Nuläget för åländsk sjöfart

Den åländska shippingen växer men dess betydelse för Åland minskar. Sedan år 2000 har den Ålandsägda handelsflottan (inklusive utlandsflaggade fartyg) vuxit från fyrtiofyra till femtiotvå fartyg över fyrahundra bruttoton (Bt). Det totala tonnaget har gått från knappt 834.000 Bt år 2000 till nära 985.000 Bt per den sista december år 2013. Detta visar pinfärsk statistik från Ålands statistik- och utredningsbyrå (Åsub). Hela rapporten kan man läsa här.

Tillväxten sker mest utomlands. Andelen hemmaflaggat tonnage har minskat med drygt sju procent medan de utlandsflaggade fartygen har vuxit med fyrtiofem procent. Tillväxten kom dock före år 2006. Efter det har tonnaget minskat med sex procent.

Sysselsättningsmässigt har sjöfarten alltid varit Ålands i särklass viktigaste näring men efter finanskrisen och sjöfartskrisen och allt vad det heter har arbetsplatserna till sjöss minskat. Antalet ålänningar till sjöss har under perioden 2008-2011 minskat från drygt 1.400 till knappt 1.000 vilket fortfarande utgör sju komma en procent av alla sysselsatta. Minskningen beror till största delen på utflaggning till främst Sverige bland passagerarrederierna vilket gör att de som fortfarande arbetar kvar faller utanför statistiken.

Peaken för den åländska sjöfarten kom år 2009 för såväl den åländska handelsflottans storlek som antalet passagerare, till stor del tack vare Estlandstrafiken. Mellan åren 1999 och 2009 ökade passagerarmängden med mer än en miljon passagerare, från två komma sex miljoner till tre komma nio miljoner. Efter det har antalet minskat för att år 2012 krympa till tre komma sex miljoner. För senaste år, 2013, tyder siffrorna på att nergången fortsätter.

Vill man ytterligare fördjupa sig i den åländska sjöfarten och dess omfattning finns mer att läsa här i form av statistik både på höjden och djupet och allt däremellan. Här kan man fördjupa sig i den nationella, finländska, strategin för hur shippingen ska hitta ny kraft i framtida utmaningar.

alandferry

Så här ser det alltjämt ut i Mariehamn när fartygen möts i hamninloppet på eftermiddagarna (OBS sommarbild!). Dock har antalet passagerare stadigt minskat sedan år 2009 vilket såklart skapar stora utmaningar för branschen.

 

Resa över stormiga hav

En tur med Rosella en vanlig måndagskväll så här mitt i vintern väcker tankar då vädret är nyckfullt. I bilkön i väntan på ombordkörning viner stormen och slungar tunna plåtar omkring sig från det kajbygge som pågår i Kapellskär. Det är mysigt att sitta i bilen men osäkert vad vädret ska ställa till med. Innan Estoniakatastrofen fanns det inte på kartan att färjeturer ställdes in. Numera sker det lite hela tiden och är ett gissel för öbor som vill hem. Stämningen när vi väl kört ombord är behärskad. Inte glättig, inte allvarlig utan något mittemellan.

 
Väderleksrapporterna berättade om allt mellan 13 och 19 meter per sekund vilket på inget vis är alarmerande men heller inte oförargligt. Inte ur sjösäkerhetsperspektiv men sjösjuka är något alla helst vill undvika. Naturligtvis hände inget. Under kapten Bergendahls säkra hand gick resan precis som alltid perfekt och vi anlände Mariehamn på minuten 23.25.
 
