Svensk seger firas fortfarande i Finland

rauma_DSC2971

 

På den tiden Finland fortfarande var en del av Sverige vann svenska flottan tillsammans med den i Finland stationerade Skärgårdsflottan en stor seger över den ryska flottan vid Svensksund (Ruotsinsalmi) utanför Kotka i östra Finska viken den 9 juli 1790. Sjöslaget var ett av flera under Gustav III:s ryska krig.

Detta datum har senare valts av den finska marinen för Marinens årsdag. Den firas årligen med flottbesök och parad i någon kuststad i Finland. I år var det Åbo som besöktes av marinens enheter. 

 

hamina_DSC1174

En av de enheter som besökte Åbo var robotbåten Hamina, som här återvänder mot hemmabasen Obbnäs väster om Helsingfors.

  • Per Nordström Svara

    Det är ju nått att minnas. Gustav III lyckades döda, såra eller tillfångata ca 7400 ryssar. Ett stort antal ryska fartyg föll i svenskarnas händer, bl.a. Nitton större fartyg och sexton galärer. dessutom sänktes ett flertal ryska fartyg i striden. Sverige förlorade tjugo fartyg och 1300 man stupade eller sårades. Det kanske inte var så många ryska örlogsmän med och firade…..

    • Walden Svara
      @Per Nordström:

      Gustav III var knappast med och ledde slaget så jag förstår inte varför du nämner han i det sammanhang som du gör. Det enda han gjorde var att skapa dessa onödiga krig genom att klä ut några män till ryska soldater som attackerade en svensk patrull.

    • Per Nordström Svara
      @Walden:

      Du har naturligtvis rätt i att Gustav III knappast själv kunde ta dö på så många men på något sätt var han lite ansvarig för kriget mot Ryssland 1788-1790. De egentliga hjärnorna bakom Sveriges framgångar vid den tiden var ju skeppsbyggaren Fredric Henric af Chapman samt fästningsbyggaren Augustin Ehrensvärd. Vem som rent fysiskt slog ihjäl vem har jag ingen kunskap om.

Semestertider

fiskmas_DSC8149

Det ser ut som om sommarvärmen återvänder och man vågar väl påstå att tajmingen inte kunde vara bättre eftersom en stor del av landet nu är på semester.

På grund av semestrar gör vi nu ett uppehåll i utgivningen av vårt nyhetsbrev och är tillbaka med nyhetsbrevet den 7 augusti. Även nyhetsbevakningen på vår webbsajt kommer under de närmaste veckorna att vara av mindre omfattning än normalt. Däremot kommer vi att lägga ut lite sommarläsning då och då.

Vi på redaktionen önskar alla våra läsare en fin fortsättning på sommaren!

 

Guldläge för sjöfarten

Efter att ha befunnit sig några dagar i Almedalsveckans virvelvind av evenemang, åsikter och röster kan man konstatera en sak: sjöfarten och Sveriges Redareförening har ett riktigt guldläge för att nå ut med sina budskap. 

Kolla in kartan här nere så ser du själv. Det garage på Donnersgatan som tillhör rederiet Gotlandsbolaget och som Sveriges Redareförening har tillgång under Almedalsveckan ligger mitt i kartan, ungefär vid cirkeln “B17″.

Det betyder att man verkligen ligger mitt i smeten. 

almedalen 

Rakt över gatan, snett till höger, har SVT sitt hörn där man livesänder ”Debatt Almedalen” på kvällarna. Strax intill håller såväl Sveriges Radio som TV4 till, och lite längre ned på gatan återfinns Aftonbladet, som i sin tur är granne med Dagens Nyheter. 

För att inte att tala om att man faktiskt befinner sig typ 50 meter från själva Almedalen och den scen där partiledarna håller sina tal.  

marie_talcott

Marie Talcott från Sveriges Redareförening öppnar upp “garaget” i Almedalen.

Saftig hyra 

För att ge lite perspektiv på vad det kan vara värt med en så pass centralt belägen utställningsplats kan nämnas att det i media förekommit uppgifter om en organisation som fick en rejäl hyreshöjning inför Almedalsveckan. För den lokal man hyr vid Donners plats, ett hundratal meter ifrån Gotlandsbolagets garage, tvingas man hosta upp 600.000 kronor.

För en vecka. (OK då, åtta dagar om vi ska vara petnoga…)    

Attraktivt område

Den maritima mötesplatsen – där Sjöfartstidningens utsända reportrar mestadels uppehöll sig under de två dagar man var på plats i Visby – har förresten inte så dåligt läge, den heller. Den ligger bara några hundra meter ifrån garaget på Donnersgatan och befinner sig definitivt inom det mest attraktiva området även den. 

Så även om åsikterna går isär om huruvida sjöfarten verkligen lyckas nå ut med sitt budskap till allmänhet, politiker och “icke-frälsta” i den kakafoni av åsikter, tyckanden och röster som Almedalsveckan är så kan man verkligen inte klaga på sin geografiska placering. 

Där har man definitivt ett guldläge.

Hej då Almedalen!

Efter två intensiva dagar i Almedalen tar Sjöfartstidningen färjan till Oskarshamn under förmiddagen.

Det är högt tempo som gäller i Almedalen; evenemangen, seminarierna och programpunkterna avlöser varandra. Trots det får man inte riktigt känslan av att det är supervalår, de ideologiska konflikterna står inte direkt i frontlinjen. Dock brände det till i går när Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson talade i går kväll och det blev rätt stökigt med busvisslingar och motplakat och “hetta” i publiken. Gudrun Schyman, partiledare för Feministiskt Initiativ, höll samma tid en motaktion i S:ta Karins ruin, Visbys största kyrkoruin.

400 svenskflaggade fartyg

Det har varit mycket folk på plats vid den Maritima mötesplatsen, som ur Almedalssynpunkt, upptar en stor yta och är rejält exponerad. Vi har i princip livebevakat samtliga programpunkter under måndagen och tisdagen (de mest sjöfartsintensiva dagarna) och lagt ut en rad artiklar på webben. Inte oväntat har Sveriges Redareförenings ”Ja-manifest” dragit mest klick. 400 svenskflaggade fartyg år 2020 kittlar, förstås.

”Trendbrott”

Vi kommer att lägga ut några fler grejer från Almedalen under dagen och hoppas samtidigt att ni alla sjöfartsmänniskor som är på plats under politikerveckan fortsätter att använda hashtaggen #SjöfartAlmedalen för era inlägg på twitter. 

Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd twittrade i går kväll:

”För alla som uppfattat att 2 fartyg flaggats in sen regering bl.a. ändrat sjöfartsstöd rättar jag -Det är 10! Trendbrott 

Jag har begärt in uppgifter från Delegationen för Sjöfartsstöd och hoppas ett mejl om antal och vilka fartyg det rör sig om ligger i min mejl när vi anländer med Destination Gotland till Oskarshamn.

Där fritidsbåtar och handelsfartyg möts

segelbat_DSC8107

Nu har vi redan kommit in i den andra egentliga sommarmånaden, då även merparten av semestrarna hålls. Med semestrarna följer den absoluta högsäsongen för båtfolket, även om massor av båtägare givetvis har varit i farten långt tidigare.

Vackra sommardagar trängs tiotals fritidsbåtar om saligheten i de trånga skärgårdsfarlederna. I samma farleder rör sig även stora fartyg. Vakthavande bryggbefäl på handelsfartygen ska hålla alla dessa nöjesfarkoster och söndagsseglare under uppsikt och samtidigt tryggt föra fram sitt eget fartyg i farleden. En farled som känns enormt bred och stor för en segelbåt kan vara trång för en 200 meter lång färja.

Redan i våras kunde man läsa om ett par incidenter där småbåtar har hamnat i vägen för stora fartyg. Däremot blir det aldrig rubriker av otaliga nära ögat-incidenter som inträffar längs kusterna inom de områden där handelssjöfarten och båtfolket möts.

Hittills i sommar har jag själv bevittnat flera tillbud som kunde ha slutat illa. Det lönar sig till exempel inte för en seglare att kryssa över farleden om en stor bil- och passagerarfärja närmar sig. Det är lätt att underskatta farten på en stor färja som närmar sig med närmare 20 knop.

Här kan det vara skäl att påpeka att de bilder jag har valt för att illustrera denna blogg är genrebilder och att de fartyg och båtar som visas på dem inte har något direkt samband med de händelser som beskrivs i texten.

goteborg_DSC0162

Jag har talat med flera bryggbefäl som alla säger det samma: Största delen av förarna på fritidsbåtar håller sig undan de större fartygen, men sedan finns det en del som inte alls tycks förstå vad det handlar om.

Vissa båtförare känner tydligen ett inre tvång att gå framför stäven på ett stort fartyg när de korsar en stor farled. Ibland med så små marginaler att bryggbefälet förlorar båten ur sikte när den försvinner under den egna stäven.

– Att de inte bara kan sakta ned och vänta ett par tre minuter. Visserligen ser vi ganska fort om det går klart eller inte, men om de går så nära att de försvinner under vår stäv vet man ju aldrig om det händer någonting. Om det händer någonting då har vi inte en chans att väja undan, säger en befälhavare på en stor färja.

Det handlar inte heller enbart om att medvetet ta en risk genom att till exempel gå framför stäven på ett stort fartyg när man korsar en farled. Ibland undrar man om seglare och båtförare över huvud taget har någon aning om vad som händer runt omkring dem. Jag har flera gånger sett en fritidsbåt, vanligtvis en motorbåt eller en segelbåt som går med sin motor, puttra på mitt i farleden (djupet räcker alldeles säkert till även om de skulle gå helt i utkanten och snudda vid lateralbojarna). Ett stort handelsfartyg närmar sig akterifrån med högre fart, men tydligen är båtföraren så upptagen av att hålla sig mitt i farleden att det inte blir av att vända på huvudet och se vad som händer akter om den egna båten. Avståndet minskar och det stora fartyget försöker fånga båtförarens uppmärksamhet med ljudsignaler. Ibland krävs det flera signaler från tyfonen innan skepparen vaknar till och gör en undanmanöver i mild panik mot utkanten av farleden.

erstan_DSC8903

En färjebefälhavare säger att det händer varje dag och på varje resa under hela sommarsäsongen att fritidsbåtar på ett eller annat sätt äventyrar sin egen säkerhet genom att riskera att komma i vägen för ett stort fartyg. Men ändå är det nog så att de flesta fritidsbåtar sköter sig utmärkt. Det är ju tyvärr så att de som utmärker sig negativt märks bäst. 

– Hos vissa finns det en brist på erfarenhet hur man beter sig i skärgården överhuvudtaget, säger han.

Det är tydligen inte heller någon större skillnad på båtförare geografiskt. Jag har sett fritidsbåtar ligga obehagligt nära framför stäven på färjor eller andra handelsfartyg på ingående till Travemünde, i skärgårdarna utanför Göteborg, Stockholm, Åland, Åbo och Helsingfors för att bara nämna några exempel.

Ni som själva på ett eller annat sätt är yrkesverksamma inom sjöfart, antingen ombord eller iland, och känner fartyg – och det gäller nog för en stor del av våra läsare – förstår vad det handlar om. Men alla ni som kanske inte har en gedigen sjöfartsbakgrund men rör er i samma farleder som de stora fartygen – respektera yrkessjöfartens handikapp. Ingen bilförare skulle komma på tanken att korsa en järnvägsövergång när ett tåg närmar sig i en fart över 100 km/h. Jag tror inte heller att en fotgängare eller cyklist med ringaste självbevarelsedrift skulle röra sig mitt på körbanan på en livligt trafikerad landsväg. Varför skulle en båtförare göra något motsvarande till sjöss?

Ett stort fartyg girar eller stoppar inte så snabbt som man kanske kunde tro när man sitter i en liten båt. Det är inte heller nödvändigt att gå mitt i farleden med en fritidsbåt. De stora fartygen har inget val, men djupet är nog tillräckligt för småbåtar även om man går helt i utkanten av farleden. Och framför allt, glöm inte att vara vaksam och hålla utkik åt alla håll.

Trevlig båtsommar!

  • Karina Linnér Svara

    Tack för en inspirerande artikel. SMTF arbetar med sjöfartens och dess underleverantörer samt fritidsbåtsbranschen. Vi försöker stimulera fler att njuta av båtlivet, och lyckas vi med det kommer ännu fler ovana båtanvändare ut på havet. Jag funderar på vad man kan göra för att öka medvetenheten om dels hur snabbt ett fartyg går, dels hur omöjligt det är att göra en snabb gir. Havet blir allt trängre, många intressen skall dela på utrymmet. Antagligen kommer antalet incidenter att öka.
    Tar tacksamt emot förslag på vad vi kan göra för att hjälpa nya båtanvändare att inse risken att ligga för nära ett handelsfartyg.

    • Anonym Svara
      @Karina Linnér:

      Inför lagkrav på förarintyg. Det är första steget. Att man överhuvudtaget får framföra ett mindre fartyg utan någon utbildning är otroligt konstigt.

