fartyg smög sig långsamt närmare – en gammal bekant som jag omedelbart kände igen. Det var Grand Celebration, ett i dagens läge relativt litet kryssningsfartyg på knappt 50.000 brutto. Men det är inte vilket kryssningsfartyg som helst. Det är anrika Kockums näst sista civila nybygge Celebration – efter henne återstod endast ett “avvecklingsbygge” i Malmö, produkttankern Nord Skagerack.

celebration_scan_708_kockums

Celebration lämnar Malmö efter leveransen.

Celebration överläts till Carnival Cruise Lines den 2 februari 1987. Kryssningsrederiets ägare Ted Arison överöste varvet med beröm när han tog över det väl byggda fartyget. Året innan hade Kockums i Malmö levererat Jubilee och seriens andra fartyg Celebration var om möjligt ännu bättre byggt än det första. Som tack överlämnade Ted Arison en check på 30.000 US dollars till personalorganisationerna på Kockums.

– Jag anser att Kockums är bäst i världen på kryssningsfartyg, sade Ted Arison till en tidning efter provturen med Jubilee.

Han sade vidare att han var intresserad av att beställa rederiets följande nybygge från Kockums – ett ännu större fartyg än Jubilee och Celebration.

Så blev det i alla fall inte av olika orsaker. Varvet i Malmö avvecklade sin produktion av handelsfartyg som det redan var beslutat i februari 1986. Detta skickliga svenska storarv, som gjort kometartad succé som byggare av moderna kryssningsfartyg, koncentrerade sig därefter på “marin- och undervattensteknik, laboratorietjänster och tung, kvalificerad verkstadsindustri”.

Carnival lät bygga sin följande serie kryssningsfartyg i Helsingfors. Det blev den långa Fantasy-serien på åtta enheter, som sysselsatte varvet under nästan hela 1990-talet.

Det var då jag slogs av tanken. Hur skulle det ha gått om Kockums på något sätt ändå skulle ha lyckats ta hem ordern på följande Carnival-fartyg? Skulle då hela Fantasy-serien ha byggts i Sverige? Skulle kanske till och med Carnival-ägda Holland America Lines flaggskepp Nieuw Amsterdam, där jag satt i min balkongstol och dåsade till i hettan, ha varit ett Kockumsbygge? Kanske Kockums skulle ha tagit den position som italienska Fincantieri tog när Carnival-gruppen slutade lägga sina beställningar i Helsingfors – något som jag har hört att skulle ha haft ett samband med personkemi och vd-skifte. Varvets färgstarke vd Martin Saarikangas var ju god vän med Ted Arison.

Vi får aldrig veta om Kockums skulle ha blivit världsledande byggare av kryssningsfartyg och Carnival-gruppens husvarv, men jag kunde inte låta bli att tänka tanken. Egentligen är ju ingenting omöjligt och varvet hade onekligen potential. Sverige lade ned sin varvsindustri precis när kryssningsindustrin började få vind i seglen på allvar. Det fanns ett enormt kunnande i Sverige och man hade två fantastiska referenser till det som redan då var ett av världens ledande kryssningsrederier. Dessutom fanns en stark underleverantörsindustri. Alla pusselbitarna fanns där. Det kanske bara skulle ha varit att lägga dem på plats?

Nåja, nog med dagdrömmar. Men jag tycker fortfarande att Grand Celebration är ett vackert kryssningsfartyg. Ett bevis på den höga svenska kvaliteten är också att hon egentligen aldrig bytt ägare. Grand Celebration seglar fortfarande för en linje inom Carnival-gruppen. Visserligen har hon flyttats över till Ibero Cruises, som främst riktar sig till den spanska och portugisiska marknaden, men bakom finns samma ägare som beställde Kockumsbygget för ganska exakt 31 år sedan. Fartyget utgör en värdig avslutning, en grande finale, på en svensk stormaktstid inom varvsindustri.

  • C.N Andersson Svara

    Finns det några möjligheter att bygga större fartyg vid Kockums idag?

  • Magnus R Svara

    Hej Pär-Henrik,
    Kockums båtar för Carnival blev säkert mycket bra tekniskt och funktionellt, men vad jag minns gällde det inte det ekonomiska resultatet för varvet. Och sannolikt blev det inte så mycket bättre för varvet i H-fors.

  • Lars Nordqvist Svara

    Hej,Per-Henrik.
    Man kan väl säga att du har helt rätt i dina tankar som jag håller med om,men de politiska tankarna hade vid den tiden inga vyer utan lägg ner så sparar vi pengar.
    Lasse.

Nu mönstrar jag av!

Efter sju år lämnar jag Sjöfartstidningen för nya äventyr. 

Jag har arbetat som journalist sedan början av 2000-talet. Under den tiden har jag bevakat och skrivit om djupt allvarliga ämnen som Anna Lindh-mordet, gängkriminalitet, mutskandaler inom byggbranschen till lättsammare saker som allsvenska fotbollsmatcher, melodifestivalen och brandmän som får beundrarpost en masse. Ja ni hör.

