Systemfel i transportpolitiken?

Konjunkturrådets rapport ”Vart är vi på väg? Systemfel i transportpolitiken” presenterades på Studieförbundet Näringsliv och samhälle, SNS den 28 januari.  

Statens utgifter för drift, underhåll och byggande av transportinfrastruktur – huvudsakligen statliga vägar och järnvägar – är budgeterade till 44 miljarder kronor år 2016.  Pengar som kan användas på ett smartare sätt än hittills, tycker rapportförfattarna Harry Flam, professor Stockholms Universitet, Maria Börjesson, docent KTH, Ulrika Mört, professor Stockholms Universitet och Jan-Eric Nilsson, professor Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI. Författarna ansåg att våra politiker över tid konsekvent brister i hänsyn till samhällsekonomiska kalkyler när megastora infrastrukturprojekt beslutas. Nyttor överdrivs och kostnader underdrivs. ”Lönsamma investeringar har aldrig varit ett uppdrag till Trafikverket” var ett exempel på kommentar. Detta trots att riksdagen slagit fast att transportpolitikens är ”att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet”.

Anna Johansson, infrastrukturminister, var inbjuden att kommentera rapporten. Hon konstaterade att de politiska hänsynen är omfattande och som regel står mot varandra. För långsiktiga beslut kan inte endast samhällsekonomiska kalkyler vägas in. Hon tog dock med sig rapportförfattarnas uppmaning att bli bättre på att kommunicera vad besluten vilar på, när de samhällsekonomiska kalkylerna visar på att lönsamheten för projekten inte kan påvisas eller är otydlig. Väljarna måste förstå på vilka grunder besluten fattas.

Frågan om transporter på väg dominerade diskussionen helt. Undertecknad lyfte frågan till Anna som fick svara på hur svårt det kan vara att gå från traditionellt tänk med vägtransporter till att flytta gods till sjö? Anna svarade att det är just det; svårt att tänka i nya banor (farvatten) men att det är nödvändigt att väga in sjöfarten för miljöaspekten i framtida beslut.

Att skatten ska höjas för vägtransporter var rapportskrivarna överens om, då vare sig väg- eller järnvägstransporter står för de samhällsekonomiska kostnader som de orsakar.

Hela seminariet sänds i SvT2 måndag 1 februari kl 10.

Studenter – stipendier att söka

Sjöfartsstudenter i Sverige, Finland och på Åland kan söka pengar från Gustav B. Thordéns Stipendiestiftelse. Fram till den 29 februari kan ni söka, varför inte ta chansen?

Du som går minst ditt andra år på någon utbildning med sjöfartsrelaterade ämnen kan söka. Stipendiernas storlek är 1.000 Euro och förra året delade stiftelsen ut totalt 30.000 Euro.

Stiftelsen har sitt ursprung i Gustaf B. Thordéns finska rederiverksamhet som han drev i över 20 år fram till 1944 innan han flyttade till Sverige och bland annat startade Uddevallavarven.

Det finns mer info om hur man söker stipendierna på stiftelsens webb-plats.

Se hit – chans till internationell uppmärksamhet

Det är dags att nominera innovatörer och folk som brinner för sjösäkerhet.

Det är RINA, Royal Institution of Naval Architects som efterlyser nomineringar till två olika utmärkelser: RINA - QinetiQ Maritime Innovation Award och RINA - Lloyds’ Register Maritime Safety Award.

Vem som helst inom sjöfarten kan nominera vem som helst på företag, institutioner eller universitet inom sjöfartsbranschen som man tycker gjort en insats värd att uppmärksammas inom respektive område för utmärkelserna.

Det spelar ingen roll i vilket land den nominerade är verksam. Man får däremot inte nominera sig själv.

Ett par veckor återstår av nomineringstiden som går ut den 31 januari.

Nog borde det väl finnas både svenskar och finnar som gjort sig förtjänta av en internationell utmärkelse.

God Jul – Sjöfartstidningen säger tack för i år

Det här blir årets sista nyhetsbrev från Sjöfartstidningen. Självklart håller vi webben uppdaterad om något alldeles särskilt skulle inträffa under helgerna men nyhetsbrevet återkommer vecka 2, den 12 januari.

Vi på Sjöfartstidningen tackar för uppmärksamheten och alla glada kommentarer vi fått under året och hoppas att 2016 blir minst lika bra som året som snart är över.