      Förarintyget kan gärna delas upp i nivåer;
      Grundnivå där man får framföra fartyget i mindre yrkestrafikerade vatten (insjöar och liknande). 2 timmars föreläsning.
      Mellannivå där man får framföra fartyget i skärgårdsområden med måttligt yrkestrafikerade vatten. 4 timmar (2 lektioner).
      Fullt förarintyg där innehavaren får framföra sitt fartyg i vilket vatten som helst. 6 timmar (3 lektioner).
      Totalt 12 timmar motsvarande 6 lektioner. Vilka moment som skall ingå kan båtförbunden i samråd med Sjöfartsverket besluta om.

    • Cubano Svara
      @Anonym:

      Vi har redan krav på utbildning för fritidsskepp dvs fartyg större än 12*4 m
      Så då kommer frågan finns det behov av ytterligare utbildning och i sådana fall för vilka ? Och ska det överhuvud taget införas fler certifikat, så suktar jag mer efter ett höghastighets certifikat, än att tvinga finnpajsare som fiskar på Torneträsk att gå kurs. Även jag kan vid tillfälle störa mig på bristande sjömanskap hos ett fåtal. Medan den stora mängden uppför sig väldigt bra. Det vanligaste felet är precis som skrivs i artikeln att fritidsbåtsägaren missbedömer hastigheten hos det stora lastfartyget/färjan. Jag tror inte den felbedömningen avhjälps med en kurs.
      Vi ska inte överreglera, det är så lätt att ställa ett krav till och ett krav till och till slut behöver man ett certifikat för att gå på toaletten.
      Är man ett pucko innan en kurs är man ett pucko efter. Sunt förnuft kan inte läras ut det får man vid födseln.
      Så ser jag det i alla fall.

    • Anonym Svara
      @Cubano:

      Kära Cubano, fritidsskeppen är aldrig något problem. Vet du varför? Jo för att de har obligatorisk utbildning! Förarintyget avser fartyg som är mindre än skepp alltså de fartyg som i normalt tal kallas båtar. Och det är i dessa farkoster som det behövs utbildning

      Hur vore det om du åkte båt i Stockholms skärgård? Prova t.ex. trafiken runt Vaxholms kastell vid midsommar. Eller bese Stockholms ström vid något evenemang.

      Fiskare i Torneträsk kommer nog aldrig behöva förarintygsutbildning, men varenda klåpare som sett en båt på vykort och sedan ger sig ut i Stockholms skärgård behöver det. Skall man ha regionala lagar? Kanske det.

    • Cubano Svara
      @Anonym:

      Mmmm passerade faktiskt (överaskande nog) vaxholm i midsommarhelgen. Det gick jättefint.
      Jag betvivlar faktiskt att du har fler skärgårdstimmar än jag. Jag både jobbar och tillbringar min fritid i skärgården.
      Inte kan vi väl skriva lagstiftning byggd på trafiksituationen runt Stockholm i midsommartid. Jag vet att Stockholmare betraktar Sverige som en konstig utväxt på Stockholm. Men resten av landet ser det inte riktigt så.

    • Anonym Svara
      @Cubano:

      Hmm, en tävling i vem som har mest “skärgårdstimmar”? Hur barnsligt kan man resonera?

      Att någon skulle födas med sunt förnuft håller jag för otroligt. Ingen föds med mer förmåga än att andas, bajsa, äta och skrika. Resten lär man sig efter hand.

      Om bara sunt förnuft behövdes så skulle vi inte behöva någon utbildning överhuvudtaget. Tänk vad mycket pengar vi sparar om vi stänger alla skolor…

    • Cubano Svara
      @Anonym:

      Pja…. förnekar man förnuftets existens så hjälper inga kurser.

    • Anonym Svara
      @Cubano:

      “Sunt förnuft kan inte läras ut det får man vid födseln.”

      Ditt svar visar på både okunnighet och brist på sunt förnuft. Så därmed blev din kommentar extra rolig.

    • Cubano Svara
      @Anonym:

      Efter att ha läst svaren här. Så ändrar jag min ståndpunkt. Inför obligatoriskt förarbevis för STOCKHOLMARE. Men bara för dem. Då de uppenbarligen inte föddes med sunt förnuft, behöver de kanske en kurs. Jag tror dock inte 12 timmar räcker för att bota den saken. Alla andra klarar sig fint utan kurser. De föddes nämligen med sunt förnuft. :-)

    • Anonym Svara
      @Cubano:

      Grattis till dig som fötts med sunt förnuft. Just sunt förnuft är något som är totalt odefinierat. Sunt förnuft uppfattas helt olika av varje person. En person kan tycka att något är förnuftigt medans andra runt omkring skakar på huvudet.

      Det enda jag önskar dig min käre Cubano är att du råkar ut för en person som köpt sin dyra snabba motorbåt med autopiloten kopplad till gps’en. Hoppas ditt öde går fort!

    • Elake kaptenen Svara
      @Cubano:

      Nja, den stora majoriteten fritidsbåtar är under något av måtten 12 x 4 meter. Följaktligen finns idag inga krav på någon utbildning för det stora flertalet. Ingen skulle väl idag komma på idén att körkort för bil inte är bra. Puckon kommer alltid att finnas, men kanske några situationer skulle undvikas om båtförarna hade gått igenom en grundläggande utbildning, typ förarintyg.

    • cubano Svara
      @Elake kaptenen:

      Äntligen ett seriöst mothugg. Biljämförelsen haltar och jag är lite trött på den. Vi har inget körkort på cykel. Och hade när jag var barn inget på moped heller.
      Det bästa sättet att lära sig sjövett är att växa upp med det. Jag satt i en liten
      gummibåt när jag inte kunde gå. Sedan blev det en roddbåt, vid 5 års ålder började jag köra snurre-båt. Och sedan rullade det vidare. Förarintyg tog jag inte förrän jag var 15 och då kunde jag redan allt som lärdes ut och mer därtill. Om man börjar kräva intyg och kurser så lägger man krokben för alla som bor och lever runt vattnet
      med sin barn. Ska grabben inte kunna ta snurre-båten till grann ön för han inte gått kurs. Vad e det för trams. Och vid vilken ålder ska man få gå den kursen ?
      Sverige består av 1000 tals sjöar, floder och en otroligt låååång kust. Jag förstår att det kan vara lite besvärligt i stockholmsström under något evenemang. Men Sverige
      är större än så. Det är inte alltid strostadsbor som får sätta agendan.
      Som jag skrev innan. Fart och storlek dödar. Storleken har vi redan krav på.
      Ett höghastighetsintyg kan jag förstå. Men att börja kräva kurser för att köra 5,5m snipor. Då sabbar man mer än man hjälper.