Mitt absolut roligaste och intressantaste bevakningsområde har dock varit sjöfarten. Näringen har allt: den är global, pengaintensiv, riskfylld, entreprenörsdriven, teknik- och innovationstät, jobbskapande, många led (underleverantörer, fartyg, hamnar etc.) och består av många sköna och smarta individer. Och mycket mer, förstås.

Något som också gör bevakningsområdet extra kittlande är att sjöfarten angår oss alla, den är bevisligen avgörande för vår försörjning och välstånd – oavsett om du är medveten om det eller ej. Därför är jag också djupt bekymrad över att allmänheten och politiker på riksnivå inte till fullo förstår den enorma potential som finns inom svensk sjöfart – vare sig det gäller att generera pengar till statskassan, jobb, avlasta väg- och järnvägsnäten eller minska Sveriges totala miljöpåverkan. 

Förhoppningsvis blir det ändring på detta. Själv drar jag vidare till contentbyrån Spoon i Göteborg www.spoon.se för att skapa redaktionellt innehåll och värde för en mängd olika branscher. Det blir nog bra, som min farfar hade sagt.

Tusen tack till er alla – läsare, intervjupersoner, annonsörer – som jag har kommit i kontakt med via Sjöfartstidningen under åren!

Jag avslutar med det första uttrycket jag fick lära mig på tidningen; Navigare necesse est, vivere non est necesse.

  • Patrik Nordin Svara

    Lycka till Pierre! En förlust för Sjöfartstidningen och en vinst för Spoon.

  • Tryggve Ahlman Svara

    Lycka till med dit nya jobb och tack för tiden Du varit i sjöfartens tjänst.

  • Linda Friberg Svara

    Pierre, lycka till med Ditt nya arbete, det har varit trevligt att lära känna. Vännen Linda

  • Johan Algell Svara

    Synd för Sjöfartstidningen, kul för dig Pierre. Ha det gott

The last voyage of a voyager

Jag kunde bara inte motstå den engelska rubriken – den sista resan för ett fartyg som till och med till namnet är en resande. Stena Lines andra HSS (High Speed Service) Stena Voyager har för sista gången haft vatten under kölen – eller borde man säga kölarna. Det som återstår av aluminiumskrovet gjorde torsdagen den 14 augusti sin absolut sista sjöresa i Landskrona, assisterad av bogserarna Dunker, Kullen och Marit. Det var en kort bogsering från Oresund Drydocks kaj till varvets stapelbädd, där resterna av skrovet nu ska huggas upp.

Stena Voyager levererades 1996 av varvet Finnyards i Raumo. Kontraktet på seriens första fartyg Stena Explorer och det andra Stena Voyager tecknades 1993. Året därefter beställdes den tredje systern Stena Discovery. De är alla av typen HSS 1500. Typbeteckningen avser antalet passagerare. Mest känd av Stena Lines högfartsfärjor inom HSS-programmet i Sverige är Stena Carisma, som är av den mindre typen HSS 900 för 900 passagerare. Hon är säsongsinsatt på linjen Göteborg–Frederikshavn, men tar ett sabbatsår denna sommar.

Skrovformen är så kallad semi-SWATH (Small Waterplane Area Twin Hull). Sammanlagt fyra gasturbiner i far och son arrangemang – en större (utvecklad från motorn i Boeing 747) och en mindre (en marin anpassning av motorn i JAS Gripen) per skrov och vattenjetaggregat – gav en servicefart på 40 knop. Maxfarten var betydligt högre. 

Magnus Malmström på Oresund Drydocks har tagit bilderna.

Bilder från olika tidigare skeden av skrotningen i Landskrona finns på Fakta om fartyg.

 

 

IMG_0843

 

IMG_0847

 

IMG_0857

 

IMG_0864

 

IMG_0866

 

IMG_0875

 

IMG_0876

  • Ett unikt fartyg levererat från det dåvarande Finnyards-varvet i Raumo|Finland. Besökte fartyget kort före leverans som inbjuden gäst. Alla de inbjudna gästerna jublade över det på sätt och magnifika och supersnabba SWATH-fartyget. Ett antal år tidigare var jag även inbjuden som hedersgäst och beskåda det till Radisson hotellkedjan beställda SWATH-fartyget m/s Radisson Diamond som seglar ännu som kryssningsfartyg på världshaven.
    Det vore naturligtvis alltid trevligt och läsa om varför Stena Voyager drogs ur sin trafik, men det kan väl tänkas att driftkostnaderna var en bidragande orsak. Undrar just om man kommer att återanvända detta skrotaluminium till ett annat koncept. Här talar man ju inte om en vanlig typ av aluminium utan av en betydligt hållfastare variant. Till Pär-Henrik Sjöström ställer jag mer än gärna mina frågor och väntar hyggligt på hans värdefulla tilläggskommentarer för att samtidigt täcka samtliga läsares nöje. Jag hoppas att hans svar publiceras. Avslutningsvis passar jag på och hälsar varmt Pär-Henrik och tackar Stena Voyager för alla sina duktiga år på haven.