Innan vi går in i det nya året ska tomten komma på besök. Passa på att skänka en tanke till de som har mindre än du själv när du öppnar dina paket. En del av dem har sett sina familjer sjunka i Medelhavet på flykt undan allsköns galenskaper.

 

God Jul och Gott Nytt År!

Styckegodsarnas tid är inte förbi

Jag är för ung för att minnas styckegodsarnas tid. Containereran har för länge sedan tagit över, men inte överallt i hela världen tycks det. Denna bild från Singapore den 1 juli 2015, som vi fått från Per Andersson, visar att sjösäkerheten och lastsurrningen inte tas på lika stort allvar överallt. Var det så här det såg ut runt våra kuster förr också? Jag hört och läst både en och två skrönor om hur det gick till på den gamla goda tiden när det var "stuvat i varenda skrymsle från kölsvin till monkey island."

Singapore_Local_boat_Indonsian_flagg_1_st_july_2015_foto_Per_Andersson_webb

 

Jag bjuder också på en bild tagen av Johan Erblad när han mönstrade på Stena Natalita utanför Scotland i höstas. Han bjuder också på lite fakta om sitt fartyg.

Stena_Natalita_foto_Johan_Erblad_webb

Bilden tagen: Off Mac Duff, Scotland
Ship: Stena Natalita
Type: shuttle tanker
Flag: Bahamas
Owner: Stena Bulk & Teekay
Built: 2001, Japan
Length: 246 m
Disp: 127 000 tonnes
Deadweight: 108 100 tonnes
 
 

Slutligen ett lass gasol, gasolja eller om man så vill LPG som utläses liquefied petroleum gas eller flytande petroleumgas som kommer med Coral Ivory till Köping. Bilden är tagen av Thomas Gehlin.

Coral_Ivory_koping_2015_07_14_foto_Thomas_Ghelin
Coral Ivory, Köping 2015-07-14

  • Ingvar Bergman Svara

    Jo Fredrik, den är definitivt förbi. Jag tillhör den generation som fick uppleva stycke-godsfartygen och det är jag mycket tacksam för. När containerjagarna gjorde entré i svenska vatten i slutet av 60-talet, då försvann själen i fartygen. Rent exteriört försvann master, bommar, winchar, skärstockar, lucksegel, talgor och block. Besättningen på 7500 tons styckegodsbåt kunde vara 45/50 man och det behövdes när det skulle luckas av och riggas till i en typisk 5-lucke båt, så stuvarna kunde påbörja lossnings-/lastningsarbetet.07.00. Överstyrman hade det tuffaste jobbet – han ansvarade (gentemot befälhavaren) för att lasten stuvades i lastrummen på sådant sätt att godset var åtkomligt gärna också om det blev omdestination. En rundresa kunde ha ett 20/25 tal hamnar och det gällde att slippa ‘flänsa’ last (dvs komma åt last som var överstuvad), Han ansvarade också att det efterhand som lastningen pågick, rita in i stuvplanen (stort ark som visade fartygens alla däck och var någonstans t.ex last till Singapore var stuvat, kolliantal och vikt) och som en underrubrik all den last som var destinerad till hamnar i området och som skulle omlastas i Singapore till mindre fartyg, typ den på Din bild. Det fanns inga datorer som spottade fram uppgifter utan rederiagenten försåg befälhavaren f.v.b. över-styrman med (visserligen) maskinskrivna lastlistor som antingen någon styrman eller tallyman (godsräknare vid varje lucka) fick kopia av. Det gällde inte bara lossningsarbete utan fartyget lastades samtidigt med gods destinerat till kanske 5-7 hamnar på andra sidan jordklotet enligt linjerederiets seglingslista. Överstyrman skulle också veta (i den mån rederiagenten inte informerat) godsets känslighet för väder och vind och stöldbegärlighet. För sådant gods hade de flesta linjefartygen s.k ‘strong room’ (gallerförsedda utrymmen i lastrummen där t e x sprit och cigaretter stuvades. Fatgods med t ex gristarmar stuvades på däck och noterades i styrmankvittot (handling som agenten fick efter fullbordad lastning för att kunna lämna ut konossementen (Bill of Lading). Däckslast fick transportförsäkras av leverantören alt. av rederiet om man på eget bevåg stuvade på däck (pga för mycket last eller annan orsak till att det inte lastades i rummen)

    Alla dessa moment – som tillsammans sysselsatte mängder av folk – och som gjorde en hamn levande och charmfull försvann med containerfartygens intrång och den charm som eventuellt fanns kvar förvann definitivt med raserandet av World Trade Center skyskraporna på Manhattan Sept 11th, 2001., då hamnarna´stängdes världen över för en nyfiken och av sjöfart intresserad allmänhet .Och som har stor skuld i att sjöfarten idag inte syns, varken bildlikt eller bokstavligt.