Jag gjorde också en helt annan spaning. Rosella har nyligen bytt flagg till Finland/Åland från Sverige vilket kanske inte märks så väldigt mycket för oss passagerare. Förutom på en punkt. Snusförsäljning får i fortsättningen bara ske på svenskt vatten vilket gör att snus bara får säljas från avgång i Kapellskär kl 20.00 till en timme före ankomst till Mariehamn. Detta är ett resultat av EU:s plockepinnpolitik som förbjuder snusförsäljning i alla EU-länder med undantag för Sverige. Att röka ihjäl sig är dock inga problem…
 
Det ovanstående beskriver enligt min mening tydligt dilemmat för shippingen. Det gäller inte bara att hantera det väder som sedan Hedenhös utgjort sjöfartens bästa vän och värsta fiende. Man ska också anpassa verksamheten till nya, allt nyckfullare, politiska beslut och samhälleliga regler.
 
IMG_1679
Så här såg det ut vid ombordkörningen på Rosella på måndagskvällen. Snöblandat regn och hårda vindar.
 
IMG_1682
Rosella bär numera åländsk flagg och tvingas tänka om beträffande snusförsäljningen ombord.
 

  • J.Jansson Svara

    Rubriken som syns när man öppnar upp Sjofartstidningen.se visar även den att Rosella numera flaggar svenskt…. Gör om och gör rätt.

  • Hej och förlåt, skrev i hastigheten fel i texten under nedersta bilden. Som framgår i den övriga texten och i länken har Rosella bytt från svensk till åländsk flagg.

  • J.Jansson Svara

    Hur kan man lyckas att missa att Rosella skiftade FRÅN svensk flagg TILL Åländsk?
    Sjöfartstidningen är inte vad den en gång var…. oavsett om det nu är ”bloggare” eller journalister som skriver artiklarna.

En sjöräddare växer fram

Alla som någon gång vistats till sjöss vet att olyckor är oundvikliga. Visst, det går att förbereda sig för det mesta men till sist inträffar det oundvikliga. I exakt det läget är det trösterikt och tryggt att det finns organisationer som Ålands sjöräddningssällskap. Nu är jag ganska partisk då jag sitter som styrelsemedlem i nämnda sällskap. Inte desto mindre är jag storligen imponerad över det arbete och den utveckling som ständigt pågår.

För ett drygt år sedan fick det lilla men aktiva sällskapet leverans av Svante G, en unik båt skapad från grunden av specialister med erfarenheten som bas. Just nu bygger de åländska sjöräddarna en egen tolva vid varvet SwedeShip i Hunnebostrand. Det är trettiotredje båten som detta varv bygger i samma serie.

Skälet till att detta alls är möjligt är tack vare en generös donator som lagt in 300.000 euro i projektet. Här kan man följa hur bygget växer fram mer i detalj.

Sjöfarten är såklart viktig för Åland men inte bara utifrån arbetsplatser. Med 6.500 öar är det också viktigt att envar kan hantera sina fartyg. Med tanke på vår närhet till Finland och Sverige och vår tillgång till en ofattbar vacker skärgårdsnatur är det viktigt att för våra turister kunna understryka att när man rör sig i åländska vatten är hjälpen alltid nära!

20131128_hunnebostrand_3_0

Ungefär så här ska tolvan se ut när den är klar i slutet av april i år.

20131218_hunnebostrand_8 

Transas är en leverantör av marinelektronik och navigationsutrustning som kommer att leverera sjökortsdator och programvara, särskilt anpassade för sjöräddningssituationer som t.ex. efterspaning.

20131218_hunnebostrand_23

Lars Gottberg jobbar för Ålands sjöräddningssällskap och har ägnat mycket tid åt att optimera nybygget till lokala förhållanden. Till exempel har targabågen sänkts för att komma under de viktigaste broarna, då en fällbar mast inte är optimal ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv. Den ändringen har rönt stort intresse av svenska sällskapet och kommer kanske bli en permanent ändring också på framtida enheter!

  • Anonym Svara

    ”Optimal ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv”.. Med det menas att man glömmer att fälla masten!… Har hänt mig en gång och det var inte optimalt nej..