Back in business

Hoppas att ni läsare där ute har haft en skön sommar, här på redaktionen är vi åter full styrka och håller på med Sjöfartstidningen nummer sju (utgivning 29 augusti).

I eftermiddag skickar vi ut det första nyhetsbrevet efter semestrarna, innehållande bland annat Stena Paris undsättning av ett äldre svenskt par i sjönöd. Paret räddades tidigt i morse svensk tid nordost om Cooköarna efter att ha råkat ut för hårt väder och kraftig sjögång. Tidigare i somras räddade för övrigt Stena Bulks tankfartyg Stena Antarctica 85 flyktingar från en icke sjövärdig flotte på Medelhavet.

Situationen för Götaverken ser onekligen prekär ut, det pågår inga aktiva diskussioner med intressenter om ett övertagande och likvidatorn säger själv att ”det hela drar ut otäckt mycket på tiden”. Läs mer här. Vi lovar att återkomma med senaste nytt när det gäller Götaverken, så håll utkik på webben.

Tidigare i somras skrev vi en nyhet om att totalt 108 svenskflaggade fartyg uppbar sjöfartsstöd i slutet av juni, enligt Delegationen för sjöfartsstöd. Men nu har det visat sig att siffran innehöll några utflaggningar och dubbletter. Vid månadsskiftet juni/juli uppbar 100 fartyg sjöfartsstöd, varav 72 inom fjärrfart och inom 28 närfart. Den aktuella siffran idag (7 augusti) är 104 fartyg. Så kan det gå.

Har du nyhetstips så är du välkommen att kontakta oss på redaktionen [email protected]

Svensk seger firas fortfarande i Finland

rauma_DSC2971

 

På den tiden Finland fortfarande var en del av Sverige vann svenska flottan tillsammans med den i Finland stationerade Skärgårdsflottan en stor seger över den ryska flottan vid Svensksund (Ruotsinsalmi) utanför Kotka i östra Finska viken den 9 juli 1790. Sjöslaget var ett av flera under Gustav III:s ryska krig.

Detta datum har senare valts av den finska marinen för Marinens årsdag. Den firas årligen med flottbesök och parad i någon kuststad i Finland. I år var det Åbo som besöktes av marinens enheter. 

 

hamina_DSC1174

En av de enheter som besökte Åbo var robotbåten Hamina, som här återvänder mot hemmabasen Obbnäs väster om Helsingfors.

  • Per Nordström Svara

    Det är ju nått att minnas. Gustav III lyckades döda, såra eller tillfångata ca 7400 ryssar. Ett stort antal ryska fartyg föll i svenskarnas händer, bl.a. Nitton större fartyg och sexton galärer. dessutom sänktes ett flertal ryska fartyg i striden. Sverige förlorade tjugo fartyg och 1300 man stupade eller sårades. Det kanske inte var så många ryska örlogsmän med och firade…..

    • Walden Svara
      @Per Nordström:

      Gustav III var knappast med och ledde slaget så jag förstår inte varför du nämner han i det sammanhang som du gör. Det enda han gjorde var att skapa dessa onödiga krig genom att klä ut några män till ryska soldater som attackerade en svensk patrull.

    • Per Nordström Svara
      @Walden:

      Du har naturligtvis rätt i att Gustav III knappast själv kunde ta dö på så många men på något sätt var han lite ansvarig för kriget mot Ryssland 1788-1790. De egentliga hjärnorna bakom Sveriges framgångar vid den tiden var ju skeppsbyggaren Fredric Henric af Chapman samt fästningsbyggaren Augustin Ehrensvärd. Vem som rent fysiskt slog ihjäl vem har jag ingen kunskap om.

Semestertider

fiskmas_DSC8149

Det ser ut som om sommarvärmen återvänder och man vågar väl påstå att tajmingen inte kunde vara bättre eftersom en stor del av landet nu är på semester.

På grund av semestrar gör vi nu ett uppehåll i utgivningen av vårt nyhetsbrev och är tillbaka med nyhetsbrevet den 7 augusti. Även nyhetsbevakningen på vår webbsajt kommer under de närmaste veckorna att vara av mindre omfattning än normalt. Däremot kommer vi att lägga ut lite sommarläsning då och då.

Vi på redaktionen önskar alla våra läsare en fin fortsättning på sommaren!

 

Guldläge för sjöfarten

Efter att ha befunnit sig några dagar i Almedalsveckans virvelvind av evenemang, åsikter och röster kan man konstatera en sak: sjöfarten och Sveriges Redareförening har ett riktigt guldläge för att nå ut med sina budskap. 

Kolla in kartan här nere så ser du själv. Det garage på Donnersgatan som tillhör rederiet Gotlandsbolaget och som Sveriges Redareförening har tillgång under Almedalsveckan ligger mitt i kartan, ungefär vid cirkeln “B17″.