    • Anonym Svara
      @cubano:

      “Vi har inget körkort på cykel.” Tyvärr, måste jag säga. Ser alla puckon på cykel varje dag i trafiken. Ett under att inte fler stryker med.

    • Per Nordström Svara
      @Karina Linnér:

      Du kan vända dig till Nämnden för Båtlivsutbildning, NFB, som är ett samarbetsorgan för utbildning av fritidsbåtsmänniskor. Bakom står Sv. båtunionen, Sv. kryssarklubben samt Sv. seglarförbundet. Ordförande i organet och samarbetspartner är. Transportstyrelsen. I övrigt kan sägas att nuvarande regering är nöjd med utbildningskrav för skepp. båtförarintyg är lagt i byrålådan.

    • Anonym Svara
      @Per Nordström:

      Tyvärr är båtförarintyget lagt i byrålådan.

  • Anonym Svara

    Bra artikel men alldeles för lång och tjatig…

    • Anonym Svara
      @Anonym:

      Nu får du förklara dig, förstår inte vad du syftar på?

  • Anonym Svara

    Mycket bra artikel som säkert når fram till de 99% fritidsbåtsägare som verkligen håller undan för de större fartyen. Min fråga är nu, hur når vi fram till den sista procenten som fortfarande tror de är odödliga, alltid syns även fast de seglar in under bogen och inte tittar akterut? Har har vi alla en viktig uppgift då även denna procent är av kött och blod.

  • Ange Svara

    Synd att det inte skrivs mer om detta i andra forum där även de 1% av fritidsbåtsägare som inte förstår att fartyg håller sig i farleden av ena eller andra anledningen. Fritidsbåtar har betydligt mindre girradie, djupgående och inte minst så kan de framföras vid sidan av farleden utan att känna minsta oro över att fartyg som ska in/ut från hamnen, ska komma vägen för dem.

    Jag vill också påminna alla som är ute och åker i vår fina skärgård att slå ett öga akterut med jämna mellanrum. Upphinnande fartyg kan komma snabbt och de har inte möjlighet att hålla undan alla gånger pga av sin storlek.

  • EOD Svara

    Tyvärr behövs öven en självsanering bland befäl på framförallt mindre färjor där deras inställning till fritidsskeppare ställer till väldigt många onödiga incidenter. Från missförstånd till att nästan bli spolad upp på land i en trång farled för ett antal år sedan där Walona inte har att göra och definitivt inte i marschfart

  • Anonym Svara

    Ordet som sökes är “självsanering”. Människorna blir bara dummare och dummare samtidigt som planetens befolkning ökar katastrofalt. Att några fritidsskeppare stryker med varje år uppfyller därmed behovet av minskad befolkning och ökad genomsnittlig intelligens.

    Det som dock kan göra mig förvånad är att dessa människor har rösträtt. Om de inte klarar av detta enkla, hur skall de förstå sammanhangen i politiken?

    • MP Svara
      @Anonym:

      Det gör de inte heller och röstar därför på ett (S)kit-parti…

  • Johan Wahlström Svara

    Bra att detta problem uppmärksammas. Faktiskt konstigt att inte fler olyckor och tillbud har inträffat. Har erfarenhet som linjelots i finska skärgården och kan bekräfta att mistluren nog användes i genomsnitt 10 ggr per dag under sommarmånaderna. Jag har även upplevt väldigt många när-situationer där troligtvis bara turen hjälpte småbåtarna. Det optimala vore att någon tog tag och anmälde en fritidsbåt som agerar orätt i farleden. Detta skulle kunna leda till en dom och även ett användbart prejudikat. I dagsläget finns ingen riktig definition av vad som är trång farled. Den enda regeln (9d i COLREG) som egentligen reglerar handelsfartygens rätt i farleden, är just beroende av vad som är trång farled eller inte. Gemene man vet dock att man anser att alla farleder i skärgårdsområden bör vara att betecknas som trånga farleder

    • Anonym Svara
      @Johan Wahlström:

      Sjövägsreglerna skulle knappast utformats som de är om reglerna införts idag.
      Segel skulle t.ex. inte ha “företräde” och farled och trafikseparationer skulle ha starkare förankring för yrkessjöfarten.

    • Andreas Berne Svara
      @Anonym:

      Det är inget som helst problem med hur colreg är utformade. Problemet är att de inte efterföljs, vare sig av fritidsbåtsskeppare, handelssjöfart eller fiskare. Om alla bara respekterade reglerna skulle alla onödiga olyckor och incidenter undvikas.

      För övrigt anser jag det som självklart att en coster skall hålla undan för mig när jag ligger på bidevind med en fullriggare som tar minst 45 min att vända.

    • Cubano Svara
      @Andreas Berne:

      Jag Applåderar och visslar…. Det bästa inlägget jag läst på länge !

    • M.Otor Svara
      @Andreas Berne:

      Fullriggare??
      Det var ett tag sedan man sag sadana I vara vatten…..

Fullt ös i Almedalen

Det har varit – utan att överdriva – en otroligt intensiv första dag i Almedalen med mycket sjöfart på agendan. Och det är bara början.

Det monsunregnade när vi anlände med färjan till Visby under söndagseftermiddagen (under måndagen har vädrets makter varit på vår sida), och taxibilarna hade hopplösa väntetider. Jag och min kollega Lars Andersson började traska med resväskor och kamerautrustning men lyckades till slut stoppa en taxi längs med vägen. Taxi Linköping. Taxi sänd från himlen AB, säger jag. Även om kilometertaxan var från h-vetet. Tydligen har det flugits in uppemot hundra taxibilar från övriga Sverige för att göra lite stålar under de här intensiva politikerdagarna.

Elmsäter-Svärd och Björling

Måndagen, ur sjöfartssynpunkt, har varit otroligt intensiv. Seminarierna har avlöst varandra vid den Maritima mötesplatsen som ligger i Gotlandsbolagets trädgård, ett stenkast från hamnen. Bland seminarie- och debattdeltagarna märks bland annat infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (M) som pratat om regeringens maritima strategi, Jessica Rosencrantz (M) från Riksdagens trafikutskott som kommenterat Sjöfartsforums valmanifest medan ordföranden i samma utskott, Anders Ygeman (S) var med här liksom bland annat Berit Blomqvist, vd Sveriges Skeppsmäklareförening och Stefan Pettersson, Vice President/Head of Operations Transatlantic. På dagens första seminarium vid den Maritima mötesplatsen med rubriken ”200 miljarder investeras i Norrbotten” medverkade bland annat Luleås kommunalråd Niklas Nordström och handelsminister Ewa Björling. Svenskt Marintekniskt Forums vd Karin Linnér är en av många som lyssnat på seminarierna och föredragen.