    Containerfartygen stuvas iland av terminalfolk och överstyrman har endast att se till att fartyget lastas så att rätt trim bibehålles. Det går inte att göra en snabb ändring för en viktig kund längre. Och det luktar inte apelsiner och saltade kohudar i hamnarna. Allting är sterilt och neutralt och att närma sig landgången för att komma ombord (för den som kommit så långt pga securrityn) är förenat med livsfara pga alla grensletruckar och containerchassien som kör som vildar på kajerna. Men så omsätter man ca 5/700 ton gods i timman per ship-to-shore kran (i snart sagt alla väder) medan styckegodsaren ovan kunde komma upp i 15/20 ton per lucka och timma om vädret var bra.

    Som sagt, jag är glad för att ha varit med på ‘den goda tiden’ som kunde vara nog så besvärlig emellanåt !

    • Anonym Svara
      @Ingvar Bergman:

      Kul att läsa om gamla minnen från de åren på slutet av 1950 till början av 1960 talt då jag seglade i M/S BURMA i linjetrafik Europa/Fjärran Östern
      som 2:e styrman.

    • Ingvar Bergman Svara
      @Anonym:

      Vi är ju ännu ett stort antal 40-talister som minns och gärna tänker tillbaka, men tiden börjar hinna ikapp ’manskapet’. Lite nostalgi kan väl inte skada och då Du nämnde att Du varit i ’Burma’ så har Du varit, anser jag, i ett av Sveriges allra vackraste linjefartyg. Hon hade två systrar – ’Ceylon’ och ’Japan’ samt hade de en storasyster i den ca 700 ton större ’Sudan’. Minns inte om det var flera systrar (Sumatra?)

      På bifogade bild, som jag har i mitt arkiv, ligger hon i en solig och spegelblank morgon på någon redd i Asien med toppade bommar och vacker som en vit svan. Jag talade om svunna tider med skärstockar, lucksegel etc och jag tycker mig se att man förbereder 3:ans lucka för lasthantering genom att lyfta luckseglet. Man har kanske ’förhalat’ över natten från någon närbelägen hamn och då överstyrman hade inhämtat väderrapporten, beslöt denne, att sätta lucksegel i/o den betydligt arbetsammare påluckningsproceduren och nu är det dags lucka av. Om någon timma bryts förtrollningen och snart ligger det pråmar och mindre fartyg,typ den på Fredriks bild, i dubbla rader runt hela fartyget och lossar och lastar och några asiater har äntrat ’Burma’- inte för att tala om lasthanteringen – utan Prioritet #1, för att byta till sig cigaretter.
      Visst var det bättre förr!?

      Ingvar Bergman

Två chanser till internationell uppmärksamhet

Ta chansen att vinna, men nominera inte dig själv. RINA, The Royal Institution of Naval Architects, söker just nu bidrag från hela världen till två av sina tävlingar.

 

QinetiQ Maritime Innovation Award ska uppmuntra vetenskaplig och teknisk forskning inom hydrodynamik, framdrivning, strukturer och material som har potential att avsevärt förbättra design, byggnation och operation av fartyg och byggnader till havs. Fritt översatt. Visst finns det väl svenska, och för den delen finska exempelt på sådant som kan borde hålla väl så rba i en internationell  jämförelse.

 

Tävling nummer två som RINA vill ha bidrag till är Martitime Safety Award som ska tilldelas en person, företag eller organisation som gjort något enastående för sjösäkerheten vid ett enskilt tillfälle eller under en längre tid.

 

Man får som sagt inte nominera sig själv men väl företaget eller organisationen man jobbar på. Så alla som känner till något som förtjänar att lyfta fram, skriv 750 ord om saken och skicka in dem till RINA. Den som vill veta mer om priserna kan skriva och fråga RINA.