Några goda sjöfartsnyheter

De goda nyheterna från sjöfartsbranschen har inte varit direkt slående de senaste åren men den gångna veckan har faktiskt utgjort ett undantag. Åtminstone från den åländska horisonten. Ungefär detta har hänt.

Viking Lines kryssningsfartyg Cinderella genomgår en rejäl upprustning på varv i Landskrona, faktiskt den största renoveringen sedan fartyget lanserades och målades vitt år 2003! För mer än tio miljoner kronor ska Cinderella under sjutton intensiva dagar byta plåtar och förses med en helt ny nattklubb och och nya restauranger samt uppfräschad spaavdelning i rysk stil. Signalen är viktig för branschen, det finns en framtid i kryssningsindustrin!

Ålandsbanken har finansierat det finländska rederiet Ab Ronja Marin Ltds köp av aktierna i Jerocraft Oy och tar därmed över ett långsiktigt avtal om sandtransporter mellan Borgå och Helsingfors.

Åländska bokningsspecialisten Carus PBS har kammat hem tre nya kontrakt. Gotlandsbåten, Wasaline och den norska fullriggaren Sørlandet har gått in för företagets bokningssystem. Det betyder bland annat att Carus PBS andel av världsmarknaden för standardsystem för bokning stiger till trettiosex procent mot närmaste konkurrentens sjutton procent.

Lilla men offensiva Fareata skärgårdstransporter har köpt in ytterligare ett fartyg till sin flotta. Redaren Åke Gustafssons senaste köp som fördubblar antalet fartyg i flottan heter Greta och kommer från Sibbo. Framsteg är viktiga även om de inte är så väldiga, de skapar framtidstro!

Viking Lines passagerarsiffror ökade till följd av satsningen på Viking Grace. Nyförvärvet gjorde de röda fartygen till marknadsledare på Åbo-Åland-Stockholm. Volymerna växte även i Tallinntrafiken medan kortrutten Mariehamn-Kapellskär minskade liksom trafiken Helsingfors-Åland-Stockholm. Antalet fraktenheter totalt sett ökade med två komma fyra procent vilket inte låter mycket men är en viktig del i konkurrensen mot i första hand Tallink Group.

Rederi Ab Eckerö lyckades nå en överenskommelse med facken och kan nu införa blandbesättning på roroflottan. Det är en nödvändig utveckling inför de prövningar som flottan står inför. Visserligen måste trettiotvå sjömän lämna rederiet men det är mycket bättre än ursprungliga sjuttioåtta.

I dag kom också nyheten att Godby Shippings ms Mimer anlitats av Transprocon för en transport av krigsmateriel från Norge till Island. Om inte annat är det ny geografi för ålänningarna som hittills aldrig kört på just Island men nu har två fartyg på plats. Förutom Mimer är även Mistral på plats i charter för Smyril Line.

Skärmavbild 2014-01-13 kl. 20.56.46

Cinderella på plats i Landskrona. Hon ska vara tillbaks i trafik den 25 januari, redo för nya fester! Foto: News Øresund/ Johan WessmanSkärmavbild 2014-01-13 kl. 20.56.18

På forumet Landgången spekuleras att Cinderella ska bli röd igen, enligt samma design som Viking Grace. Skoj om det stämmer, har aldrig riktigt gillat det vita. Foto: News Øresund/ Johan Wessman

  • Hej Jörgen
    “Vi som varit till sjöss på GE fartygen” dvs Facebook gruppen har idag över 500 medlemmar som endera varit till sjöss på fartygen eller jobbat på kontoret och det har laddats upp ca 7.000 fotografier tillsammans med en hel del historier. Vill du ha uppgifter angående GE rederiets ång- och motorfartyg så tag kontakt. Det är en hel del aktivitet i gruppen och som säkert intresserar en större publik så du får gärna skriva om vad gruppen håller på med.