#SjöfartAlmedalen

På twitter under hashtaggen #SjöfartAlmedalen kan du följa Almedalen live ur en sjöfartsvinkel. Här publicerar vi citat, som det här från Lars Tysklind (Fp): ”Miljökraven har varit väldigt teknikdrivande för sjöfarten, speciellt efter svaveldirektivet” och mycket annat smått och gott. 

På sjöfartspuben (Gotlandsbolagets trädgård) sprang vi på många intressanta personer, bland annat Cajsa Henriksson, Sara Dyberg-Larsen och Sara Nordin som driver Ekocharter i Stockholm. Rederiet opererar de eldrivna vattenlimousinerna Elma och Elsa. Deras företag hittar ni här.

I morgon kommer vi bland annat att bevaka när Catharina Elmsäter-Svärd inviger det ”nya” Lighthouse, när Redareföreningen överlämnar sitt JA-manifest, seminariet ”Kunskap, kompetens och arbetstillfällen – vad händer när den svenska sjöfarten flaggar ut?” och mycket annat. Häng med!

 

Det går bra nu

För ungefär 1,5 år sedan lanserade Sjöfartstidningen sin nya sajt, och responsen från er läsare har varit otrolig. Trafiken har ökat lavinartat, likaså antalet unika besökare. Och interaktionen – kommentarer och delningar i sociala medier – växer dag för dag. Tack!

Nu är inte tanken att detta ska bli ett långt skrytinlägg, det gör våra kära kvällstidningar så mycket bättre, men ibland är det härligt att kunna säga: satsningen gick hem. Så är det verkligen i vårt fall och i arbetet med den nya sajten, även om en hel del funktioner fortfarande saknas, som till exempel en sjöfartskalender.

Och inte sällan får vi kommentarer om hur vi på redaktionen kan göra saker bättre, som i fallet med turerna kring Gotlandsbåten: ”Varför åker ni inte till Aten och reder ut den här härvan!?”, ”Granska Pigge Werkelin och hans förehavanden!” och liknande.

Almedalsveckan

Ofta handlar det inte om vilja utan resurser och prioriteringar. Sjöfarten är så mycket mer än Gotlandsbåten och en trafik mellan Västervik och Visby, även om den frågan är högt på agendan just nu med många infallsvinklar, konstiga uttalanden, besvikna resenärer och ett fartyg som finns men inte är där det ska vara. Vi fortsätter att bevaka Gotlandsbåten med de möjligheter vi besitter. 

De närmaste dagarna kommer vi dock att lägga mycket krut på bevakningen av Almedalsveckan supervalåret 2014 (Gotland är i ropet uppenbarligen). Hur går det med sjöfartspolitiken? Vad vill de som styr? Vad säger näringen? Jag och min kollega Lars Andersson kommer att livebevaka från Visby under måndagen och tisdagen, de dagarna majoriteten av sjöfartsevenemangen sker.

300.000 unika besökare

Sedan sajtens lansering har vi haft närmare 300.000 unika besökare, det är en väldigt hög siffra som vittnar om att inte bara människor inom sjöfarten använder vår sajt för nyhetsläsning utan även många utanför klustret. Den senaste veckan har flera medier, däribland SR Ekot, plockat innehåll från Sjöfartstidningen. Detta innebär att fler får nys om oss och i förlängningen att fler konsumerar nyheter om sjöfart.

Vi kommer att fortsätta arbetet med att göra sajten ännu bättre för dig som läsare. I veckan testar vi som sagt livebevakning för första gången och om det faller väl ut så kommer vi säkerligen att använda oss av det vid fler tillfällen.

Om du befinner dig i Almedalen och använder twitter så hashtagga dina sjöfartsinlägg med #SjöfartAlmedalen så kommer inläggen upp i liveflödet på sajten.

  • Elisabeth Bövik Svara

    Tack för en bra blogg. Ser fram emot att följa era inlägg i Almedalen.

  • Per Nordström Svara

    Jag tycker ni gör ett jättebra jobb och det är alltid spännande att se vad som kommer upp på sajten. Det som stör mig är alla dessa anonyma människor som kommer ibland med bra men ofta osakliga inlägg. Det är kul att få reda på vad folk tycker men man vill ju gärna veta vilka de är. Har vi hamnat i ett läge där människor inte vågar tala om de inte får vara anonyma? Om så är fallet har vi ett stort problem som knappast hjälper svensk sjöfarts tillväxt. Det vore intressant att få lite statistik över hur många som skriver under med sitt eget namn och hur många som är anonyma eller använder någon sorts signaturer.

    • Niklas "Anonym" Fasth Svara
      @Per Nordström:

      Per, med risken att gora dig besviken maste jag medge att ditt egna inlagg aer ett av de mest osakliga /ovasentliga i sammanhanget.

      For den som ar insatt I denna Gotlands-haervan vet man redan att det handlar vaeldigt mycket om sjofartssaekerhet, sjofartspolitik, viktiga juridiska aspekter, o.s.v. Den haer historia har manga djupa bottnar – en del av dessa bottnar visar pa nagra brister inom bl.a.den inhemska sjofartspolitikens sfaer..Den som vagar graeva ordentligt I denna historia kommer att finna en hel del haepnadsvackande fakta. Naer individernas saekerhet, liv och ekonomi saetts pa spel av en samhallsonyttig lycksokare, med stoed av politiska, inflytelserika besluttsfattare,, talar man om saker som aer nagot helt annat aen osakligt.

      Gotland aer en saeregen plats I flera avseenden. Ett av dessa aer att denna vackra o har forvandlats till korruptionens hoegborg. Om inte annat sa talar haendelseforloppet som ror denna haerva foer sig sjalv mer aen vael.

      Laes och begrunda ordentligt denna historia. Med foerhoppningen om att raett media bevakar och finnkammar denna haervan, tecknar jag unde mitt inlaegg foer att visa hur ovaesentlig din efterlysta statistik aer I sammanhanget.

      Det har snarare med nagon form av bytaenkande att gora – du aer mojligtvis inte fran Gotland…

      Niklas Anonym Fasth

    • Per Nordström Svara
      @Niklas "Anonym" Fasth:

      Vad bra Niklas att du inte är anonym utan står för det du skriver. Jag är inte gotlänning. Tycker som du att det vore intressant med lite grävande journalistik i kalklagren. Vi får väl se vad som kommer fram.

Sjöfartstidningen i Almedalen!