Fin möjlighet att visa upp vårt flytande kulturarv

 

Jag tänkte passa på att vidarebefordra en uppmaning från Sjöhistoriska museet till alla som gillar att fota fartyg. Ta chansen att framhäva vårt flytande kulturarv och dessutom vinna ära och berömmelse över hela internet genorm att vara med och tävla med era bästa bilder av k-märkta fartyg.

Det är Wikimedia som under namnet Wiki Loves Monuments kör en global tävling för att samla in bilder på kulturhistoriskt intressanta platser och byggnader över hela världen. Dit räknas också de 130 fartyg som Sjöhistoriska museet i Stockholm har k-märkt.

Förra året vann en bild på segelfartyget Sarpen den svenska deltävlingen.

Alla som vill vara med skapar sig ett konto på wikilovesmouments.se och för att vara säker på att fartyget på den fina bilden man har verkligen är k-märkt kan man kontrollera det på Sjöhistoriskas lista. Bilderna måste laddas upp under september.

Den här bilden på segelfartyget Sarpen vann 2014 års svenska deltävling.

Den här bilden på segelfartyget Sarpen vann 2014 års svenska deltävling.

Politiskt babbel och svensk sjöfart

Jag tittade runt efter politiska händelser som rör oss inom sjöfarten för att finna inspiration till bloggen. Jag hittade en del, tonnageskatten såklart men den känns lite uttjatad, hittade dock lite skrivet om en nationell maritim strategi! ”Fantastiskt, här finns det kanske något konkret!” tänkte jag.

Paahhh! Ett dokument som är så svårt att läsa att man tröttnar efter ett par minuters läsande och när man väl tagit sig igenom det inser att det var tio sidor dravel om precis ingenting? Man skall försöka komma med ett förslag inom ett halvår, det betyder att man ska lägga ytterligare sex månader på att skriva ett ännu längre dokument som lovar ännu mindre, tror jag i alla fall.

Jag tror många, inklusive jag, kände ett visst hopp trots sossarnas valvinst när Anna Johansson blev infrastrukturminister. Med henne fick vi en förankring i sjöfartsstaden Göteborg och hon skulle vara den som drev sjöfartspolitik. Tji fick vi, tonen sattes väl relativt snabbt efter valvinsten då hon antydde att det var en sak att kämpa för tonnageskatt i opposition, nu när de vunnit valet kunde de inte fullfölja sådan politik…

Tonnageskatten kommer införas, men jag fruktar att den kommer införas på bekostnad av sjöfartsstödet, detta kommer sänkas mer än man får igen på tonnageskatten vilket i sin tur innebär att vi får fler utflaggningar i ännu snabbare takt. Socialdemokratisk logik ”101”, förenkla arbetslöshet försvåra företagsamhet.

Donsötank tror på svensk sjöfart, ni är för mig en starkt lysande fyr av hopp, jag hoppas ni flaggar era nyförvärv svenskt och jag hoppas för er skull att tonnageskatten blir en succé! När jag ser på framtiden för svensk sjöfart med hjärtat ser jag de gamla bilderna från Göteborg där det på varje foto syntes minst tio större fartyg på väg. När jag ser på svensk sjöfart med hjärnan är det mörkare, jag ser en framtid med många svenska redare, mycket svenskkontrollerat tonnage med knappt ett fartyg under svensk flagg.

Hur ser jag på mina jobbutsikter då? Jag är positiv, jag tror inte att jag kommer jobba på ett svenskt fartyg dock. Norsk offshore känns relativt långt bort det också just nu så jag blickar mot LNG-Carriers, som jag nämnt tidigare skrev jag examensarbete om just LNG och det är ju en bransch som utvecklas och kräver hög teknisk kompetens. Så Hoegh LNG, ni får gärna ringa mig, tar examen juni 2016!

”The difference between a democracy and a dictatorship is that in a democracy you vote first and take orders later; in a dictatorship you don’t have to waste your time voting.”

-Charles Bukowski

  • c/o Svara

    på fullt allvar? trodde du att en (S)kit politiker skulle göra ngt positivt bara för hon råka ha Gbg koppling 🙂

  • Anonym Svara

    Man måste ställa sej frågan om det är lönsamt att behålla brancher som inte är livskraftiga.
    Skall vi subventionera mjölkbönder och varven ?