Det betyder att man verkligen ligger mitt i smeten. 

almedalen 

Rakt över gatan, snett till höger, har SVT sitt hörn där man livesänder ”Debatt Almedalen” på kvällarna. Strax intill håller såväl Sveriges Radio som TV4 till, och lite längre ned på gatan återfinns Aftonbladet, som i sin tur är granne med Dagens Nyheter. 

För att inte att tala om att man faktiskt befinner sig typ 50 meter från själva Almedalen och den scen där partiledarna håller sina tal.  

marie_talcott

Marie Talcott från Sveriges Redareförening öppnar upp “garaget” i Almedalen.

Saftig hyra 

För att ge lite perspektiv på vad det kan vara värt med en så pass centralt belägen utställningsplats kan nämnas att det i media förekommit uppgifter om en organisation som fick en rejäl hyreshöjning inför Almedalsveckan. För den lokal man hyr vid Donners plats, ett hundratal meter ifrån Gotlandsbolagets garage, tvingas man hosta upp 600.000 kronor.

För en vecka. (OK då, åtta dagar om vi ska vara petnoga…)    

Attraktivt område

Den maritima mötesplatsen – där Sjöfartstidningens utsända reportrar mestadels uppehöll sig under de två dagar man var på plats i Visby – har förresten inte så dåligt läge, den heller. Den ligger bara några hundra meter ifrån garaget på Donnersgatan och befinner sig definitivt inom det mest attraktiva området även den. 

Så även om åsikterna går isär om huruvida sjöfarten verkligen lyckas nå ut med sitt budskap till allmänhet, politiker och “icke-frälsta” i den kakafoni av åsikter, tyckanden och röster som Almedalsveckan är så kan man verkligen inte klaga på sin geografiska placering. 

Där har man definitivt ett guldläge.

Hej då Almedalen!

Efter två intensiva dagar i Almedalen tar Sjöfartstidningen färjan till Oskarshamn under förmiddagen.

Det är högt tempo som gäller i Almedalen; evenemangen, seminarierna och programpunkterna avlöser varandra. Trots det får man inte riktigt känslan av att det är supervalår, de ideologiska konflikterna står inte direkt i frontlinjen. Dock brände det till i går när Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson talade i går kväll och det blev rätt stökigt med busvisslingar och motplakat och “hetta” i publiken. Gudrun Schyman, partiledare för Feministiskt Initiativ, höll samma tid en motaktion i S:ta Karins ruin, Visbys största kyrkoruin.

400 svenskflaggade fartyg

Det har varit mycket folk på plats vid den Maritima mötesplatsen, som ur Almedalssynpunkt, upptar en stor yta och är rejält exponerad. Vi har i princip livebevakat samtliga programpunkter under måndagen och tisdagen (de mest sjöfartsintensiva dagarna) och lagt ut en rad artiklar på webben. Inte oväntat har Sveriges Redareförenings ”Ja-manifest” dragit mest klick. 400 svenskflaggade fartyg år 2020 kittlar, förstås.

”Trendbrott”

Vi kommer att lägga ut några fler grejer från Almedalen under dagen och hoppas samtidigt att ni alla sjöfartsmänniskor som är på plats under politikerveckan fortsätter att använda hashtaggen #SjöfartAlmedalen för era inlägg på twitter. 

Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd twittrade i går kväll:

”För alla som uppfattat att 2 fartyg flaggats in sen regering bl.a. ändrat sjöfartsstöd rättar jag -Det är 10! Trendbrott 

Jag har begärt in uppgifter från Delegationen för Sjöfartsstöd och hoppas ett mejl om antal och vilka fartyg det rör sig om ligger i min mejl när vi anländer med Destination Gotland till Oskarshamn.

Där fritidsbåtar och handelsfartyg möts

segelbat_DSC8107

Nu har vi redan kommit in i den andra egentliga sommarmånaden, då även merparten av semestrarna hålls. Med semestrarna följer den absoluta högsäsongen för båtfolket, även om massor av båtägare givetvis har varit i farten långt tidigare.

Vackra sommardagar trängs tiotals fritidsbåtar om saligheten i de trånga skärgårdsfarlederna. I samma farleder rör sig även stora fartyg. Vakthavande bryggbefäl på handelsfartygen ska hålla alla dessa nöjesfarkoster och söndagsseglare under uppsikt och samtidigt tryggt föra fram sitt eget fartyg i farleden. En farled som känns enormt bred och stor för en segelbåt kan vara trång för en 200 meter lång färja.

Redan i våras kunde man läsa om ett par incidenter där småbåtar har hamnat i vägen för stora fartyg. Däremot blir det aldrig rubriker av otaliga nära ögat-incidenter som inträffar längs kusterna inom de områden där handelssjöfarten och båtfolket möts.