  • Leif Brunnström Svara

    GE:s kylbåtar gick rätt mycket på Island åtminstone i slutet på 60-talet,så att nån ny
    geografi är det inte för Ålänningarna. Torde finnas folk i livet ännu som t.o.m sett
    Surtsey dyka upp ur havet.

Skärpt ton kring Tallinn

Konkurrensen om Tallinnresenärerna hårdnar ytterligare efter Viking Lines beslut att inkommande sommar använda Mariella och Gabriella i trafiken istället för att ha dem liggande på dagarna vid Skatudden.

Detta besked möts med applåder på Åland där alla nyheter som rör Viking Line och Rederi Ab Eckerö väcker stort intresse. Som arbetsgivare är båda koncerner extremt viktiga. Det är dessutom ett faktum att passagerartrafiken i den här delen av Östersjön är i stort sett mättad och att alla nya initiativ är välkomna. Det enda undantaget är egentligen Estlandstrafiken mellan Helsingfors och Tallinn där det fortfarande går att tjäna pengar och där efterfrågan till och med växer.

Nyheten väcker också den vanliga frågan om den interna konkurrensen mellan de åländska rederikoncernerna Viking Line och Rederi Ab Eckerö. Är det verkligen det bästa för alla att fortsätta konkurrera dels med varandra och dels mot jätten Tallink Group? Både Viking Line och Rederi Ab Eckerö ägs till stor del av samma småägare men har vitt skilda storägare med, historiskt sett, väldigt olika syn på det här med shipping. Över tid har det dock visat sig att även åländska redare går samman när tiderna så kräver.

Ha en trevlig helg.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Bilden är från hamnen i Tallinn där de stora färjorna tar i land.

Xprs_08405_444x250

Viking Lines Viking XPRS är en storspelare på Finska viken liksom...

finlandia_1_1196x797

…Rederi Ab Eckerös Finlandia som trafikerar för Eckerö Line på samma rutt.

 

 

I Mariehamn är havet ständigt närvarande

I Mariehamn är det nästan omöjligt att ta en promenad utan att ständigt påminnas om sjöfartens närvaro. Rederikontoren är kanske färre än förr men sticker ändå ut i stadsbilden. Människorna man möter har så gott som utan undantag på ett eller annat sätt koppling till sjöfarten, antingen själv eller via släktingar.

Havet är ständigt närvarande. Åland hör till Östersjöns största sjöfartskluster med verksamhet långt utanför örikets gränser. Tack vare den självstyrelse som sedan år 1922 format Åland kan rederier som regelbundet trafikerar Åland fortsätta sälja taxfree ombord, trots att den skattefria försäljningen är borta i övriga EU. Vägen mot detta har varit både lång och händelserik. Det började med bondeseglation, fortsatte med världens största segelfartygsflotta (Gustaf Erikson) och utvecklades via torrlast och tankers till att i dag omspänna bland annat Viking Grace, världens hittills miljövänligaste passagerarfärja.

Jag har under många år följt den åländska sjöfartsnäringen och ska i denna blogg dela med mig av sådant som händer på Åland och utanför. Jag tar självklart emot tips och feedback, min epostadress är [email protected].

Just nu är som på många andra platser även de åländska redarna lätt nervösa inför framtiden. Svaveldirektivet som träder i kraft år 2015 kan vara en hot men kan också bli en möjlighet. Det är ett faktum att väldigt många små rorofartyg skrotas runtom i världen vilket kan skapa arbete för de små och i många fall väldigt välskötta åländska rollarna. Det hänger förstås mycket på hur den finländska och svenska skogsindustrin ska klara den omställning som just nu pågår. På passagerarsidan finns Viking Lines och Rederi Ab Eckerös huvudkontor på Åland. De för bägge en hård kamp mot pigga och offensiva Tallink Group och trots att marknaden betraktas som mogen gör alla sitt yttersta för att skapa nya reseupplevelser och locka nya passagerare.

  • Anonym Svara

    Hmm är det inte är för mycket i rubriken ??