    • H. Svara
      @Anonym:

      Det kan man undra. men hur ar det med byggnadsbranschen? tidningsbranschen?, hemhjalp, elbilar, solceller, politiska partier etc etc I all oandlighet nastan. Listan pa saker och ting som uppehaller stod I en eller annan form ar valdigt lang. sa fragan ar om vi ska lagga ner hela skiten?

  • Chiefen Svara

    De norska redarna fick NIS, inte gav det fler jobb till sjöss för norrmännen. De danska redarna fick DIS, inte heller det gav fler jobb till de danska sjömännen. Vad säger att svenskt register och tonnageskatt skall ge fler jobb för svenska sjömän? Ingenting, redarna kommer om de få tonnageskatt ändå ha dyrare besättningar än andra länder, och vad är då vitsen med att ge massa redarstöd?

    Mina skattepengar skall inte gå till någon bransch som skriker på stöd hela tiden, min skatt skall gå till äldre,sjuka och andra som har svårt att klara sin vardag, inte till redare som ändå är miljonärer

  • Ove K. Svara

    Mikael Bäckström verkar ha helt klart för sig vad våra folkvalda politiker håller på med, ja just det, politiskt babbel. Finns ingen återvändo i detta. Det är rökt för Svensk sjöfart, politikerna bara babblar utan att det händer något. Snart är de enda abetstillfällen som Svenska Staten fixar som är relaterat till sjöfart de som arbetar på de ställen som utbildar Svenskt sjöbefäl som för att kunna fortsätta efter avslutat utbildning måste finna annan flagga att jobba under. Politikerna har för länge sedan slutat att lyssna. De är nog mer upptagna av sina löner och andra förmåner än stinkande miljöbomber som lastfartyg.

  • Anonym Svara

    Drömma kan man ju göra om Karl den toflte också inget fel i det,med in the end of the day handlar detta också om att försörja sej ,ha ett uppehälle ,kunna ha en familj och fungera som vanlig dödlig svensk och erhålla rimlig ersättning enligt svensk arbetsrätt och att branchen är hållbar och utvecklas till ett framtids yrke såsom vår övriga industri ,gör den inte det ,är det inget för unga människor Sverige .då kan vi lika gärna satsa på bomullsplantage och kolkraft i andra billigare länder .

  • Men det handlar inte om att jag ska få ett jobb, eller jo visst det gör det, men det handlar mer om att jag har en naiv dröm om att Sverige ska återuppstå som en sjöfartsnation. Den ligger i bakhuvudet och kommer fram ibland som en lycklig påminnelse om varför jag drömde om att bli sjöman för 30 år sedan.

    • Chief Svara
      @Mikael Bäckström:

      Sverige var ju inte en sjøfartsnation ens før 30 år sedan

    • Ute Svara
      @Chief:

      For lite drygt 30 ar sedan nar jag borjade till sjoss fans det fortfarande en mangd rederier I Sverige med fartyg I trafik runt hela vart klot. det gick valdigt snabbt utfor och 10 ar senare var det I princip bara Wallenius och Stena kvar plus en handfull Donso redare. Sjalv har jag de senaste 15 aren jobbat och bosatt mig utomlands for att kunna forsorja mig.

  • Rolf B Bertilson Svara

    Varje gång vi får en infrastrukturminister som bor i en sjöfartsstad tror vi sjöfartsivrare på framsteg. Det blir nästan aldrig så. kanske skall vi anställa en infrastruktur boende i Nybro, Eksjö, Växjö eller annan ”bonnstad” för att få fart på sjöfartsfrågorna!

  • Anonym Svara

    Viljan att anställa dej beror inte endast på stödet.och tonnageskatten.
    Politiker gör allt för att du skall få ett jobb ,vi har redan ett kratigt stödpaket .likaså våra fackförbund. Vem dikterar villkoren ?

  • Chiefen Svara

    Hur mycket stöd tycker du en bransch skall ha? Är det så viktigt att redarna får tonnageskatt OCH sjöfartsstöd?

    Det viktigaste redarna behöver är kompetent,ERFARET sjöfolk

    • Inspektorn Svara
      @Chiefen:

      men visst behovs det aven mindre erfaret sjofolk ombord.
      Annars blir det ingen atervaxt.

    • Chiefen Svara
      @Inspektorn:

      Nja, återväxten sköter sig själv då de tar erfaret folk från Manila, vem har sagt att det behövs svenskt sjöfolk?