Hittills i sommar har jag själv bevittnat flera tillbud som kunde ha slutat illa. Det lönar sig till exempel inte för en seglare att kryssa över farleden om en stor bil- och passagerarfärja närmar sig. Det är lätt att underskatta farten på en stor färja som närmar sig med närmare 20 knop.

Här kan det vara skäl att påpeka att de bilder jag har valt för att illustrera denna blogg är genrebilder och att de fartyg och båtar som visas på dem inte har något direkt samband med de händelser som beskrivs i texten.

goteborg_DSC0162

Jag har talat med flera bryggbefäl som alla säger det samma: Största delen av förarna på fritidsbåtar håller sig undan de större fartygen, men sedan finns det en del som inte alls tycks förstå vad det handlar om.

Vissa båtförare känner tydligen ett inre tvång att gå framför stäven på ett stort fartyg när de korsar en stor farled. Ibland med så små marginaler att bryggbefälet förlorar båten ur sikte när den försvinner under den egna stäven.

– Att de inte bara kan sakta ned och vänta ett par tre minuter. Visserligen ser vi ganska fort om det går klart eller inte, men om de går så nära att de försvinner under vår stäv vet man ju aldrig om det händer någonting. Om det händer någonting då har vi inte en chans att väja undan, säger en befälhavare på en stor färja.

Det handlar inte heller enbart om att medvetet ta en risk genom att till exempel gå framför stäven på ett stort fartyg när man korsar en farled. Ibland undrar man om seglare och båtförare över huvud taget har någon aning om vad som händer runt omkring dem. Jag har flera gånger sett en fritidsbåt, vanligtvis en motorbåt eller en segelbåt som går med sin motor, puttra på mitt i farleden (djupet räcker alldeles säkert till även om de skulle gå helt i utkanten och snudda vid lateralbojarna). Ett stort handelsfartyg närmar sig akterifrån med högre fart, men tydligen är båtföraren så upptagen av att hålla sig mitt i farleden att det inte blir av att vända på huvudet och se vad som händer akter om den egna båten. Avståndet minskar och det stora fartyget försöker fånga båtförarens uppmärksamhet med ljudsignaler. Ibland krävs det flera signaler från tyfonen innan skepparen vaknar till och gör en undanmanöver i mild panik mot utkanten av farleden.

erstan_DSC8903

En färjebefälhavare säger att det händer varje dag och på varje resa under hela sommarsäsongen att fritidsbåtar på ett eller annat sätt äventyrar sin egen säkerhet genom att riskera att komma i vägen för ett stort fartyg. Men ändå är det nog så att de flesta fritidsbåtar sköter sig utmärkt. Det är ju tyvärr så att de som utmärker sig negativt märks bäst. 

– Hos vissa finns det en brist på erfarenhet hur man beter sig i skärgården överhuvudtaget, säger han.

Det är tydligen inte heller någon större skillnad på båtförare geografiskt. Jag har sett fritidsbåtar ligga obehagligt nära framför stäven på färjor eller andra handelsfartyg på ingående till Travemünde, i skärgårdarna utanför Göteborg, Stockholm, Åland, Åbo och Helsingfors för att bara nämna några exempel.

Ni som själva på ett eller annat sätt är yrkesverksamma inom sjöfart, antingen ombord eller iland, och känner fartyg – och det gäller nog för en stor del av våra läsare – förstår vad det handlar om. Men alla ni som kanske inte har en gedigen sjöfartsbakgrund men rör er i samma farleder som de stora fartygen – respektera yrkessjöfartens handikapp. Ingen bilförare skulle komma på tanken att korsa en järnvägsövergång när ett tåg närmar sig i en fart över 100 km/h. Jag tror inte heller att en fotgängare eller cyklist med ringaste självbevarelsedrift skulle röra sig mitt på körbanan på en livligt trafikerad landsväg. Varför skulle en båtförare göra något motsvarande till sjöss?

Ett stort fartyg girar eller stoppar inte så snabbt som man kanske kunde tro när man sitter i en liten båt. Det är inte heller nödvändigt att gå mitt i farleden med en fritidsbåt. De stora fartygen har inget val, men djupet är nog tillräckligt för småbåtar även om man går helt i utkanten av farleden. Och framför allt, glöm inte att vara vaksam och hålla utkik åt alla håll.

Trevlig båtsommar!

  • Karina Linnér Svara

    Tack för en inspirerande artikel. SMTF arbetar med sjöfartens och dess underleverantörer samt fritidsbåtsbranschen. Vi försöker stimulera fler att njuta av båtlivet, och lyckas vi med det kommer ännu fler ovana båtanvändare ut på havet. Jag funderar på vad man kan göra för att öka medvetenheten om dels hur snabbt ett fartyg går, dels hur omöjligt det är att göra en snabb gir. Havet blir allt trängre, många intressen skall dela på utrymmet. Antagligen kommer antalet incidenter att öka.
    Tar tacksamt emot förslag på vad vi kan göra för att hjälpa nya båtanvändare att inse risken att ligga för nära ett handelsfartyg.