Årets viktigaste politikervecka närmar sig med stormsteg – Sjöfartstidningen finns på plats i Visby och Almedalen för att bevaka det som pratas och surras om sjöfart.

Den politiska mötesplatsen Almedalsveckan på Gotland växer så det knakar och i år – supervalåret 2014 – gör Sjöfartstidningen en särskild satsning och finns på plats med två reportrar under ”sjöfartsdagarna” den 30 juni och 1 juli.

Vi kommer att livebevaka, rapportera från flera seminarier, göra intervjuer med branschföreträdare och politiker (och andra tyckare) om de viktigaste frågorna för sjöfarten i årets val och framöver. 

I senaste numret av Sjöfartstidningen (nr.6) kan du för övrigt läsa ett långt reportage om den svenska sjöfartspolitiken, bland annat intervjuar vi Pia Berglund (vd Sveriges Redareförening), Catharina Elmsäter-Svärd (infrastrukturminister), Anders Ygeman (ordförande i riksdagens trafikutskott), Henrik Källsson (Thunbolaget) och Kenny Reinhold (ordförande i Seko Sjöfolk).

Så når du oss!

Vi som finns på plats i Almedalen är Pierre Adolfsson och Lars Andersson. Skicka oss tips och synpunkter!

Pierre når du på: 031-7121761 – [email protected] och på twitter under @pierreadolfsson
Lars når du på: 031-7121762 – [email protected] och på twitter under @LarsSjofart

larsopierre

Lars Andersson och Pierre Adolfsson.

  • Avatar of Pierre Adolfsson
    Pierre Adolfsson Svara

    Hej Timmy,

    Tack för tipsen!

    Som du och många andra har noterat händer det mycket just nu inom Gotlandsbåten. Vi kommer fortsätta att bevaka utvecklingen inom rederiet och senast i går plockade SR Ekot och andra medier upp vårt nyhetsarbete. Kul, förstås. I Almedalen kommer dock vårt fokus att ligga på att bevaka frågor som rör den svenska sjöfartspolitiken och prata med branschföreträdare och politiker.

    Pierre Adolfsson

  • Timmy Svara

    Vael pa plats, kan Lars och Pierre kolla upp ordentligt Gotlandsbaten-haervan, och hur man har hanterat den: kopplingarna mellan Region Gotlands beslutsfattare och Pigge Werkelin, den pastadda aegarstrukturen, ekonomin/redovisningen, den rekryterade personalens (sjoe)kompetens, bokningssystemet; kolla upp sjaelva aeven GB:s kontakter med Grekland, sjoefarstsaekehetsfragorna, lobbyverksamheten bakom denna haerva, o.s.v.
    Det aer stort!

    Kolla upp aeven med de pastadda delaegarna i denna bluffirma: Michael Wolf (FoereningsSparbanken), Petter Stordalen (den norska hotellkungen), Bjoern Ulvaeus (ABBA), Allan Larsson, Tomas Bodstroem, Ebba Lindsoe, m.fl.

    Maerkligt nog, finner man inget av dessa potentaters namn I firmans/Pigge Werkelins oeppna brev till media:
    http://www.helagotland.se/img/2013/10/29/8942023.pdf

    Varfoer?

Åkerier och rederier i samma båt

Nu kommer ett långt inlägg om åkerinäringen och sjöfarten och om hur regler ska kontrolleras och fuskare bestraffas. Så, fasten your seatbelts folks. 

För några månader sedan gjorde jag en längre intervju med transportforskaren Henrik Sternberg vid Lunds Tekniska Högskola om hur pressade priser, dumpade löner och brott mot cabotagereglerna inom åkerinäringen utgör ett stort hot mot sjöfarten i den stora jakten på godstransporter. 

De så kallade cabotagereglerna begränsar tydligt i vilken omfattning utlandsregistrerade lastbilar får köra i annat land, till exempel en polskregistrerad lastbil som trafikerar de skandinaviska länderna.

I korthet innebär EU-regelverket att en utländsk transportör får utföra högst tre inrikestransporter i ett annat land under en period av sju dagar. Sedan måste lastbilen lämna landet. Men myndigheterna gör lite för att kontrollera att reglerna efterlevs. Den som mot förmodan ertappas av polisen med att bryta mot reglerna riskerar inte några högre bötessummor. Dagsbötesbeloppen har hittills legat på mellan 2 .000 och 6. 800 kronor. That’s peanuts, som jänkarna säger.

Ny utredning

– Det är en tydlig och konstant ökning av utländska fordon på svenska vägar, men eftersom det är väldigt få poliskontroller så har det i princip skapats en fri marknad. Utländska ekipage använder de svenska vägarna i princip gratis. På en period av fem år har det utdelats böter vid bara tre tillfällen. Och om man anlitar ett utländskt åkeri från till exempel Bulgarien kan man spara in 30–40 procent på transportkostnaden, konstaterade Henrik Sternberg i intervjunHan framhöll att man inom EU diskuterar att ta bort cabotagereglerna för att påskynda liberaliseringen av transportmarknaderna.

Som ni förstår har kritiken från den svenska åkerinäringen varit massiv, ”konkurrensen är satt ur spel” och så vidare. Men den svenska regeringen har uppenbarligen lyssnat på kritikerna, i alla fall när det gäller sanktionssystemet. Nyligen skickade Näringsdepartementet ut en lagrådsremiss om skärpta påföljder för den som bryter mot cabotagereglerna. Syftet är helt enkelt att få till sanktionsavgifter (idag är det böter) som avskräcker från fusk. De – enligt regeringen – tuffare sanktionerna ska träda i kraft den 1 januari 2015.

Inga åtalsanmälningar

För sjöfarten är det givetvis positivt om ”kaoset inom åkerinäringen”, som en del beskriver det, börjar styras upp och prisdumpningen tar ett eller flera steg tillbaka. Blir intressant att se hur höga sanktionsavgifterna blir och hur ofta de kommer att utfärdas. 

Sjöfarten brottas med en liknande fråga, nämligen svaveldirektivet och det idag bristfälliga kontroll- och sanktionssystem som finns på plats i Sverige. Senast den 30 juni ska en utredning presenteras (som genomförs av Transportstyrelsen) om ett effektivare och kraftfullare tillsyns- och sanktionssystem. Men utmaningarna är många och stora.

Vilka signaler sänder det till de rederier som sköter sig och nu investerar stora pengar i miljöteknik (DFDS satsar miljarden på skrubberteknik till exempel) och renare bränslen om myndigheterna har små muskler för att straffa fuskare? Knappast en värdig och jämn spelplan. Och det kan få katastrofala följder för enskilda rederier som agerat efter det regelverk som tagits fram – och utgått från att det ska löna sig att göra rätt för sig. Politikerna har med andra ord satt sig i skiten. 