      Sen,alla som ropar på en massa statsstöd till bransher är fel ute, kan man inte klara sig utan statsstöd så är det ingen bransch som kan överleva i alla fall.

      Svenska redare klarar sig lika bra utan statstöd, de kan ju som alla andra använda billiga flaggor

    • Anonym Svara
      @Chiefen:

      Nej precis. det ar ju darfor som stora sjofartsnationer som Danmark och Norge (bland manga andra) har olika former av statsstod………
      Lat dom utplanas sa kan ju Sverige ta over sedan…….

  • Christian Svara

    Vad menar du med Svensk sjöfart? Räcker det med en svensk flagga i aktern eller en Skeppare med svenskt pass…

    • @Christian:

      Svensk flagga i aktern och så många svenska pass som möjligt ombord. Verkligheten är ju tyvärr sådan att vi inte kan konkurrera på den internationella marknaden med en helsvensk besättning. Jag hade önskat att vi återigen kunde vara en sjöfartsnation men världen fungerar inte så idag.

    • Anonym Svara
      @Mikael Bäckström:

      Ja, du har naturligtvis helt rätt. Svensk arbetskraft kan bara konkurrera på en avancerad tjänstemarknad. Det gäller helt oavsett hur beskattning och reglering ser ut. Som svenska konsumenter kan vi ändå njuta av billiga varor från hela världen 🙂

Högskolan som fördummade sig själv

Jag börjar väl med att säga att det här är kritik mot skolväsendet i sig, inte Chalmers. Jag hävdar inte heller att jag sitter på den heliga graal av information, ni är välkomna att rätta mig vid eventuella felaktigheter.

Jag lyssnade på Mats Alvesson när han gästföreläste på Chalmers Lindholmen och då slog en tanke mig som jag också lyfte i den efterföljande diskussionen. I våra kursenkäter, som vi fyller i efter varje kurs, frågar man studenterna om arbetsbelastning och arbetsmängd i förhållande till poäng, vi måste väl vara de absolut sämsta personerna att svara på den frågan?

Vi vill ta oss igenom skolan, med ett gott betyg och en god chans till arbete när vi kommer ut, vi vill inte sitta fast ”på kammarn” natt efter natt för att läsa in nepers regel och bakgrunden till de förenklade formlerna för storcirkel-beräkningar, eller slå oss blodiga på våra miniräknare för att interpolera den där förbannade deklinationen till klockan 11.23.44. Om vi inte måste göra det så kommer en stor del av oss undvika det. Vi vill jobba, träna, bygga cortege, skapa kontakt med människor och göra allt som studenter gör.

Chalmers eftersträvar att kursutvärderingar ska ha ett medelbetyg på 4, det innebär alltså att ju nöjdare elever de har desto närmare kommer de det betyget, en nöjd elev är en elev som klarar tentan, får sin examen och hinner ha lite roligt på vägen. Inte en elev som sitter i fyra veckor och drillar in COLREG i hjärnan så till den milda grad att denne kan citera reglerna ordagrant och börjar fundera om denne fortfarande är att anses som upphinnande när den promenerat förbi någon på gatan samt alltid girar styrbord i stäv mot stäv situationer i Nordstan…

Jag har sågat två av våra kurser i kursutvärderingarna den ena för att den var på tok för enkel, den andra för att den var för bred, saknade relevans och kändes påtvingad, vilket den var. I övrigt har jag försökt ge ett så objektivt betyg som möjligt i enkäterna men trots detta har jag nog i de flesta gett ett felaktigt betyg på arbetsbelastningen, under min utbildning har jag jobbat, lagt mycket tid på mina barn och fortfarande haft tid över till annat.

Inte en enda gång har jag fått känslan att jag inte hinner med detta! När jag misslyckats med en tenta eller missat någon övning har det varit på grund av att jag har jobbat närmare heltid eller varit hemma med sjuka barn under en längre period.

I dagens svenska samhälle krävs fler högutbildade, de enkla jobben kan och bör vi outsourca till låglöneländer för att behålla vår konkurrenskraft internationellt, men att få fram fler högutbildade handlar väl inte om att dumma ner högskolor och universitet!? Det är en fråga för grundskola och gymnasium, de ska se till att eleverna som kommer till högskolan har den teoretiska grunden och personliga mognaden för att klara av en högskoleutbildning.