    • Anonym Svara
      @Karina Linnér:

      Inför lagkrav på förarintyg. Det är första steget. Att man överhuvudtaget får framföra ett mindre fartyg utan någon utbildning är otroligt konstigt.

      Förarintyget kan gärna delas upp i nivåer;
      Grundnivå där man får framföra fartyget i mindre yrkestrafikerade vatten (insjöar och liknande). 2 timmars föreläsning.
      Mellannivå där man får framföra fartyget i skärgårdsområden med måttligt yrkestrafikerade vatten. 4 timmar (2 lektioner).
      Fullt förarintyg där innehavaren får framföra sitt fartyg i vilket vatten som helst. 6 timmar (3 lektioner).
      Totalt 12 timmar motsvarande 6 lektioner. Vilka moment som skall ingå kan båtförbunden i samråd med Sjöfartsverket besluta om.

    • Cubano Svara
      @Anonym:

      Vi har redan krav på utbildning för fritidsskepp dvs fartyg större än 12*4 m
      Så då kommer frågan finns det behov av ytterligare utbildning och i sådana fall för vilka ? Och ska det överhuvud taget införas fler certifikat, så suktar jag mer efter ett höghastighets certifikat, än att tvinga finnpajsare som fiskar på Torneträsk att gå kurs. Även jag kan vid tillfälle störa mig på bristande sjömanskap hos ett fåtal. Medan den stora mängden uppför sig väldigt bra. Det vanligaste felet är precis som skrivs i artikeln att fritidsbåtsägaren missbedömer hastigheten hos det stora lastfartyget/färjan. Jag tror inte den felbedömningen avhjälps med en kurs.
      Vi ska inte överreglera, det är så lätt att ställa ett krav till och ett krav till och till slut behöver man ett certifikat för att gå på toaletten.
      Är man ett pucko innan en kurs är man ett pucko efter. Sunt förnuft kan inte läras ut det får man vid födseln.
      Så ser jag det i alla fall.

    • Anonym Svara
      @Cubano:

      Kära Cubano, fritidsskeppen är aldrig något problem. Vet du varför? Jo för att de har obligatorisk utbildning! Förarintyget avser fartyg som är mindre än skepp alltså de fartyg som i normalt tal kallas båtar. Och det är i dessa farkoster som det behövs utbildning

      Hur vore det om du åkte båt i Stockholms skärgård? Prova t.ex. trafiken runt Vaxholms kastell vid midsommar. Eller bese Stockholms ström vid något evenemang.

      Fiskare i Torneträsk kommer nog aldrig behöva förarintygsutbildning, men varenda klåpare som sett en båt på vykort och sedan ger sig ut i Stockholms skärgård behöver det. Skall man ha regionala lagar? Kanske det.

    • Cubano Svara
      @Anonym:

      Mmmm passerade faktiskt (överaskande nog) vaxholm i midsommarhelgen. Det gick jättefint.
      Jag betvivlar faktiskt att du har fler skärgårdstimmar än jag. Jag både jobbar och tillbringar min fritid i skärgården.
      Inte kan vi väl skriva lagstiftning byggd på trafiksituationen runt Stockholm i midsommartid. Jag vet att Stockholmare betraktar Sverige som en konstig utväxt på Stockholm. Men resten av landet ser det inte riktigt så.

    • Anonym Svara
      @Cubano:

      Hmm, en tävling i vem som har mest “skärgårdstimmar”? Hur barnsligt kan man resonera?

      Att någon skulle födas med sunt förnuft håller jag för otroligt. Ingen föds med mer förmåga än att andas, bajsa, äta och skrika. Resten lär man sig efter hand.

      Om bara sunt förnuft behövdes så skulle vi inte behöva någon utbildning överhuvudtaget. Tänk vad mycket pengar vi sparar om vi stänger alla skolor…

    • Cubano Svara
      @Anonym:

      Pja…. förnekar man förnuftets existens så hjälper inga kurser.

    • Anonym Svara
      @Cubano:

      “Sunt förnuft kan inte läras ut det får man vid födseln.”

      Ditt svar visar på både okunnighet och brist på sunt förnuft. Så därmed blev din kommentar extra rolig.

    • Cubano Svara
      @Anonym:

      Efter att ha läst svaren här. Så ändrar jag min ståndpunkt. Inför obligatoriskt förarbevis för STOCKHOLMARE. Men bara för dem. Då de uppenbarligen inte föddes med sunt förnuft, behöver de kanske en kurs. Jag tror dock inte 12 timmar räcker för att bota den saken. Alla andra klarar sig fint utan kurser. De föddes nämligen med sunt förnuft. :-)

    • Anonym Svara
      @Cubano:

      Grattis till dig som fötts med sunt förnuft. Just sunt förnuft är något som är totalt odefinierat. Sunt förnuft uppfattas helt olika av varje person. En person kan tycka att något är förnuftigt medans andra runt omkring skakar på huvudet.