“Uppenbart problem”

Vi tar det från början (ja, du kan hämta en kaffe). När jag gjorde ett reportage om ämnet i höstas i Sjöfartstidningen skrev jag följande: 

”Sedan 2010 får fartyg som ligger för ankar eller till kaj i EU-hamn inte ha mer än 0,1 procent svavel i bunkeroljan som för tillfället bränns, och på svenskt sjöterritorium eller inom Sveriges ekonomiska zon liksom inom övriga SECA gäller max 1 procents svavel i fartygsbränslet. Ett sorts förtest om vad som komma skall. Från den första januari 2015 gäller max 0,1 procents svavel i fartygsbränslet i hela SECA.

Men ingen av de 17 åtalsanmälningar (begäran om åtalsprövning) om överträdelser som Transportstyrelsen hittills lämnat in till åklagare har lett till åtal och fällande dom. 14 av fallen är avslutade, antingen har det aldrig inletts en förundersökning eller så har förundersökningen lagts ner. Resterande tre fall, som tillhör de senare anmälningarna, pågår fortfarande. 

I samtliga avskrivna ärenden har Transportstyrelsen tagit fysiska bunkerprover som visat på otillåtna svavelnivåer vid analys, men enligt Åklagarmyndigheten är inte det bevis nog för att styrka brott.

– Det är ett uppenbart problem att varje fall läggs ner, ofta med en skral förklaring som ”brott kan ej styrkas”. Då undrar vi vilken ytterligare bevisning som krävs än ett fysiskt bunkerprov för att det ska leda till åtal? Vi kan i dagsläget inte göra så mycket mer än att presentera analysdata från proverna och kopior på bunkerkvitton, säger Anna Petersson, sektionschef vid sektionen för miljö på Transportstyrelsens sjö- och luftfartsavdelning.”

Luttrad åklagare

Lite längre fram i artikeln stod:

”Kammaråklagare Magnus Clase vid riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål i Göteborg som själv har tagit emot fyra åtalsanmälningar menar att det är oerhört svårt att styrka brott utifrån bunkerprovsanalyser. 

– Skälet till att jag har lagt ner utredningarna är att samtliga fartyg har haft kvitto/följesedel från senaste bunkringen som visar på att bränslet ligger inom de tillåtna svavelnivåerna. Om sedan andra bunkeranalyser visar något annat blir det svårt att bevisa uppsåt och styrka brott. Nästan omöjligt. Det är som att du går in i en klädaffär och köper en tröja och får ett kvitto. Då utgår ju du ifrån att du har gjort rätt för dig, säger Magnus Clase och fortsätter.

– I de här ärendena har dessutom svavelhalten legat något över den tillåtna gränsen och tar man i beaktning den felmarginal som finns i bunkerprovsanalyserna så är det inte konstigt att det inte har blivit åtal.

Att det råder stora bevissvårigheter bekräftas av Mats Palm, chefsåklagare vid riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, som har haft kontakt med samtliga åklagare som utrett ärendena. 

– Jag kan inte varje fall i detalj men vet att det har rört sig om bevissvårigheter. Och går det inte att bevisa brott blir det svårt att driva fallen i domstol.”

Sniffutrustning

Bevissvårigheterna är inte de enda. I genomsnitt tar Transportstyrelsen 200 bunkerprover per år i samband med hamnstatskontroller i de svenska hamnarna – vilket motsvarar 0,25 procent av de totala hamnanlöpen. Nål i en höstack är väl en rimlig sammanfattning. Men det finns hopp. Och som så ofta handlar det om teknik.

Inom Chalmersprojektet IGPS (Identification of Gross Polluting Ships) har man tittat just på hur övervakningen av svaveldirektivet som införs 2015 kan effektiviseras. Mätutrustning har utvecklats och testats både på mobila och fasta enheter (flygplan, helikoptrar, broar etc.) och har väckt stort intresse, Även om Anna Petersson vid intervjun inte ropade hej. Ännu.

– I forskningsprojektet från Chalmers testkördes en form av sniffsystem på flygplan från Kustbevakningen. Man använde sig av två metoder, en där man flög ganska nära det aktuella fartyget och en så kallad optisk metod på lite högre höjd. Vi utesluter ingenting men det finns en del frågor. Vem ska bekosta alla flygtimmar? Och Kustbevakningen har ju uttryckt att det kan vara farligt att flyga på låg höjd och den optiska metoden funkar inte i mörker, och fortsatte:

– Men vi tittar på detta och även fasta installationer, och kommer redovisa möjligheterna. Vi får se om det kan bli en samverkansfunktion mellan östersjöländerna där man kan identifiera misstänkta förövare och kunna göra träffsäkra insatser, att man helt enkelt går på rätt fartyg när de kommer in i hamn.

Lönsamt att fuska

Det ska med andra ord bli ytterst intressant att höra vad utredarna har kommit fram till.

För som en av de intervjuade redarna, Henrik Källsson från Thunbolaget, sa i intervjun:

– Om det nu är så svårt att fälla någon och sanktionssystemet inte fungerar har vi helt klart ett problem. Vi räknade lite inom tank- och bulksektionen i Redareföreningen och jämförde bränsleförbrukningen för olika båtar. Säg att du bränner en 20–30 ton bunkerolja per dygn och prisskillnaden mellan tjockolja och gasolja ligger runt 300 dollar/ton då blir det 50 000 kronor i skillnad per dag beroende på vilket bränsle du väljer. 

– Du kan därför tjäna stora pengar på att köra vidare och skita i de nya svavelreglerna, om du nu inte får väldigt dryga böter. Det räcker inte med böter på 50 000 kronor det måste till betydligt större belopp för att det ska kännas.

  • Lars Nygren Svara

    Det är ju rederierna som transporterar de trailers som kommer till svenska hamnar men det är inte många svenska Åkerö och chaufförer som hämtar och lämnar trailers i hamnarna.
    Vem som handlar upp dessa transporter kan ni fundera över?!
    Så i riktigt samma båt är man kanske inte..

  • Sven Svara

    Sluta gnäll. Ni har själva röstat för fri rörlighet o öppna gränser med fritt inflöde av EU folk & varor. Nu får ni skörda det ni sått!!!!

Jag har löst brofrågan!

Jag är ingen brobyggare å jag ska fatta mig kort, men jag tror mig se en spännande möjlighet. Låt Götaverken bygga en bro över Göta älv.