Jag jobbade i fjorton år innan jag fick tummen ur och började på Chalmers, första veckan på skolan förstod jag inte vad som pågick. Folk pratade i mun på lärare under föreläsningar, bristen på respekt mot lärarna var uppenbar och skrämmande.

När jag gick grundskola och gymnasium hade jag åkt ut med huvudet först om jag babblat så när läraren tog till orda, det finns en brist på respekt för skolväsendet och en brist på disciplin hos yngre elever. Något som jag tror är en kombination av daltande skolor och slapphänta föräldrar, hemma hos oss tar man av sig kepsen inomhus, man sitter inte med sin Iphone vid bordet och när någon annan talar är man tyst.

Vi kanske behöver gå bakåt ett par decennier och titta på hur lärarnas arbete för att få elever att respektera deras auktoritet? Eller så kanske värnplikten borde återvända för att se till att pojkar återigen blir män genom att frysa, svettas, springa, krypa och lyda.

  • c/o Svara

    dagens ugdom, allt ska serveras på silverfat o de tåler inte att bli tillsagda när (inte om) de har fel.

    väldigt tydligt på många av eleverna som borde vara vuxna men…men… kravmaskiner de facebook de luxe redan

  • Anonym Svara

    En lärare som får omdömet att hon/han är ”helt värdelös” tappar lusten och engagemanget. Man kan ha gått in för jobbet om man kommit utifrån med stor lust och stora planer.
    En lärare känner vad hon/han måste jobba på, med god återkoppling från studenter kan material kompletteras. Att studenter ska klicka i på skala 0-10 hur bra kursen var i 20 olika avseenden blir aldrig bra. Dessutom förutsätter studenter att allt som de inte fått med sig beror på försumlighet från lärare, inte att de själva har missat något.
    Det faktum att kursutvärderingar ens finns ger omogna studenter en känsla av att de är jämbördiga lärare och kan trolla om en fyra till att (egentligen) vara eller åtminstone kännas som en femma ”om inte läraren hade varit så jävla dålig”. Man måste klia sig i huvudet lite för att klara en högskoleutbildning, annars är det inte en värdig sådan.

  • F.d. lärare Svara

    ”Något som jag tror är en kombination av daltande skolor och slapphänta föräldrar, hemma hos oss tar man av sig kepsen inomhus, man sitter inte med sin Iphone vid bordet och när någon annan talar är man tyst.”
    Fler än Du, Mikael flerbarnspappa, behöver säga just det: ”hemma hos oss … ” Det är hemma allting börjar.

  • KTH Svara

    Från ett högskoleperspektiv kan jag säga att man har det du säger i bakhuvudet när man tolkar en kursenkät. Studenternas ”lagom” är vårt ”för lågt”. Kursenkäter är också bara en del av hur kurser kvalitetsutvärderas och ska snarare tolkas som studentnöjdhetsenkäter. Håller helt med om föreläsningssalsrespekten dock, men det brukar ordna upp sig efter något år när de som inte hittat rätt faller bort.

  • Sjöingenjör Svara

    Examen och ditt avgångsdiplom dvs det är ut från Högskolan som är tecknet. In kan man ta ganska stor mängd (men inte oändlig som i matten) det finns ganska många högskolestudenter som inte ger sig fan på att bli helt färdiga. Och industrin verkar inte göra någon stor affär av det hela. Den stora skillnaden märks vid dom högskoleutbildningar som leder fram till en för det framtida yrkets utövandet den så nödvändiga behörigheten/legitimation om ni så kallar det. T.ex Sjöbefäl utbildningar finns säkert andra utbildningar som har liknade krav. För en människa och högskolestudent är ceremonidagen och utdelning av Utbildningsdiplomet EFTER avslutad och godkänd sista tenta eller om det är examensarbetet som är det sista. Den största triumf en enskild människa kan känna här på jorden. Idrottsmedaljer kan aldrig betyda lika mycket, Förresten jag ändra mig i den frågeställningen och låter individ själv bedöma sitt personliga åstadkommande. Och här i vårt land som högre utbildningar är till för det stora fler talet och inte en ekonomisk fråga. Borde det faktiska innehållet och nyttan i ditt framtida yrkes utövande ha en betydligt större inverkan på kurs innehåll. Högskolorna skall inte slå sig förbröstet och säga fan vi är nog nästan bäst på jorden. Är man lite äldre student och har lite yrkeserfarenhet och bransch kunskaper så blir problemet entydigare för mig som enskild elev att utbildningen och den framtida yrkesverkligheten är många mil från varandra. Jag har sätt allt för många studenter ut på sin praktik period och sätt hur det ligger till. Hade det varit inom flyget så hade dom aldrig fått flyga själva det säger en hel del. Men dom utan för branschen har ingen information och kritik är ett mycket svårt ämne att handskas med.