      Det enda jag önskar dig min käre Cubano är att du råkar ut för en person som köpt sin dyra snabba motorbåt med autopiloten kopplad till gps’en. Hoppas ditt öde går fort!

    • Elake kaptenen Svara
      @Cubano:

      Nja, den stora majoriteten fritidsbåtar är under något av måtten 12 x 4 meter. Följaktligen finns idag inga krav på någon utbildning för det stora flertalet. Ingen skulle väl idag komma på idén att körkort för bil inte är bra. Puckon kommer alltid att finnas, men kanske några situationer skulle undvikas om båtförarna hade gått igenom en grundläggande utbildning, typ förarintyg.

    • cubano Svara
      @Elake kaptenen:

      Äntligen ett seriöst mothugg. Biljämförelsen haltar och jag är lite trött på den. Vi har inget körkort på cykel. Och hade när jag var barn inget på moped heller.
      Det bästa sättet att lära sig sjövett är att växa upp med det. Jag satt i en liten
      gummibåt när jag inte kunde gå. Sedan blev det en roddbåt, vid 5 års ålder började jag köra snurre-båt. Och sedan rullade det vidare. Förarintyg tog jag inte förrän jag var 15 och då kunde jag redan allt som lärdes ut och mer därtill. Om man börjar kräva intyg och kurser så lägger man krokben för alla som bor och lever runt vattnet
      med sin barn. Ska grabben inte kunna ta snurre-båten till grann ön för han inte gått kurs. Vad e det för trams. Och vid vilken ålder ska man få gå den kursen ?
      Sverige består av 1000 tals sjöar, floder och en otroligt låååång kust. Jag förstår att det kan vara lite besvärligt i stockholmsström under något evenemang. Men Sverige
      är större än så. Det är inte alltid strostadsbor som får sätta agendan.
      Som jag skrev innan. Fart och storlek dödar. Storleken har vi redan krav på.
      Ett höghastighetsintyg kan jag förstå. Men att börja kräva kurser för att köra 5,5m snipor. Då sabbar man mer än man hjälper.

    • Anonym Svara
      @cubano:

      “Vi har inget körkort på cykel.” Tyvärr, måste jag säga. Ser alla puckon på cykel varje dag i trafiken. Ett under att inte fler stryker med.

    • Per Nordström Svara
      @Karina Linnér:

      Du kan vända dig till Nämnden för Båtlivsutbildning, NFB, som är ett samarbetsorgan för utbildning av fritidsbåtsmänniskor. Bakom står Sv. båtunionen, Sv. kryssarklubben samt Sv. seglarförbundet. Ordförande i organet och samarbetspartner är. Transportstyrelsen. I övrigt kan sägas att nuvarande regering är nöjd med utbildningskrav för skepp. båtförarintyg är lagt i byrålådan.

    • Anonym Svara
      @Per Nordström:

      Tyvärr är båtförarintyget lagt i byrålådan.

  • Anonym Svara

    Bra artikel men alldeles för lång och tjatig…

    • Anonym Svara
      @Anonym:

      Nu får du förklara dig, förstår inte vad du syftar på?

  • Anonym Svara

    Mycket bra artikel som säkert når fram till de 99% fritidsbåtsägare som verkligen håller undan för de större fartyen. Min fråga är nu, hur når vi fram till den sista procenten som fortfarande tror de är odödliga, alltid syns även fast de seglar in under bogen och inte tittar akterut? Har har vi alla en viktig uppgift då även denna procent är av kött och blod.

  • Ange Svara

    Synd att det inte skrivs mer om detta i andra forum där även de 1% av fritidsbåtsägare som inte förstår att fartyg håller sig i farleden av ena eller andra anledningen. Fritidsbåtar har betydligt mindre girradie, djupgående och inte minst så kan de framföras vid sidan av farleden utan att känna minsta oro över att fartyg som ska in/ut från hamnen, ska komma vägen för dem.

    Jag vill också påminna alla som är ute och åker i vår fina skärgård att slå ett öga akterut med jämna mellanrum. Upphinnande fartyg kan komma snabbt och de har inte möjlighet att hålla undan alla gånger pga av sin storlek.

  • EOD Svara

    Tyvärr behövs öven en självsanering bland befäl på framförallt mindre färjor där deras inställning till fritidsskeppare ställer till väldigt många onödiga incidenter. Från missförstånd till att nästan bli spolad upp på land i en trång farled för ett antal år sedan där Walona inte har att göra och definitivt inte i marschfart

  • Anonym Svara

    Ordet som sökes är “självsanering”. Människorna blir bara dummare och dummare samtidigt som planetens befolkning ökar katastrofalt. Att några fritidsskeppare stryker med varje år uppfyller därmed behovet av minskad befolkning och ökad genomsnittlig intelligens.

    Det som dock kan göra mig förvånad är att dessa människor har rösträtt. Om de inte klarar av detta enkla, hur skall de förstå sammanhangen i politiken?