Götaverken tycks stå på randen till avgrunden, och mitt enkla förslag skulle knappast vara en långsiktig lösning, men än finns ett stort kunnande i att bygga stora stålkonstruktioner samlat på varvet. Varvet ligger bara ett stenkast från Göta älvbron som är utdömd, även om vissa anser att den dömts ut på felaktiga grunder, och ska ersättas.

Fritt vatten

Tänk fritt. Bygg en bro på Götaverken och kör på den plats med pråmar på fritt vatten.

Kommunen vill bygga en lågbro som ingen annan än Johan Nyhus, socialdemokratiskt kommunalråd med ansvar för trafik- och infrastrukturfrågor, vill ha och har dessutom valt en bro av en konstruktion som är dokumenterat dålig. Höj- och sänkbroar har en historia av att fastna i olika lägen. Arkitekttävlingen som tog fram förslaget på den dåliga bron kostade sannolikt miljoner. Det är högst osäkert om mark- och miljödomstolen kommer att bevilja tillstånd att bygga broförslaget som ligger.

Tänkt fritt

Låt oss tänka fritt, det har jag tillåtit mig när jag varje dag cyklar över den utdömda bron och ser det tomma varvet med fritt vatten hela vägen fram till bron.

Ta tillfället att bygga en stålbro i stora sektioner som kan köras på pråm de få meter som behövs för att där lyftas på plats med kranar. Det borde kunna gå rekordsnabbt. Tänk om Göteborg skulle bli känt, om inte runt klotet så i vart fall landet runt, för att ha byggt en bro på rekordtid snarare än att vara en stad där det fifflas och aldrig blir något byggt. Det vore nått det!

Tid är pengar

Det finns säkert en anledning till att det byggs väldigt få stålbroar nuförtiden, kanske priset inte står sig så väl emot betong, men om man har ett unikt tillfälle där man snabbt kan bygga sektioner alldeles i närheten borde kortare byggtid kunna påverka slutnotan i rätt riktning. Visst, jag vet att Johan Nyhus har bestämt sig och inte vill se åt något annat håll än det han redan tittar åt och jag vet att saker och ting aldrig är så enkla som de kan verka när man funderar för sig själv under en cykeltur. Men tänk lite som “The Manhattan Project”, fast utan atombomb förstås. Tänk om man snabbt som ögat samlade ihop ett gäng som får två veckor på sig att konstruera en bro.

Massa duktigt folk 

På Chalmers sitter folk som garanterat har kunnande nog att snabbt göra beräkningar på hur en bro kan byggas. Trafikverket sitter med utsikt över den utdömda bron och bör kunna komma med input om regler för rampernas lutning och andra krav. På varvet finns som sagt var folk som kan stål och kan svara för vad varvet kan klara. På företag som MacGregor och TTS finns folk som byggt massor med stålkonstruktioner med ramper, linkspans. Vem vet, en sådan grupp kanske till och med kan konstruera en bro som mer eller mindre kan monteras upp runt eller intill den befintliga och sedan tas i drift utan att stadens mest attraktiva lägen förvandlas till gigantiska hål i marken under flera år.

platsbrist

Platsbrist. Bristen på plats att bygga på i centrala Göteborg manifesteras i Frihamnen.

Attraktiva lägen

På tal om attraktiva lägen så sa Johan Nyhus i vintras när bron diskuterades på ett seminarium att det stod internationella företag i kö för att de vill ha kontor och bygga centralt i Göteborg men att han inte hade någonstans att hänvisa dom och att den enda lösningen på det är att bygga den bro han föreslagit.

Jag undrar varför han inte hänvisade dem till Frihamnen där en mycket sällan använd “temporär” racingbana stått uppställd i flera år, eller till Lundbyhamnen som ser ut som jag vet inte vad, igenvuxen och j-vlig eller början på en jubileumspark om ni så vill, eller till Fiskhamnen som håller på och rasa ihop. Om de internationella bolagen är så sugna på att flytta till Göteborg borde man snabbt ha kunnat komma fram till lösningar som också kunde lockat något byggbolag att bygga på dessa centrala ytor. 

igenvuxet

En park. Stena Scanrail, KBV 001 och AIDAcara skyms bakom ett igenvux…, förlåt: Göteborgs nya park.

racerbana

Väl utnyttjat. Högst temporärt har denna racingbana tagit upp stora ytor i centrala Göteborg där det enligt Johan Nyhus står internationella storföretag på kö för att bygga kontor.

Racingbanan förresten, den krockar ju nästan med den utdömda bron, kunde inte ytan den ockuperar användas för kranar som lyfter stålsektioner?

Å till er som tycker att det här låter tramsigt, som något helt gripet ur luften och omöjligt att genomföra kan jag via min kollega Pär-Henrik Sjöström låta hälsa att det har gjorts förr, om än i mindre skala. Det var inte länge sedan och i ett annat EU-land som också lever under kravet på offentlig upphandling.

  • Anders Broberg Svara

    Jag kan inte låta bli att släppa tanken på ett annat alternativ, skulle man kunna muddra Nordre älv och leda trafiken den vägen istället? OK, förutom att muddra ett för mig okänt antal kubikmeter så behövs det ett par nya broar där också. Men det skulle förändra läget totalt i Göteborg.

  • Anonym Svara

    Bra idé. Kommer det bli så? Knappast!

    Mygelstaden Göteborg har de politiker den förtjänar. Och styr betongsossar så skall allt byggas i betong.

  • Anonym Svara

    Varför inte en ascool bro i syrafast stål som vecklar ut sig som en transformer efter en båt har passerat?

  • Johan Svara

    Hela frihamnsområdet tillsammans med jubileumsparken och delar av Ringön ska ju bebyggas. Man har långtgående planer även om dagen då folk kan bo och arbeta där är en aning långt bort i periferin.
    Står i GP idag bland annat – men har ju diskuterats länge.

  • Per Nilsson Svara

    Jag kan rekommendera boken “Position Göteborg” skriven av hamndirektören i Göteborgs hamn mellan 1950-1970 “Stig Axelsson”. Han gjorde verkligen Göteborg till var det är idag med hans sinne för att se möjligheter och in i framtiden. I sista kapitlet tar han upp älvförbindelserna som han lade ner mycket arbete på. Man kan undra om byråkrati och prestige blivit bättre med åren?

  • Anonym Svara

    Bra Fredrik, Dock viktigt att fartygspassagen blir intill Hisingskajen samt en klaffbro och då kan bron stiga till 19 meter. På Hisingssidan finns det plats för avfarter o påfarter. Då har Nyhus sin mark som är så viktig att den annars hotar hela vänersjöfarten samt kollektivtrafiken. Lennart Fougelberg

  • Anonym Svara

    Låter som jäkla bra ide