  • Anonym Svara

    Tror inte att vi kan få in fler elever på högskolan utan att sänka nivån på utbildningen. Cirka 43% av Sveriges elever läser redan idag nån form av eftergymnasial utbildning. Medel IQ i Sverige är 100. Man bör ligga på över 105 i IQ för en akademisk utbildning vilket 37% av befolkningen gör, i.e. de som har förmågan att bli akademiker idag blir akademiker.

”Sommarlov” och omtentor

Lyckades med den fantastiska bedriften att återigen glömma plugga hur man räknar loxodrom med mercators metod och tentan gick åt…pipsvängen. Jaja, omtenta i augusti och då sitter den. Nu tar vi sommar fram till september, för mig innebär det långa dagar och sena nätter på kvarterskrogen här i Bollebygd med sangria, drinkar och kall öl på menyn, ja till våra gäster alltså.

SUI, sjöfartens utbildnings institut, hjälpte mig med praktikplats och i september mönstrar jag på Fidelio. Fantastiskt hjälpsamma tjejer som jobbar på SUI och de förtjänar verkligen uppskattning och respekt för det jobb de gör! Det ska bli intressant och lärorikt att få uppleva fjärrsjöfart då jag tidigare hållit mig inom Europa på Ro/Ro och Ro/Pax.

Under tiden ombord ska jag se till att blogga och dela med mig av mina upplevelser. Många av mina klasskamrater har seglat på Wallenius fartyg och de är överens om att det är fantastiska praktikplatser, ser fram emot det samtidigt som den där naggande ångesten över att lämna barn och fru hemma i tre månader gör sig påmind.

Det är det underliga med att vara sjöman, för mig är en stor del av sjömansyrket att du alltid längtar, ute på sjön längtar vi hem, men när vi äntligen kommer hem längtar vi ut igen. Eller, så är det i all fall för mig

Mitt examensarbete tog upp hela hösten och en stor del av våren, därav bristen på aktivitet här. Nu är det godkänt och jag hoppas att det kan komma till någon nytta. Vårt arbete behandlade LNG-bunkring i praktiken, målet var att göra en sorts lättläst sammanfattning av regelverk och rekommendationer rörande det praktiska vid LNG-bunkring.

Jag hoppas vi lyckades, den har inte blivit publicerad ännu men så snart det sker ska jag se till att den dyker upp i någon form här.

  • Jag håller med att Sjökaptensutbildningen är relativt enkel idag, att jag misslyckadespå tentan tyder ju dock på att man gjort något rätt och sett till att man behöver kunna alla delar för att klara tentan. Varför jag missade den beror nog mer på att jag jobbar ungefär 30-35 timmar i veckan, studerar heltid och har fem barn, tiden räcker inte alltid till helt enkelt. Det är ju därför vi har omtentor!
    Jag ska lyfta en diskussion jag hade under en gästföreläsning med Mats Alvesson om sjökaptensutbildningen och vad högskoleverket samt skolorna vill få ut ur kursutvärderingarna i en kommande blogg.

  • Anonym Svara

    Glömma att plugga på en tenta vittnar om en fantastiskt avspänd miljö i skolan motsatt den jag upplevde under min studietid. Att sedan skriva godtyckliga kursutvärderingar lyfter knappast studiekulturen. Att studera är ett arbete, inte att runda ”knäppa” lärare.

  • Moring Svara

    Jag läser med viss förvåning om skepsisen mot svenska befälselever bland kommentarerna. Har jag bara haft en sjuk tur i alla år eller har jag gjort något rätt ? För jag har med något enstaka undantag bara träffat på ambitiösa och duktiga elever.

  • Anonym Svara

    Lycka till ! hoppas verkligen att du når en anställning inom Svensk sjöfart ! det är du värd !
    och om du lyckas få nån form av anställning ,kolla med skatteverket först att allt står rätt till,ring också Söderberg o Partners och kolla så att du har ett bra socialt skydd mm.