    • MP Svara
      @Anonym:

      Det gör de inte heller och röstar därför på ett (S)kit-parti…

  • Johan Wahlström Svara

    Bra att detta problem uppmärksammas. Faktiskt konstigt att inte fler olyckor och tillbud har inträffat. Har erfarenhet som linjelots i finska skärgården och kan bekräfta att mistluren nog användes i genomsnitt 10 ggr per dag under sommarmånaderna. Jag har även upplevt väldigt många när-situationer där troligtvis bara turen hjälpte småbåtarna. Det optimala vore att någon tog tag och anmälde en fritidsbåt som agerar orätt i farleden. Detta skulle kunna leda till en dom och även ett användbart prejudikat. I dagsläget finns ingen riktig definition av vad som är trång farled. Den enda regeln (9d i COLREG) som egentligen reglerar handelsfartygens rätt i farleden, är just beroende av vad som är trång farled eller inte. Gemene man vet dock att man anser att alla farleder i skärgårdsområden bör vara att betecknas som trånga farleder

    • Anonym Svara
      @Johan Wahlström:

      Sjövägsreglerna skulle knappast utformats som de är om reglerna införts idag.
      Segel skulle t.ex. inte ha “företräde” och farled och trafikseparationer skulle ha starkare förankring för yrkessjöfarten.

    • Andreas Berne Svara
      @Anonym:

      Det är inget som helst problem med hur colreg är utformade. Problemet är att de inte efterföljs, vare sig av fritidsbåtsskeppare, handelssjöfart eller fiskare. Om alla bara respekterade reglerna skulle alla onödiga olyckor och incidenter undvikas.

      För övrigt anser jag det som självklart att en coster skall hålla undan för mig när jag ligger på bidevind med en fullriggare som tar minst 45 min att vända.

    • Cubano Svara
      @Andreas Berne:

      Jag Applåderar och visslar…. Det bästa inlägget jag läst på länge !

    • M.Otor Svara
      @Andreas Berne:

      Fullriggare??
      Det var ett tag sedan man sag sadana I vara vatten…..

Fullt ös i Almedalen

Det har varit – utan att överdriva – en otroligt intensiv första dag i Almedalen med mycket sjöfart på agendan. Och det är bara början.

Det monsunregnade när vi anlände med färjan till Visby under söndagseftermiddagen (under måndagen har vädrets makter varit på vår sida), och taxibilarna hade hopplösa väntetider. Jag och min kollega Lars Andersson började traska med resväskor och kamerautrustning men lyckades till slut stoppa en taxi längs med vägen. Taxi Linköping. Taxi sänd från himlen AB, säger jag. Även om kilometertaxan var från h-vetet. Tydligen har det flugits in uppemot hundra taxibilar från övriga Sverige för att göra lite stålar under de här intensiva politikerdagarna.

Elmsäter-Svärd och Björling

Måndagen, ur sjöfartssynpunkt, har varit otroligt intensiv. Seminarierna har avlöst varandra vid den Maritima mötesplatsen som ligger i Gotlandsbolagets trädgård, ett stenkast från hamnen. Bland seminarie- och debattdeltagarna märks bland annat infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (M) som pratat om regeringens maritima strategi, Jessica Rosencrantz (M) från Riksdagens trafikutskott som kommenterat Sjöfartsforums valmanifest medan ordföranden i samma utskott, Anders Ygeman (S) var med här liksom bland annat Berit Blomqvist, vd Sveriges Skeppsmäklareförening och Stefan Pettersson, Vice President/Head of Operations Transatlantic. På dagens första seminarium vid den Maritima mötesplatsen med rubriken ”200 miljarder investeras i Norrbotten” medverkade bland annat Luleås kommunalråd Niklas Nordström och handelsminister Ewa Björling. Svenskt Marintekniskt Forums vd Karin Linnér är en av många som lyssnat på seminarierna och föredragen.

#SjöfartAlmedalen

På twitter under hashtaggen #SjöfartAlmedalen kan du följa Almedalen live ur en sjöfartsvinkel. Här publicerar vi citat, som det här från Lars Tysklind (Fp): ”Miljökraven har varit väldigt teknikdrivande för sjöfarten, speciellt efter svaveldirektivet” och mycket annat smått och gott. 

På sjöfartspuben (Gotlandsbolagets trädgård) sprang vi på många intressanta personer, bland annat Cajsa Henriksson, Sara Dyberg-Larsen och Sara Nordin som driver Ekocharter i Stockholm. Rederiet opererar de eldrivna vattenlimousinerna Elma och Elsa. Deras företag hittar ni här.

I morgon kommer vi bland annat att bevaka när Catharina Elmsäter-Svärd inviger det ”nya” Lighthouse, när Redareföreningen överlämnar sitt JA-manifest, seminariet ”Kunskap, kompetens och arbetstillfällen – vad händer när den svenska sjöfarten flaggar ut?” och mycket annat. Häng med!